Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Falugatan 2011.

Centrum

Falun blev stad i enlighet med Förmyndarregeringens privilegiebrev 1641 och drottning Kristina bekräftade stadens grundläggning genom undertecknandet av privilegiebrevet 1646. I och med detta utlades en stadsplan över det område som idag är det centrala Falun. Planen var en så kallad rutnätsplan med raka gator, kvadratiska kvarter och ett stort torg. Planen blev dock något förskjuten på grund av Faluån och åsens sträckning och den äldre landsväg som fanns på krönet, nuvarande Åsgatan.

Falugatan 1853. Det äldsta kända fotografiet av Falun. Exponeringstiden är så lång att människor i rörelse ej kommit med på fotot. Foto Dalarnas Museum.

Stadens framväxt 

Kopparbergsprivilegierna 1347 fastslog bergsmännens rätt att företa affärsresor och medger “alla män” att utan tull eller andra hinder fritt föra sina varor till Berget. Den handel som var nödvändig för bergsbrukets fortgång fick genom dessa bestämmelser offentligt godkännande och inneslöts i konungens frid, det vill säga åtnjöt kungligt rättsskydd. Tillförseln var begränsad till två torgdagar i veckan. På dessa och inga andra skulle handelsutbytet ske. Falu första handelstorg låg troligen vid Hälsingtorget. För att förvara det som inte såldes omedelbart uppfördes enkla bodar.

Holmtorget tidigt 1930-tal. Foto Dalarnas museums arkiv.

Idealet med rutnätsplanerna på 1600-talet var att stadsplanen skulle ligga i strikt nord-sydlig riktning vilket för Faluns del måste revideras på grund av topografin. Kristine kyrka ligger dock i väst-östlig riktning med koret mot öster. Före stadens grundläggning var bebyggelsen koncentrerad till gruvan och området väster om Stora Kopparbergs kyrka, det vill säga nuvarande Östanfors och Gamla Herrgården. Området i nuvarande centrum var sankt och ån var betydligt bredare än idag. Området hade en deltaliknande karaktär vilket namnen Holmgatan och Ölandsgatan vittnar om. Efter stadens grundläggning fylldes den sanka marken ut och kvarteren runt Stora Torget och Falu-, Ås- och Holmgatorna bebyggdes snabbt. Makten manifesterades av Kristine kyrka, Rådhuset och Bergslagets byggnader. På kyrkogårdstomten uppfördes en skola. Köpmännen uppförde sina handelsgårdar runt torget och längs de nyanlagda gatorna.

Stora Torget

I den forna handelsbalken i 1734 års lagbok angavs torgens ursprungliga syfte: “Alla varor som komma från landet in till salu i stad, skola till stadens torg och hamnar föras och ej annorstädes säljas.” Förbudet mot handel på landsbygden, så kallade “landsköp”, gjorde att torgdagar och den stora marknaden på Tomasmäss strax före jul var stora händelser i Falun ända in på 1900-talet och massor av folk kom till staden för att köpa och sälja. Stora Torget, liksom de äldre torgen i Falun, var från början också exekutionsplats. På rådhustrappan upplästes domarna, och mäster Gudmund och de andra skarprättarna högg av brottslingarnas huvuden med bila eller svärd mitt på torget. Där avtjänades också kropps- och skamstraffen: avhuggning av händer och öron, bortslitande av tungan, spöslitning och gatlopp. Dessa händelser drog stora folkmassor.

Stora Torget kring 1890, strax före uppförandet av Centralpalatset. Foto Dalarnas museums arkiv.

Torget har också används för demonstrationer och folkmöten, inte minst under Dalupproret 1743. Torget kallades för Bondetorget under 1600-talet. Så sent som 1761 kallades torget det Nya Torget. Ett annat namn för torget har också varit Rombotorget, torget där folket från “Rombolanden” (södra Dalarna) höll försäljning. Karl Hultströms staty av Engelbrekt invigdes 1919 efter mer än 20 års diskussion.

