Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Visa alla kontakter

Historik

Från Grycksbo Barndaghem till förskolan Hästhoven

Grycksbo Barndaghem startade den 1 april 1965 i lokaler som numer är församlingshem. Barnantalet var 12 i åldrarna 3-6 år. Personalen bestod av en föreståndare/förskollärare, en barnskötare samt en person för kök och städ.

Öppettider var måndag-fredag klockan 6.30-18.30 och lördagar 6.30-14.00. Arbetstiden var 45 timmar per vecka för en heltidsanställd. Avgiften vars om lägst 0 kronor och högst 8 kronor per dag. 1968 fick Grycksbo Barndaghem namnet Hästhoven.

I augusti 1971 stod det nybyggda Hästhoven klart på Centrumvägen 22, där det fortfarande är beläget. Från början fanns en avdelning lekskola och en avdelning daghem. På "lekis" fanns en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp med 20 barn i varje grupp. På "dagis" fanns 15 platser för barn 3-5 år och 5 platser för barn 6 år och skolbarn. I november 1982 började den första 1-åringen.

Ett fritidshem byggdes till och var inflyttningsklart i januari 1987. 1995 flyttades fritidhemsverksamheten och 1998 flyttades förskoleklassen till skolan. "Lekis" och "dagis" benämns från 1998 som förskoleklass och förskola.

Från 1998 används de tre avdelningarna på Hästhoven till enbart förskola. Tre chefer har arbetat på förskolorna i Grycksbo sedan 1965:

Verna Stahl, jobbade 1965-1984
Clary Ebenhag, jobbade 1984-1992
Kicki Gazett, jobbat 1992-2017

Barnomsorgen då och nu

I början av 1800-talet startade de tidigaste formerna av barnomsorg som kallades småbarnsskola och barnkrubba och var heldagsomsorger med tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen och se till att religionen grundlades, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde Sverige 1896 och var en halvdagsomsorg med utbildningssyfte, som på grund av avgifterna endast var tillgänglig för de rikaste medborgarna. Barnträdgården var ett pedagogiskt komplement till hemmet, medan modern hade det övergripande ansvaret för omsorgen.

1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas som daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård

Barnstugeutredningen tillsattes år 1968 med uppdrag att bland annat skriva ett pedagogiskt program för förskolan. När Barnstugeutredningens resultat kom ut 1972 i två volymer valde man att samtidigt lansera förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg, för att markera den pedagogiska grunden för verksamheten. Trots detta lever ordet dagis, förkortningen av begreppet daghem som stiftades 1943, kvar i folkmun

1998 kommer det historiska beslutet att förskolan skulle föras över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Riksdagen fattade detta beslut samtidigt som den tog beslut om Lpfö98 – läroplanen för förskolan.

Sidan uppdaterad 2018-04-13