Vikten av mental träning

2002-06-20

Det finns en mycket stor kraft att frigöra med mental träning. Det visar inte minst resultaten från våra toppidrottsmän. Samma metoder kan användas på en arbetsplats.

Det säger terapeuten och mentale tränare Rune Gustafsson som regelbundet har uppdrag åt stora företag och Sveriges Olympiska Kommité.
Alla ledare både inom idrotten och näringslivet har mycket att vinna genom egen mental träning och en bättre förmåga att förstå och leda andra, menar Rune Gustafsson. Han hävdar att dessa kunskaper kan översättas direkt i både bättre resultat och effektivare verksamhet.

Problemet är att det inte sätts av tid på arbetsplatserna för att jobba med dessa frågor. Jag brukar använda exempel från idrotten för att även företagsledare ska se vilken potential det finns i kunskapen om vad som får olika individer att prestera maximalt.

När Gustafsson anlitas av företag är det inte ovanligt att VD eller personalansvarig beskriver problemen på arbetsplatsen som något han eller hon inte har någon del av. Ändå kan det vara så att företagsledaren genom sin egen osäkerhet eller otrygghet medverkar till att göra arbetsplatsen otrygg och medarbetarna konfliktbenägna.

Det bygger på vad ledaren projicerar. Jag får i alla lägen en sådan arbetsplats som jag själv mår mentalt. Kan jag dessutom inte förklara arbetsuppgifter och kommunicera på olika sätt till olika individer är mitt ledarskap grogrund för en otrygg arbetsplats.
För att kunna få en idrottsman att prestera ett bättre resultat eller en tekniker att känna sig mer tillfredsställd måste ledaren verkligen lära känna personen i fråga. Och då handlar det inte om att kunna kategorisera vem som är sur eller glad. Man måste,

menar Rune Gustafsson,

känna individen och lära sig vad som krävs för att han eller hon ska prestera på topp.

Polariteterna i det här fallet är rädsla kontra nyfikenhet. Ofta är det rädslan som gör att varken arbetsledare eller kolleger frågar hur någon mår eller tar tag i en situation, ett vanligt exempel är med en medarbetare med alkolholproblem. Där måste nyfikenheten på hur varje individ fungerar vara större än rädslan för att agera.
En direkt fördel i att känna sin personal eller sitt lag bättre är att man tidigt ser när förmågan hos individen eller gruppen minskar.

En nyligen genomförd studie visar att arbetsinsatsen hos en person som senare diagnostiseras som utbränd sjunker med 20 procent under en tolvmånadersperiod. Den som då känner sin personal kan tidigt se att något inte står rätt till och vidta åtgärder. Det, om inget, sparar både massor av pengar för företaget och besvär för individen i fråga,

slutar Rune Gustavsson.

Läs mer på Rune Gustafssons hemsida:
www.til.se