Åsgatan norrut från Stora Torget, ca 1910. Foto Dalarnas Museums arkiv.

Åsgatan norrut från Bergsskolegränd, ca 1910. Foto Dalarnas Museums arkiv.

Åsgatan

Den viktigaste gatan blev Åsgatan och hit förlades flera institutioner och prominentare bostadshus. Gatan går längs den grusås som i alla tider varit den naturliga transportleden genom Falun. På en karta från 1628 kan man klart urskilja gatan. I stadsplanen från 1646 framhölls att de som ville bygga prydligt skulle få tomter vid de “principalaste gator och orter”, medan sådana som hade ringare medel eller blott ville uppföra enklare hus skulle placeras avsides vid tvärgatorna. Åsgatan kallades då för Stora gatan.

Stora delar av den norra delen av centrala Falun brann ned vid de två stadsbränderna 1761. Prostgården, Gamla kansliet, Kronomagasinet, Hammars konditori, komministerbostaden och residenset uppfördes efter bränderna. Den breda Stadshusgränd och Kung Gustafs Torg utlades som brandgator. Efter 1763 års förordning om hospital byggde Seraphimer-Ordensgillet ett nytt hospital där länsstyrelsen nu ligger, i stället för det gamla som låg nedanför Stora Kopparbergs kyrka. På 1870-talet tillkom Stadshotellet som tack vare Åsgatan hade en direktförbindelse med den nya järnvägsstationen. Invid torget uppfördes flera bankhus i slutet på 1800-talet och i början på förra seklet.

På 1700-talet var området mellan Slaggatan och Faluån stadens fattigkvarter. Trånga kvarter med enklare träbebyggelse fanns på den av slagg utfyllda marken. Slaggatan kallades då för Västra Långgatan. Vid stadsbränderna 1761 ödelades området och återuppfördes igen samt befolkades av hantverkare och handelsmän. Garvaregatan nära ån nyanlades.

Först efter 1860-talets näringsfrihetsförordningar blev det tillåtet att bedriva handel på landsbygden och stadens torg minskade i betydelse. Det var nu främst de lokala behoven som skulle tillgodoses. På Hälsingtorget, ursprungligen Wågtorget, höll norrlänningarna (hälsingarna) till med sina varor. Enligt 1901 års ordningsföreskrifter tilldelades Stora Torget försäljning av spannmål, laggkärl samt slöjdvaror. Utmed Slaggatan fick man sälja trädgårdsalster och jordfrukter. Fisktorget avdelades för försäljning av matvaror och Holmtorget för kreaturshandel, virke, hö, halm, åkdon.

Järnvägslinjen Gävle–Falun invigdes år 1859 och var den första längre enskilda järnvägen som förband två större orter och som gick från kusten till inlandet. Ett stationshus i trä uppfördes på platsen för den nuvarande stationsbyggnaden från 1875, som tillkom i samband med Bergslagsbanan Falun–Göteborg.

Torghandel på Fisktorget ca 1950. Foto Dalarnas Museums arkiv.

Vid samma tid byggdes lokstallarna. 1890 invigdes järnvägen mot Grycksbo och Rättvik, 1898–99 byggdes ett nytt godsmagasin med expeditionslokaler samt bangården. Då Björbobanan invigdes 1905 var Falun en av landets mest betydande knutpunkter för järnvägstrafiken. På platsen för stationsområdet låg på 1400-talet gården Noret. 1621 tillhörde gården Christoffer Olofsson, adlad Gyllenknoster. Kronan köpte gården 1663 och omvandlade den till landshövdingeboställe. 1764 brann herrgården ner och landshövdingen flyttade till Åsgatan till ett hus bredvid nuvarande residenset. Ända in på 1900-talet fanns egendomen Noret kvar som ett jordbruk. Som kuriosa kan nämnas att Sveriges första tävling i friidrott hölls 1792 på Norets ägor.

