Prästtäkten

På en karta över Falun 1628 finns platsen markerad för en gård som sannolikt var ett prästboställe, därav namnet Prästtäkten. Detta var Faluns främsta hantverkarstadsdel men här bodde också många hytt- och gruvarbetare. Utmed Gruvbäcken som förr rann genom området låg flera kopparhyttor.

Kopparen från Falu gruva lastades på pråmar och skutor som lade till vid Wåghuset vid Hälsingtorget, som före 1640-talet var Faluortens stora marknadsplats. Hit flyttades 1633 Kopparvågen, där all råkoppar som producerades vägdes in för att mäta ut den skatt som skulle betalas. Torget kom då även att benämnas Wågtorget. Stigaregatan (eller Västgötagatan som den förr kallades) var via Yxhammartorget huvudinfart till Falun från Stora Tuna och Leksand. I kvarteren närmast ån byggde många köpmän och hantverkare jämförelsevis stora hus på stora tomter. För övrigt var Prästtäkten Faluns främsta hantverkarstadsdel, men många hytt- och gruvarbetare bodde också här. Utmed Gruvbäcken som förr rann igenom området låg flera kopparhyttor. Bäcken är numera kulverterad.

På Hyttgården, bakom Västra Skolan, kvarstår fem hyttkamrar som tillsammans med senare tillkommen anpassad bebyggelse utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Den Karlströmska gården vid Gruvgatan är en komplett gruvarbetargård som har kvar sitt utseende från sent 1800-tal. Husen är färgade av röken från omgivande hyttor. Husen flyttades hit från sin dåvarande plats strax söderut i samband med Gruvgatans breddning i slutet på 1950-talet. Kvarteret Teatern har sitt namn efter den teater som uppfördes 1827 och som revs 1957. På Erik Dahlberghs teckning över Falun kan man se en väderkvarn som låg norr om Stigaregatan. Platsen har ända in i modern tid benämnts Väderkvarnsbacken. Den storskaliga Västra skolan uppfördes 1915 efter ritningar av stadsarkitekten Klas Boman för att möta behovet från en växande befolkning. Kvarteren utmed Gruvgatan har rivits och till viss del ersatts med nybyggnader. De tidigare småskaliga och enkla trähusen norr om Kristinegatan har så gott som helt och hållet ersatts med nybebyggelse. Många av kvarteren präglas av moderna bostadshus från senare delen av 1900-talet. I kvarteret Hyttkammaren finns två flerfamiljshus i trä uppförda av Kopparstaden i början på 2000-talet.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Lagskyddad byggnad - blå

Grupp 1 - grön

Kopparvågen

Kopparvågen 1 (Hälsingtorget)

Kopparvågen tillkom 1633 för beskattning av koppar. Den av bergsmännen framställda kopparen skulle vägas in och av den invägda kopparen skulle kronan ha dels avrad, en årlig avgift av varje fjärdepart (d v s andel i gruvan), dels tull av återstoden. Tullen var i detta fall en produktionsskatt.

Det nuvarande våghuset byggdes 1774–75 på samma plats som en tidigare vågbyggnad, som förstördes av brand 1761. Hit kom alltså bergsmännen med sin råkoppar. Sedan den vägts in, lastades den på skutor, som väntade i Faluån intill våghuset. På den tiden gjorde Östra Hamngatan skäl för sitt namn. Kopparen fraktades sedan på skutor över Runn till Strand i Vika eller Enbacka i Gustafs, där landtransport vidtog till garmakeriet i Avesta. Bergsmännens koppar var ett halvfabrikat, råkoppar, som måste garas eller raffineras innan den kunde användas.

Vågtvånget upphörde 1873. Vågböckerna är bevarade för hela perioden 1633–1873. I dem kan man alltså studera kopparhanteringens resultat dag för dag i 240 år. Efter 1873 fungerade Kopparvågen som Bergslagets museum, bibliotek och arkiv. Idag ägs och nyttjas byggnaden av Dalarnas museum.

