Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Visa alla kontakter

Barn med bok och penna.

Verksamhetsplan

Vi vill att förskolan skall vara en i högsta grad levande verksamhet. Vi utgår från barnens "nuläge" samt läroplanens strävansmål när vi planerar vårt innehåll. Det kan till exempel handla om att vi jobbar med att:

  • ...fördjupa våra kunskaper om insekter och djur, tillexempel vad de äter, hur de ”bor” med mera.
  • ...lära oss förstå varandra när vi kommunicerar med Tecken Som Stöd.
  • ...skriva kortare texter efter förmåga.
  • ...vi är överens om att var sak har sin plats, samt var dessa platser är.
  • ...vi lär oss använda enklare addition och subtraktion i vardagen.
  • ...vi kan sortera föremål och skapa sekvenser och mönster.

Samtidigt händer det mycket i barns världar och det som verkade vara ett relevant innehåll för verksamheten i början av höstterminen kan ha ersatts av andra mål flera gånger under läsåret.

Läsåret 2017/2018

Detta läsår har vi försökt utveckla vår verksamhet i en mer inuitiv riktning. Istället för att utgå från färdiga målformuleringar, aktiviteter och gruppindelningar har vi delat in veckans dagar i olika teman, med fokus på tisdagar, onsdagar och torsdagar, då de allra flesta barnen är på plats.

  • Tisdagar jobbar vi med språk på olika sätt. Vi berättar och läser sagor, leker med rim och ramsor och gör munmotoriska öv­nin­gar för att lättare kunna vricka våra tungor.
  • Onsdagar har vi fokus på matematisk begereppsbildning. Vi lägger bland annat pussel för att lära oss se mönster, spelar spel för att träna turtagning och följa olika regelverk samt sorterar och räknar tills vi tappat räkningen på all matematik vi sysslat med under dagen.

    Vi har också femårsgrupp på onsdagar, då vi samlas med förskolorna Hasselvägens och Vandrarens 5-åringar för gemensamma aktiviteter.
  • Torsdagar ger vi oss ut i naturen eller närområdet för att utforska vår miljö. Vi observerar årstidsskiftningarna, spanar på djur, lär oss hitta i området kring förskolan och så vidare. Det är en dag av utforskande.
  • Måndagar och fredagar är verksamheten mer spontan. De är också vikta åt administrativt arbete och möten för de vuxna som har oturen att behöva syssla med sådant. Barnen är dock i fokus och verksamheten utgår även dessa dagar från deras behov och önskemål.

Fokusområden

Flerspråkighet och interkulturalitet (åren 2017/2018)

Världskarta med streck som pekar på olika länder.

Hösten 2016 erbjöds Lövåsen att delta i ett forskningsprojekt om flerspråkighet. Vi har alltid haft en hög andel barn med annat hemspråk än svenska och/eller en flerspråkig hemmiljö inskrivna på vår förskola och vi var redan innan erbjudandet nyfikna på hur vi kan arbeta för att bättre stimulera dessa barns hemspråk.

Vi tackade ja till erbjudandet och har därför under läsåret 2016/17 varit föremål för observationer och deltagit i ett antal nätverks­bildande seminarier i ämnet. Under 2018 är det tänkt att resultatet av forskningen skall presenteras på något sätt.

Ända sedan nystarten 2014 har vi arbetat för att göra Lövåsen till en interkulturell förskola. Arbetet med att stimulera barnens hemspråk är ett led i det utvecklingsarbetet. Den långsiktiga effekt vi strävar efter i just detta fall är att varje språk som finns representerat i barn- eller personalgruppen ska kunna uppvärderas att bli känslomässigt jämställt med majoritetsspråket.

I början av vårterminen 2018 anställdes en resurs till förskolan. Berishan (kallad "Peri" av barn och kollegor) skall med sin närvaro i barngruppen underlätta för förskollärarna att utveckla förskolans arbete med flerspråkighet, men också vårt interkulturella arbetssätt. Peri arbetar även under höstterminen 2017 som kombinerad språk­resurs och barnskötare.

Äldre nedslag i verksamheten – "Ett ursprung"  (2015/2016)

Barns händer på en bilderbok.

Våra flaggor har flyttat ut i hallen. Besökare möts av våra i nuläget 13 flaggor. Fördelade på i skrivande stund 15 barn och sex anställda (inklusive Ahmed från Somalia, vår marockanske fastighetsskötare Nour, Maya i köket som kommer från Libanon och vår chef Tove, som har sina rötter i Danmark) kan det verka som mycket, men vi ser det hellre som en osedvanligt representativ bild av att vi faktiskt är en del av ett heterogent och internationellt samhälle. Vi är ingen skyddad verkstad, vare sig som stat, stad eller förskola.

Här samsas olika berättelser om olika liv. Föräldrar och barn som flytt sitt hemland hänger sina ytterkläder bredvid familjer som levt hela sina liv på samma plats i världen. Här finns kosmopoliter som flyttat än hit, än dit – för att de kan det och det inte spelar dem någon roll var i världen de bor – och människor som valt just Falun för att det är lagom litet/stort och känns som rätt plats att leva på som individ och/eller familj. Barnen är medvetna om "sina" flaggor och pekar ut dem för varandra. Flaggan är en identitetsmarkör även för de yngsta. Men på vilket sätt?

Vi jobbar inte aktivt med ovan just nu. Tror vi. Men egentligen gör vi det oavbrutet. Flaggorna finns där, i bakgrunden, som ständiga påminnelser om att de har - eller ska ha - någon slags betydelse för vår identitet. Det är fortfarande "min" flagga och "våra" flaggor. Och vi hissar fortfarande svenska flaggan när vi firar barnens födelsedagar.

Flaggan blir ett slags paraply. Den omsluter oss och skyddar oss i vissa avseenden. Men den definierar "oss" också. Frågan är vilka vi blir när vi tar avstamp i "våra" flaggor och vilka vill du som vårdnadshavare/förälder att vi ska vara för ditt barn? Janne, Li och Mia från olika delar av Sverige? Maya från Libanon? Tove från Danmark? Ahmed från Somalia? Eller är det kanske fullt tillräckligt med Janne, Li, Mia, Maya, Tove, och Ahmed?

Sidan uppdaterad 2018-04-13