Kyrkan sålde 1881 prostgårdens gamla kryddgård vid Nybrogatan för anordnandet av en mindre stadspark och en lekplats för barn. Det var Maria Kronberg som genom en donation ville hedra sin avlidne make, Janne Kronberg. I parken, som fick namnet Kronbergs Minne, finns statyn “Snöklockan” av konstnären Per Hasselberg med ett fundament formgivet av konstnären Carl Larsson.

Järnvägsstationen, 2011.

På 1960-talet skulle Falu centrum, i likhet med många andra städer i landet, moderniseras och anpassas för varuhus, kontor och för en växande bilism. Småstadskaraktären med en småskalig bebyggelse gick förlorad och ersattes med kvartersstora kontors- och varuhus, parkeringshus, parkeringsytor och breddade gator. Få bostäder blev kvar i centrum vilket bidrog till ödsliga gator och torg när affärer och kontor stängde för dagen. Några äldre hus överlevde denna omdaning som pågick fram till 1980-talet.

Vid Falugatan finns den centrala stadens enda köpmansgård bevarad med gathus och kringbyggd gårdsmiljö. Ytterligare några äldre byggnader finns bevarade i de centrala kvarteren. Många av de hus som tillkom vid den stora centrumomvandlingen har moderniserats och idag har Falun en väl fungerande centrumhandel och nya bostäder och restauranger har tillkommit vilket inneburit att stadens centrum nu känns mer levande, även kvällstid och helger.

Statyn Snöklockan i Kronbergs minne. Äldre foto Dalarnas Museums arkiv.

Området vid järnvägsstationen, 2011.

Holmgatan söderut från Stora Torget, 2011.

Holmgatan norrut från Holmtorget, 1910-tal. Foto Dalarnas Museums arkiv.

Holmtorget, 2006.

Holmtorget, 2011.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Lagskyddade byggnader - blå

Kristine kyrka

Falun 7:21 (Stora Torget)
Då Falu stad anlades var det självklart att befolkningen skulle betjänas av en egen kyrka. Stora Kopparbergs kyrka blev landsförsamlingens helgedom. Den nya Kristine kyrka fick namn efter stadens grundare och uppfördes åren 1642–1655. Kyrkans murmästare var Hans Ferster, som också uppfört Jakobs kyrka i Stockholm. Tornbygget fullbordades 1658-1660. Vid en åskeld 1711 föröddes tornet och ersattes med en provisorisk trähuv. Först 1864 byggdes det nuvarande tornet, rekonstruerat efter det ursprungliga tornet. 1905 genomfördes en omfattande restaurering av framförallt kyrkans interiör. Ännu vid sekelskiftet 1900 fanns ständigt två kvinnliga väktare i tornet som ropade ut tiden och slog larm vid brand. Kyrkan är skyddad enligt Kulturmiljölagen, kapitel 4.

Moriska gården och Lustgården, Grand Hotel

Cuprum 1 (Trotzgatan 9, Åsgatan 18)
Vid en omfattande ombyggnad av det dåvarande Nya Hotellet 1930 uppdrogs åt konstnären Jerk Werkmäster att dekorera ett antal rum, bland annat Moriska gården och Lustgården, ritade av arkitekt Peder Clason. Motiven är bilder ur arbetslivet respektive illustrationer till Erik Axel Karlfeldts Fridolins visor och Fridolins lustgård. Interiörerna ingår i Grand Hotell och förklarades som byggnadsminne 1980.

Herdins färgargård 1930-talet. Sköljbryggan i förgrunden i ån. Foto Dalarnas Museums arkiv.

Bild på Herdins sköljbrygga

Herdins sköljbrygga

Faluån (vid Östra Hamngatan 30) Herdins färgargård i kvarteret Fisktorget uppfördes efter stadsbränderna 1761, samtliga byggnader uppfördes på 1700-talet och hade ålderdomlig prägel med färgeri, bostadshus, stall, vagnskjul, ladugård, svinhus, spannmåls- och foderbodar samt sköljbrygga. Gården revs efter en förödande brand 1981. Sköljbryggan användes för att tvätta ur överskottsfärg ur garnerna. Den är den enda i sitt slag i landet och minner om äldre tiders hantverk i Falun. Bryggan renoverades 2010–11 och är klassad som byggnadsminne sedan 1988.

