Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Södra Kyrkbacken vid sekelskiftet 1900. Foto Dalarnas museum.

Kyrkbacken

Ett av de första kristna kapellen vid Kopparberget låg enligt traditionen på Kapellsbacken vid gamla Sundbornsvägen. Ett stycke väster om denna plats började nuvarande Kopparbergs kyrka byggas på 1300-talet. Först 1554 fick den status av sockenkyrka för Stora Kopparbergs socken.

Lärarinneseminariet före ombyggnaden 1919. Foto Dalarnas museums arkiv.

Bergsmännen i Falun var förr sammanslutna i Sankt Örjens gille. Som gillestuga användes det gamla kapellet som hade flyttats från sin ursprungliga plats på Kapellsbacken. Gustav Vasa upplöste gillena och byggnaden användes för andra möten och som förråd åt kyrkan innan den revs 1673.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn benämnes 1604 en byggnad av trä för ”siuke-stugan”. Den reparerades grundligt 1622–24. Efter 1624 års hospitalsordning byggdes 1646 ett hospital för fattiga och sjuka väster om kyrkan. Det fungerade till 1760-talet. Senare flyttades de fattiga över till det nybyggda hospitalet på Åsgatan. På det gamla hospitalets plats uppfördes 1857–58 en sockenstuga, som revs i samband med den nya järnvägsdragningen 1890 och en ny sockenstuga uppfördes sydöst om kyrkan. På kartan Tabula Geographica 1640 redovisas dels en liten byklase öster om kyrkan, dels en större söder om den. Bland annat fanns här en gård som kyrkoherden Jon Palma lät uppföra åt sig på 1620-talet när han flyttade från prästgården vid Gamla Herrgården. Bebyggelsen söder eller sydöst om kyrkan kallades Lundtäkten. En gård Lunden nämns i mitten av 1500-talet. Möjligen vittnar namnet om en hednisk offerplats.

Söder om kyrkan byggdes 1882 ett folkskollärarinneseminarium som 1919 ombyggdes till disponent- bostad för Bergslaget. Numera är byggnaden en privatbostad. Landstingsseminariet för blivande småskollärarinnor uppfördes 1904 vid Mäster Jons gränd i en karaktärsfull tegelarkitektur. Senare inrymdes här ett mejeri.

Stora Kopparbergs kyrka före renoveringen och ombyggnaden1898-1901. Foto Dalarnas museum.

Nuvarande bebyggelse

Området präglas av väl uppvuxen grönska och domineras av kyrkan och större institutionsbyggnader (före detta sockenstugan och före detta seminarierna) och öster om kyrkan av friliggande villor på stora tomter.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Lagskyddad byggnad - blå

Stora Kopparbergs kyrka

Falun 5:6 (Kyrkogårdsgränd 2)

Kyrkan har ansetts vara invigd 1471 (med hänvisning till ett avlatsbrev från detta år) men bevarar delar från 1300-talet och är därmed den äldsta bevarade byggnaden i Falun. 1554 fick den status av sockenkyrka för Stora Kopparbergs socken. När Faluns befolkning ökade under gruvans storhetstid på 1600-talet blev kyrkan för liten och trots den nyuppförda stadskyrkan, Kristine kyrka, måste den utökas 1656 och 1685. I förhållande till den nya kyrkan i stadens centrum kom kyrkan att kallas den gamla kyrkan eller Marie kyrka. Det äldsta tornet mitt på taket brann 1757 och ett nytt torn i väster byggdes 1784. Sin nuvarande karaktär fick kyrkan vid restaureringen 1898–1901 då den bland annat fick sin nuvarande tornspira. Gravkapellet i gotisk stil byggdes 1903.

Grupp 2 - röd

  • Arkipelagen 13 (Polhemsvägen 1), villa 1921.
  • Arkipelagen 14 (Kyrkbacksvägen 28), villa 1964, arkitekt Jack Hanson, Falun.
  • Arkipelagen 15 (Kyrkbacksvägen 32), villa 1909.
  • Astern 2 (Skolmästarevägen 5), tvåfamiljsvilla för anställda vid Kungl Postverket 1921, arkitekt V Bodin, Stockholm.
  • Astern 3 (Skolmästarevägen 3), bostadshus 1924.
  • Balsaminen 4 (Skolmästarevägen 4), bostadshus 1912.
  • Balsaminen 6 (Skolmästarevägen 8, 10), tvåfamiljsvilla och uthus ca 1900.
  • Balsaminen 15 (Seminariegatan 12), villa (f d rektorsbostad) 1914, arkitekt Erik Lallerstedt.
  • Blåklockan 19 (Kyrkbacksvägen 25), villa 1921.
  • Blåklockan 21 (Hästbergsvägen 1), flerbostadshus och snickeri 1899.
  • Byggmästaren 2 (Mäster Jons gränd 3), norra bostadshuset eventuellt en gruvarbetarstuga.
  • Dahlian 12 (Treffenbergsvägen 1), villa 1933.
  • Dahlian 17 (Kyrkbacksvägen 11),
    f d utvärdshus tidigt 1800-tal och ett mindre bostadshus vid Kyrkbacksvägen
  • Disponenten 1 (Magasinsgatan 2), villa. Efter beslut av riksdagen på 1860-talet öppnades i Falun folkskollärarinneseminariet för norra Sverige. Först höll man till i hyrda lokaler på Åsgatan. Söder om Stora Kopparbergs kyrka byggdes 1882 ett folkskollärarinneseminarium och arkitekt var Johan Fredrik Åbom, Stockholm. 1919 ombyggdes seminariet till disponentbostad för Bergslaget efter ritningar av Ivar Tengbom, Stockholm. Numera är byggnaden en privatbostad. Slaggstensmuren tillkom 1919.


