Resultatmått i styrningen

Resultatet från undersökningen visar att kommunerna har sedan mitten av 1990-talet utvecklat sin styrning från detaljstyrning via målstyrning till resultatstyrning och från centralisering till decentralisering. Utvecklingen har gått mot ett medborgar- och brukarfokus, att mäta resultatet av vad som görs för pengarna och till färre, prioriterande och mer långsiktiga mål.

Det som mäts följs upp och det som följs upp sätts i fokus. Därför är det av vikt att göra prioriteringar av vad man på en strategisk nivå vill följa upp och mäta. Att sedan bygga mål utifrån prioriterade resultatmått är en framgångsfaktor för att sätta fokus på målen. Genom att t.ex använda mått från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som grund i målbyggandet kan en kommun jämföra sig med andra kommuner och den egna utvecklingen över tid.
I rapporten kan konstateras att kommunerna hanterar målnivåerna på olika sätt. I några kommuner antar fullmäktige de strategiska målen, medan det i andra kommuner är nämnderna eller motsvarande som gör det. Ska fullmäktige detaljstyra eller inte? Samtliga kommuner i nätverket är har brister när det gäller medborgarinformation om resultaten. Detta kan förefalla naturligt i det inledningsskede som våra kommuner är i när det gäller resultatstyrningen. Innan man går ut och informerar om resultat måste man ha säkerställt att man mäter det som är viktigt att mäta.

I budgetdokumentet för 2012 har Falun fastställt 28 strategiska mål där ca hälften av målen är resultatmål och övriga mål är mer inriktade på behov och de interna processerna. I Falun finns det andra styrdokument som också innehåller strategiska mål. I t.ex. Faluns hållbarhetsprogram finns det ca 140 andra mål att ta hänsyn till. Vem kan ha överblicken över alla dessa mål?

Läs rapporten i dess helhet genom att klicka på länken.
Kartläggning av resultatmått i styrningen 2012