Hammars

Posten 11 (Åsgatan 28)
Byggnaden uppfördes cirka 1775 av slagg och murbruk. 1784 öppnade bagarmästaren Jacob Christopher Hesse ett sockerbageri i huset. 1898 köpte konditor Oscar Yhnell fastigheten och flyttade sitt konditori från Slaggatan till Åsgatan. 1918 köpte konditor Enoch Hammar fastigheten. Sedan han 1926 förvandlat en före detta rakstuga till ett elegant serveringsrum blev Hammars ett av stadens förnämsta konditorier. Falu stad köpte fastigheten 1956 men konditoriet upphörde först 1962. Ett rivningshot vilade över huset i mitten på 1980-talet och efter flera politiska turer beslutades att byggnaden skulle bevaras. Därefter återöppnades en konditoriservering i huset. Numera drivs en restaurangrörelse i lokalerna. Här finns en av landets äldsta konditoriinredningar bevarad. Byggnaden klassades som byggnadsminne 1987.

Rektors- och komministerbostaden

Posten 11 (Åsgatan 26)
Rektorsgården hörde samman med Trivialskolan och senare med Lärdomsskolan, som låg på nuvarande Nordeabankens plats. Byggnaden uppfördes efter stadsbranden 1761 i liggtimmer. I samma hus inrymdes även komministerbostället. I huset finns vissa detaljer från 1700-talet bevarade. Byggnaden klassades som byggnadsminne 1987.

Prostgården

Prostgården 3 (Åsgatan 45)
På 1630-talet flyttades kungsgården i Falun från Born till Åsgatan. Grunden och källaren till kungsgården finns troligen kvar i den nuvarande prostgården. 1663 flyttade kungsgården till Noret. 1666 inlöstes gården till prostgård och byggdes om 1739. Vid stadsbranden 1761 brann den ner och återuppfördes 1764–70. Den nya byggnaden uppfördes av gjuten slagg i bottenvåningen och tegel i övervåningen. Flygelbyggnaderna (Prostgården 2), är uppförda 1954 i timmer med de äldre flyglarna som förebild. Prostgården klassades som byggnadsminne 2010.

Rådhuset

Rådhuset 1 (Stora Torget)
Falun fick sina första stadsrättigheter 1608. 1624 fick man nya rättigheter, men först i och med privilegiebrevet, undertecknat av förmyndarregeringen 1641 betraktas Falun som stad. År 1643 började borgerskapet i Falun att uppföra ett kronomagasin vid det nya Stora Torget. Huset stod i stort sett färdigt 1647, men 1649 ändrades planerna och huset byggdes om till rådhus. Byggnaden i en våning ovanpå den höga sockeln stod klar 1653. Den kallades allmänt för “Stenhuset” med tanke på att alla andra hus, förutom kyrkorna, då var av trä. På 1670-talet tillfogades en andra våning.

I huset inrymdes bland annat rådstugu- och kämnärsrätt, stadskällare, apotek och ränteri. 1675– 1702 fanns även posten här. Borgmästaren bodde här och här hölls allmän rådstuga då samtliga borgare i staden samlades för att besluta om stadens olika frågor. Rådhuset skadades svårt vid stadsbränderna 1761, men återuppfördes omgående. Markscheider Eric Geisler var ansvarig för återuppbyggnaden. 1782–84 byggdes spruthus och auktionskammare på tomten. I byggnaden har även funnits telegraf, polis och brandkår.