Grupp 2 - röd

• Badhuset 11 (Kristinegatan 26), polishus 1968, arkitekt Jack Hanson och Gösta Lilliemarck, Falun. I hörnet Kristinegatan/ Ölandsgatan stod tidigare ett badhus ritat av Klas Boman, rivet 1974.
• Belysningen 4 (Ölandsgatan 10, 12), f d elverket. Elektricitetsverket för inomhusbelysning i Falun öppnade i november 1892. Det drevs till en början av två ångturbiner men förstärktes 1903 med en ny kraftstation i Sundborn. Omkring sekelskiftet tillbyggdes elverket med kontor, garage, verkstad och förråd. Numera ombyggt till kontor.
• Falun 7:13 (Engelbrektsgatan 32), ”Sahlanderska gården”, f d bostadshus hörande till en garvaregård ca 1860.
• Garvaren 6 (Stigaregatan 6), ”Jernbergska huset”. Under senare delen av 1800-talet låg Knut Lindholms affärshus på denna plats. Erik Jernberg ingick som delägare i firman 1898. Vid Lindholms död 1905 övertog Jernberg verksamheten. Huset uppfördes 1904 och byggherre var Lindholm, som bodde i lägenheten ovanför affären. Stadsarkitekten Klas Boman uppförde huset i jugendinspirerad stil. Byggnaden rymde butik, kontor och uppackningsrum m samt bostad. Byggnaden tillhör idag Dalarnas museum.
• Gesällen 2 (Kristinegatan 17), ”Fläsk-Minas gård”. En känd faluprofil på Fisktorget var Mina Bergström, som sålde kött och fläsk och därför fick namnet ”Fläsk-Mina”. Bostadshuset uppfördes troligen i början på 1800-talet. Tidigare hade gården även uthus och var omgärdad av plank.
• Gruvbäcken 4 (Teatergatan 1, 3, 5, Gruvgatan 1, 3, 5, Myntgatan 10, 12, 14), Folkets Hus och Dalateatern, invigda 1964, arkitekt Hakon Ahlberg, Stockholm.
• Hyttgården 4 (Hyttgatan 27), skolbyggnad 1915, Västra skolan, arkitekt Klas Boman, Falun.
• Hyttgården 5 (Gruvgatan 22, 26), ”Karlströmska gården”. En äldre hantverksgård med bostadshus och flera uthus. Flyttades norrut från hörnet Gruvgatan/Konstvaktaregatan till nuvarande plats vid breddningen av gatan cirka 1960.
• Hyttgården 6 (Stigaregatan 15), ”Väderkvarnsbacken”, ett antal mindre bostadshus, några gruvarbetarstugor samt uthus. Några moderna hus tillhör grupp III.

• Nya Bergsskolan 2 (Engelbrektsgatan 27 B). Medborgarhuset. 1871 invigdes en bergsskola, Nya Bergsskolan, som låg längs Engelbrektsgatan. 1898 togs ett nytt laboratorium i bruk. På grund av husets dåliga ventilation i skolsalar och laboratorier av hälsofarlig art, beslöts att skolan skulle rivas och ersättas med en ny. Den nya skolbyggnaden ritades av stadsarkitekten Klas Boman och stod klar 1910. När skolans verksamhet flyttade 1931 byggdes huset om till ett medborgarhus efter ritningar av arkitekten Hakon Ahlberg. Här inrymdes bl a bibliotek och fullmäktigesal. Det nya huset fick en förenklad utformning som svarade mot den nya funktionalismens stilideal. Sedan 1987 finns Radio Dalarna i huset. Några hus intill Medborgarhuset finns kvar från Bergsskolans tid, bl a rektorsbostaden vid Sturegatan.
• Nya Bergsskolan 2 (Engelbrektsgatan 27, 29), två f d bostadshus, nu kontor, utmed Engelbrektsgatan, ca 1900.
• Nya Bergsskolan 4 (Stigaregatan 10), före detta bostadshus i timmer, nu kontor, utmed Stigaregatan samt ett uthus på gården till Stigaregatan 8.

Grupp 3 - gul

• Falun 7:32. låghusdelen.
• Hyttgården 6, se ovan grupp II.
• Nya Bergsskolan 2, f d bostadshus.
• Nya Bergsskolan 4, f d bostadshus i timmer, nu kontor utmed Sturegatan. Uthus på gården till Stigaregatan 8.
• Nya Bergsskolan 5, f d bostadshus i timmer, nu kontor.
• Nya Bergsskolan 7, bostadshus mot Kristinegatan 1937 (arkitekt Erik Lundgren, Falun) och bostadshus i hörnet Kristinegatan/Engelbrektsgatan, fasader ombyggda 1918.
• Stigaren 1, övningstorn och garage 1958.
• Vagnmakaren 11, bostadshus.
• Vagnmakaren 12, uthus vid norra tomtgränsen och bostadshus vid södra tomtgränsen.
• Västra Falun 3, bostadshus 1907, ombyggt 1952.
• Västra Falun 4, bostadshus 1925.

Arkitektoniskt intressant byggnad - lila