Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Visa alla kontakter

Historik

Förskolan Guldstigen öppnades i september 1992. Med Anne Christin Andersson som chef för en samling entusiastiska pedagoger. Under åren som har följt så har entusiasmen inte svalnat för fortfarande finns ambitionen att skapa "den bästa förskolan."

I början så var vi organiserade som tre stycken åldersintergrerade avdelningar 1-6 år som fick namn efter den gruvdrift som en gång fanns i Falun. Vi döpte avdelningarna, i samråd med författaren Rune Per Olofsson till Laven, det uppfodringshus som fanns ovanför schaktet till gruvan, Facklan, det belysningssystem som fanns i gruvan och Kitteln, den grovstickade tröja som gruvdrängarna använde som skyddskläder i gruvan.

För att tillgodose de olika åldersgruppernas behov organiserade vi oss under denna tid i tvärgrupper efter barnens ålder. Efter den stora omorganisationen av förskoleorganisationen 1998 tappade vi sexåringarna till förskoleklassen.

Femåringarna var nu de äldsta barnen på förskolan och fick överta sexåringarnas roll och tvärgrupp, efter någon tid så kom Galgbergets femårsgrupper att sammarbeta och började träffas i fd. förskolan Gruvrisets lokaler 3 gånger i veckan. Under 2005 så organiserade man om, och förskolorna på Gruvrisområdet gick i bräschen för något nytt och skapade en femårsförskola.

Efter en del interna diskussioner så beslöt personalen att 2011 organisera om verksamheten till åldershomogena avdelningar. Avdelningen Laven blev då småbarnsavdelning 1-2 åringar, avdelningen Kitteln tog hand om "mellanbarnen" 2-3 åringarna och avdelningen Facklan fick dom stora barnen, 4-åringarna.

Barnomsorgen då och nu

I början av 1800-talet startade de tidigaste formerna av barnomsorg som kallades småbarnsskola och barnkrubba och var heldagsomsorger med tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen och se till att religionen grundlades, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde Sverige 1896 och var en halvdagsomsorg med utbildningssyfte, som på grund av avgifterna endast var tillgänglig för de rikaste medborgarna. Barnträdgården var ett pedagogiskt komplement till hemmet, medan modern hade det övergripande ansvaret för omsorgen.

1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas som daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård

Barnstugeutredningen tillsattes år 1968 med uppdrag att bland annat skriva ett pedagogiskt program för förskolan. När Barnstugeutredningens resultat kom ut 1972 i två volymer valde man att samtidigt lansera förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg, för att markera den pedagogiska grunden för verksamheten. Trots detta lever ordet dagis, förkortningen av begreppet daghem som stiftades 1943, kvar i folkmun

1998 kommer det historiska beslutet att förskolan skulle föras över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Riksdagen fattade detta beslut samtidigt som den tog beslut om Lpfö98 – läroplanen för förskolan.

Sidan uppdaterad 2018-04-13