Rådhuset fick sin nuvarande karaktär i och med återuppbyggandet på 1760-talet. Det finns murar från 1600-talet och interiördetaljer från 1760-talet och framåt. Målade överstycken, sannolikt utförda av Johan Nils Asplind, finns på flera platser i Rådhuset. En modernisering skedde på 1960-talet och huset har alltsedan dess endast rymt lokaler för stadens politiker och tjänstemän. Ett nytt stadshus, som även inrymmer ett stadsbibliotek, uppfördes på västra sidan av torget. Under det första decenniet på 2000-talet genomgick Rådhuset ännu en renovering och handikappanpassades. Rådhuset betraktas som stadens äldsta stenhus med undantag av kyrkorna. Byggnaden är klassad som byggnadsminne 1985.

Munktellska huset

Slagghuset 1 (Åsgatan 31)
Efter de två stadsbränderna 1761 uppmuntrades stenhusbyggandet. Efter en idé av Anton von Swab, vidareutvecklad av Eric Geisler och Carl Halldin, uppfördes ett antal byggnader av slagg och kalkbruk. Ett av de tidigaste, i murad råslagg enligt Geislers teknik, uppfördes av bergsingenjör Johan Erik Munktell omkring år 1765. År 1776 köptes huset av Bergslaget och inreddes till bostad och förblev så till 1919, då det togs i bruk som mäss för företagets personal. Under en tid på 1950-60-talen fanns här en ungdomsgård. Byggnaden restaurerades på 1980-talet och används idag som kontor för Stora Enso. Byggnaden är klassad som byggnadsminne 1980.

Grupp 1 - grön

Bergslagets huvudkontor

Bergslaget 8 (Åsgatan 22)
Ända sedan stadens grundande rådde en motsättning mellan Bergslaget och borgarna i Falu stad. Köpmännen ville sälja så dyrt som möjligt för att tjäna pengar, medan Bergslaget ville att livsförnödenheterna skulle vara så billiga som möjligt så att man slapp betala så höga löner till de anställda. Trots starka protester inköpte Bergslaget 1717 den aktuella tomten av bergmästaren Anders Swab och här uppförde man ett magasin där gruvarbetarna fick ut sin lön både i kontanter och in natura. I byggnaden iordningställdes även rum för Bergskollegii ledamöter. 1747 flyttades “contoirsbyggningen” från Trotzgården hit och här startades ett bomullsspinneri, där fattiga barn och andra skulle ges möjlighet att bidra till sin försörjning. Av 112 sysselsatta 1747 var 82 gruvarbetardöttrar. Byggnaderna brann 1761. År 1766 uppförde Bergslaget den nuvarande byggnaden som ett magasin vid Stora Torget och längs Åsgatan. 1819 tillbyggdes en festlokal, Bergslagssalongen, och 1905, efter ritningar av stadsarkitekt Klas Boman, påbyggdes anläggningen med en våning och fick sitt nuvarande utseende efter förebild av Ostindiska Kompaniets 1700-talsbyggnad i Göteborg. En arkivbyggnad på gården uppfördes på 1880- talet och påbyggdes 1917 till nuvarande utseende. 1957 skedde en tillbyggnad av en kontorsflygel och en matsalsflygel. För ritningarna svarade arkitekt Anders Berg, Stockholm. Bergslagets huvudkontor har en påkostad arkitektonisk utformning och välbevarade interiörer av mycket stort kulturhistoriskt värde.

Spruthuset

Falun 7:7 (Östra Hamngatan 7) Spruthuset uppfördes vid Fisktorget år 1884 för att hysa den nyinköpta ångsprutan. Den karaktäristiska byggnaden i tegel med sitt åttkantiga torn tjänade brandväsendet fram till 1911, då den nya brandstationen på andra sidan ån stod färdig. Tornet användes för att torka brandslangarna. Byggnaden har också bland annat fungerat som fiskaffär, turistbyrå och numera som servering.

