koll på konsumtion-logga

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Skjortor på galge

Helt sjuk fakta

Kläder och textilier har stor miljöpåverkan i hela tillverkningskedjan. Allra störst är påverkan vid själva produktionen och vid användning.

Hållbarhetsfrågorna inspirerar modeindustrinlänk till annan webbplats

Fördjupning om kläderlänk till annan webbplats

29 000 liter vatten för att göra 1 kg bomull!

Bomull utgör mer än hälften av alla fibrer som används i textiltillverkningen.
Bomull behöver stora mängder vatten och drygt 70 procent av världens bomull konstbevattnas.
För att odla 1 kilo bomullsfibrer går det åt upp till 29 000 liter vatten.
Aralsjöns kollaps är det mest kända exemplet på vilka förödande konsekvenser konstbevattningen kan få.

2 kg kemikalier för att tillverka ett par jeans!

Textiltillverkning sker i flera steg och stora mängder kemikalier används vid de olika processerna, till exempel vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning. Drygt 10% av de kemikalier som finns i textilier befanns vara skadliga.

Nästan 1 kilo kemikalier går åt vid produktion av en vanlig t-shirt. Den största mängden används vid färgningsprocessen.
Jeans har den största kemikalieåtgången per plagg, nästan 2 kilo.
Största kemikaliåtgången per kilo tyg har en tunn viskoströja, 5,5 kilo kemikalier per kilo viskos. Nio av tio barnjeans innehåller kemikalier, visar Testfaktas test.

Kemikalier tillsätts även i färdig produkt:

  • Antibakteriell behandling av sportkläder
  • Flamskyddsbehandling av möbeltextilier
  • Impregnering av allväderskläder
  • Tillsats av biocider för att undvika mögel och skadeinsekter vid transport och förvaring.

Kemikalier i textilier länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kartläggning av kemikalier i kläder länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Antibakteriella ämnen läcker från kläder vid tvätt länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Känt miljögift i flera av barnjeansenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Plasten från våra kläder skadar haven

Varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar mer än 1.900 små, små plastpartiklar, som följer med sköljvattnet ut i naturen.

Nu varnar forskare för att partiklarna kan ha större effekt i haven än man tidigare trott.

– Det blir ganska mycket partiklar, om man tänker på att det bor 85 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Om alla de tvättar något fleeceplagg blir det stora mängder som hamnar i havet, säger Jan-Erik Bruun, forskare och marinbiolog på Finlands miljöcentral.

Eftersom partiklarna är för små för att kunna fångas upp i reningsverken går de rakt ut i havet via avloppen. Väl i vattnet blir de mat för djurplankton, som inte kan skilja partiklarna från deras naturliga föda, växtplankton.


Mikroskräp, alltså mycket små bitar av till exempel plast, kan ställa till problem i haven. En källa till det här mikroskräpet är fibrer från våra textiler som lossnar vid tvätt och följer med avloppet ut i havet.

Fredrik Norén är forskare på IVL Svenska miljöinstitutet, som kartlägger det här skräpet. Han har räknat ut att det finns cirka 700 ton sådana här textilfibrer utspritt i havet längs den svenska kusten. Några material är bomull, ylle och fleece.

– Alla kläder vi har hittar vi i havet, säger Fredrik Norén.

Han skulle egentligen studera plankton. De där långa smala trådarna som han såg i mikroskopet var det ingen som brydde sig så mycket om, ända tills han började räkna och upptäckte att havet var fullt av textilfibrer.

– Vi hittade textilfibrer i de flesta marina djuren.

Det forskarna nu vill veta mer om är hur textilfibrerna påverkar vattenmiljön. Eftersom fibrerna fungerar som magneter för kemikalier från reningsverken befarar Fredrik Norén att de transporterar gifter som sprids i havet. Det kan vara så att naturfibrerna innebär en större miljörisk än syntetmaterial eftersom kemikalierna frigörs och flyttar över i djurens fettvävnad när exempelvis bomull bryts ner i magen.

– Det är det första steget i näringskedjan och ekosystemet.

Men det finns lösningar. I Göteborg har reningsverket satt in ett riktigt finmaskigt filter som effektivt fångar upp textilfibrerna innan de kommer ut i havet, en annan lösning är att hushållen sätter motsvarande filter vid avloppet föreslår Fredrik Norén.

– Det är en politisk fråga var man sätter filtret, säger Fredrik Norén.

Varje svensk slänger 11 kg kläder per år

Vi handlar nästan 15 kilo kläder per person och år i Sverige.
8 kilo kläder per person och år går till förbränning
3 kilo kläder per person och år går till välgörenhet och resten lagras, oftast i garderober.

Det förekommer i dagsläget ingen fullständig materialåtervinning av textila material, men forskning pågår. Idag går största delen av svenskt textilavfall till förbränning med energiutvinning. Till en mindre del sker även mekanisk återvinning av svenska textilier; mest till trasor, stoppning eller isolering (så kallad ”down-cycling”), men även till nyspunnen tråd (så kallad fiber-till-fiber-återvinning).

Gällande kemisk återvinning av bomull sker idag den mesta
verksamheten i labskala, men polyesteråtervinning, med krav på minst 80%
polyester i ingående textilmaterial, finns redan i fullskala i Asien.

Textilåtervinning - rapport från NaturvårdsverketPDF

Farlig arbetsmiljö kan ge dig billiga kläder

Många av dem som arbetar med klädproduktion i låglöneländer har odrägliga arbetsförhållanden och utsätts för allvarliga hälsorisker. De mest förekommande problemen inom klädindustrin är:

  • Löner som inte räcker till.
  • Farlig arbetsmiljö med exponering för giftiga kemikalier, damm och osäkra byggnader.
  • Omänskliga arbetstider.
  • Maktlöshet eftersom arbetare i vissa fall är förbjudna enligt lag att organisera sig fackligt.

Från tråd till tröjalänk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2017-11-07