  • Disponenten 2 (Mariabacken 2),
    f d landstingsseminarium 1904, arkitekt E L Holmgren, och slaggstensmur.
  • Disponenten 3 (Kyrkstigen 4), f d tjänstebostäder och ekonomilokaler till disponentvillan samt slaggstensmur.
  • Eternellen 5 (Kyrkbacksvägen 13), mindre bostadshus mot gatan.

Villorna på Kyrkbacksvägen 3 och 5.

  • Klockaren 7 (Kyrkbacksvägen 3), tvåbostadsvilla 1913, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun.
  • Klockaren 15 (Treffenbergsvägen 8), villa 1933.
  • Klockaren 18 (Kyrkbacksvägen 5), tvåbostadsvilla 1914, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun.
  • Klockaren 19 (Kyrkbacksvägen 1), villa ca 1900.
  • Klockaren 20 (Klockarevägen 6), tvåbostadsvilla ca 1905.
  • Kyrkbacken 28 (Polhemsvägen 2), villa 1925.
  • Lundtäkten 5 (Magasinsgatan 8), villa 1916, arkitekt Edward Dahlbäck, Stora Tuna, och uthus.
  • Lundtäkten 6 (Trotzgatan 46), mindre bostadshus utmed Trotzgatan ca 1800-talets mitt.
  • Lundtäkten 8 (Trotzgatan 50), flerbostadshus ca 1860.
  • Lundtäkten 13 (Södra Mariegatan 7), bostadshus ca 1800-talets mitt.
  • Lundtäkten 14 (Södra Mariegatan 5), bostadshus och uthuslänga med bostad ca 1800-talets mitt.
  • Lundtäkten 15 (Södra Mariegatan 3), bostadshus ca 1840.
  • Lundtäkten 16 (Trotzgatan 54), bostadshus ca 1870.
  • Sankt Örjen 1 (Kyrkbacksvägen 8), f d Stora Kopparbergs sockenstuga 1890.

Grupp 3 - gul

  • Arkipelagen 13, uthus.
  • Astern 1, flerbostadshus med tjänstebostäder för anställda vid Kungl Postverket 1921, arkitekt V Bodin, Stockholm.
  • Astern 5, tvåbostadshus 1921, arkitekt A Holmkvist, Falun.
  • Astern 6, villa 1922.
  • Astern 7, villa 1920, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Balsaminen 11, enfamiljsvilla 1951.
  • Balsaminen 13, bostadshus 1918.
  • Balsaminen 20, f d flerbostadshus och stuga ca 1900.
  • Blåklockan 21, uthus i västra tomtgränsen.
  • Byggmästaren 1, kontorshus 1953.
  • Byggmästaren 2, södra bostadshuset 1800-tal.
  • Dahlian 9, flerbostadshus 1933.
  • Dahlian 10, tvåbostadshus 1932.
  • Dahlian 13, tvåbostadshus 1934.
  • Dahlian 15, villa 1934.
  • Dahlian 16, tvåbostadshus 1934.
  • Dahlian 18, två bostadshus 1934.
  • Dahlian 19-20, f d enbostadshus 1934,nu tvåbostadshus.
  • Disponenten 4, bostadshus 1800-tal.
  • Eternellen 10, flerbostadshus 1937, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Eternellen 12, villa 1938, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Hyacinten 8, flerbostadshus 1921, arkitekt H Westlund.
  • Hyacinten 9, tvåbostadhus 1921.
  • Hyacinten 11, villa 1944, arkitekt S Pettersson och Olle Borgert.
  • Klockaren 14, villa 1932.
  • Kyrkbacken 1-8, radhus 1978-79, arkitekt Kerstin Gåsste/HSB, Stockholm.
  • Kyrkbacken 9, tvåbostadshus 1916.
  • Kyrkbacken 10, tvåbostadshus 1900 samt uthus.
  • Kyrkbacken 11-26, radhus 1978-79, arkitekt Kerstin Gåsste/HSB, Stockholm.
  • Kyrkbacken 31-70, radhus 1978-79, arkitekt Kerstin Gåsste/HSB, Stockholm.
  • Lundtäkten 6, villa 1923.
  • Lundtäkten 7, bostadshus/uthus 1917.
  • Lundtäkten 12, bostadshus 1896.

Arkitektoniskt intressant byggnad - lila

 

Villa

Balsaminen 12 (Kyrkogårdsgränd 7) Uppförd 2002.

Seminariegatan norrut mot Seminariet. Kvarteret Astern till höger. Vykort, 1930-tal.

Flerbostadshus i nuvarande kvarteret Kyrkbacken vid Kyrkbacksvägen. Husen är rivna. Färglagt vykort, ca 1910.

Sidan uppdaterad 2018-10-09