Ordenshuset

Falun 7:20 (Östra Hamngatan 1)
Invid Falubron låg på 1800-talet en magasinsbyggnad som åtminstone tidvis nyttjades av resande teatersällskap. På grund av de besvärliga förhållandena med åns ibland höga vattenstånd och en besvärande lukt från angränsande stall och ladugårdar flyttades teatern till nuvarande kvarteret Teatern vid Sturegatan på 1820-talet.

Superiet var förr ett oerhört stort problem, och krogar fanns det gott om. Gruvarbetaränkor fick ofta en krogrättighet som pension. 1650 fanns det ungefär 270 krogar i Falun. Den första svenska IOGT-logen bildades 1882 i Falun och 1899 grundades Falu godtemplares byggnadsförening. 1901 ombyggdes det gamla timmermagasinet till ett Ordenshus efter ritningar av arkitekt Nils Nordén, Gävle. Byggnaden restaurerades 1980–81 och omfärgades 2010. Den används idag av nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och av ett tv-bolag.

Grupp 2 - röd

  • Arkivet 1 (Åsgatan 12), ”Lisellska huset”, flerbostadshus och kontor samt butiker 1905, arkitekt Klas Boman, Falun.

Bergmästaren 7 och 9.

  • Bergmästaren 2 (Bergmästaregatan 7), flerbostadshus 1901, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Bergmästaren 15 (Bergmästaregatan 9), enfamiljsvilla 1917, nu flerbostadshus, arkitekt Edward Dahlbäck, Stora Tuna.
  • Bergmästaren 16 (Parkgatan 1 D), flerbostadshus ca 1905, arkitekt sannolikt Klas Boman, Falun.
  • Bergmästaren 20, (Bergmästaregatan 3/Parkgatan 3), flerbostadshus med gårdshus 1915, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Bergmästaren 20 (Bergmästaregatan 5), flerbostadshus 1902, arkitekt Nils Nordén, Gävle.
  • Bergmästaren 22 (Trotzgatan 4, 6), systembolagsbutik och kontor 1930, nu hotell, arkitekt sannolikt Klas Boman, Falun.
  • Bergslaget 8 (Svärdsjögatan 6), matsals- och representationsbyggnad utmed Svärdsjögatan 1957, arkitekt Anders Berg, Stockholm. Smidesarbeten vid fönster mot Kristinegatan utförda av Palle Pernevi.
  • Falan 20 (Stora Torget, Fisktorget), stadshus och bibliotek 1968, arkitekt Sven Backström och Leif Reinius, Stockholm, påbyggnad 1987, Tengboms Arkitektkontor, Stockholm.
  • Falan 22 (Östra Hamngatan 18), biograf och bostäder 1939, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Falun 7:31 (Tullkammaregatan 1 A, 1 B), flerbostadshus ”Johanssonska huset” 1899, arkitekt Nils Nordén, Gävle.
  • Falun 8:7 (Tullkammaregatan 2), f d Tullkammaren 1895, tillbyggnad 1937.
  • Falun 11:1, lokstallar uppförda i slutet av 1800-talet.
  • Falun 11:5, stationsbyggnad 1875, tillbyggnad 1905 för restaurang (nu kiosk och café).
  • Falun 11:8, f d godsmagasin 1898.
  • Fisktorget 4 (Östra Hamngatan 28), flerbostadshus ”Tidstrandska huset” 1915, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun.
  • Holmen 7 (Holmgatan 11), f d restaurang Holmen 1939, nu butiker och kontor, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Köpmannen 3 (Holmgatan 13, 15), kontor och butiker, timmerhus från tidigt 1800-tal.
  • Köpmannen 12 (Falugatan 1), flerbostadshus med butiker 1926, arkitekt Thor Thorén, Stockholm.
  • Köpmannen 15 (Falugatan 3), ”Koersnerska gården”, bostadshus i timmer med butiksvåning, uppfört efter stadsbranden 1761. Ombyggt senast 1935, vilket innebar en modernisering samt inredande av vindsvåningen, arkitekt Erik Lundgren, Falun. Äldre gårdshus i timmer omgärdar en gård, även dessa gårdshus ombyggda 1935.
  • Lagmannen 6 (Svärdsjögatan 3), flerbostadshus mot Svärdsjögatan 1936, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Lagmannen 7 (Svärdsjögatan 1/Trotzgatan 22), flerbostadshus och kontor 1939, arkitekt Sture Frölén, Stockholm.
  • Lagmannen 8 (Kristinegatan 9), församlingslokaler 1907, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Lagmannen 8 (Kristinegatan 11) Kristinegården 1956, arkitekt Rolf Bergh, Stockholm, smidesarbeten vid fönster mot Trotzgatan utförda av Palle Pernevi.
  • Posten 4 (Kristinegatan 12), f d riksbank 1930, arkitekt Erik Lallerstedt, Stockholm.
  • Posten 5 (Åsgatan 24), bank uppförd 1882, arkitekt Ernst Abraham Jacobsson, ombyggd samt tillbyggd 1903 utmed Kristinegatan, arkitekt Isak Gustaf Clason, Stockholm, samt garagebyggnad.
  • Posten 6 (Åsgatan 30), f d riksbank, post och telegraf 1902, arkitekt F O Lindström, Stockholm.
  • Rådhuset 1 (Åsgatan 37), stadshotell 1878, nu kårhus och kontor, arkitekt Hjalmar Kumlien, Stockholm, tillbyggnad norrut 1914, arkitekt Klas Boman, Falun. Fungerade som hotell till 1977.
  • Sparbanken 7 (Åsgatan 39), Falu stads sparbank 1906, nu restaurang och kontor, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Trumbäcken 15 (Bergmästaregatan 23), frikyrka i hörnet Svärdsjögatan/Bergmästaregatan 1877, tillbyggnad vid Svärdsjögatan 1914, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun.
  • Trumbäcken 24 (Trotzgatan 20/Svärdsjögatan 8), bostadshus 1898, senare Hotell Kåre, nu kontor, arkitekt sannolikt Klas Boman, Falun.
  • Vedkompaniet 1 (Åsgatan 35, Holmgatan 32), flerbostadshus ”Centralpalatset”, med huvudfasad mot Stora Torget, uppfört 1897, arkitekt Ferdinand Boberg, Stockholm. Författarinnan Selma Lagerlöf bodde i huset 1902-07. År 1953 ombyggdes huset genomgripande och förlorade sin magnifika exteriöra gestaltning i tidstypisk jugendstil.
  • Vedkompanient 1(Holmgatan 32). Mot Holmgatan ett putsat hus i timmer med butiker och kontor, sannolikt uppfört i mitten av 1800-talet.


Centralpalatset ca 1900. Foto efter färglagt vykort. Centralpalatset ritades av Ferdinand Boberg och stod klart 1897. Här bodde Selma Lagerlöf 1902–07. Till vänster syns Stora Kopparbergs Bergslags AB före ombyggnaden som påbörjades 1905.

  • Yttre Åsen 13 (Åsgatan 29, Bergslagsgränd 2 A, Holmgatan 26 A), flerbostadshus, kontor och butiker 1963, arkitekt Jack Hanson, Falun.

Grupp 3 - gul

  • Cuprum 2, flerbostadshus och butiker 1935, arkitekt John Österberg, Norrköping.
  • Hattmakaren 10, flerbostadshus med butiker vid Slaggatan 1951, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Lagmannen 5, flerbostadshus 1943, arkitekt Sven Wallander och Axel Grape/HSB, Stockholm.
  • Prostgården 2, (flyglar 1954) till före detta prostgården.
  • Sparbanken 7, kontorshus Åsgatan 43, ett äldre bostadshus av oklar ålder med ett gårdshus från 1923.
  • Yttre Åsen 13, f d varuhus och hotell 1938, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Yttre Åsen 13 (Holmgatan), f d bostadshus. Uppfört i timmer ca 1870, ombyggt 1938, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
Sidan uppdaterad 2019-08-01