Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Åsgatan norrut vid Nybrogatan 2011.

Övre Åsen

Stadsdelen omfattar kvarteren mellan Nybrogatan och Södra Mariegatan samt det område som tidigare kallades Slaggen. Åsgatan går längs den grusås som i alla tider varit den naturliga transportleden genom Falun.

Slaggatan från Köpmansgränd mot söder. Foto ca 1920, Dalarnas museums arkiv.

Gamla Hospitalsbyggnaden vid Åsgatan. Foto ca 1920, Dalarnas museums arkiv.

Området brann ner helt 1761. Gamla kansliet, Kronomagasinet och Residenset kom till under 1700-talet efter bränderna. Efter 1763 års förordning om hospital byggde Seraphimer-Ordensgillet ett nytt hospital, där länsstyrelsen nu ligger, i stället för det gamla vid Stora Kopparbergs kyrka.

Före 1628 var endast norra delen av Slaggatan bebyggd liksom åsen mellan nuvarande Södra Mariegatan och Nybrogatan. Faluån var avsevärt bredare än idag och hade bitvis sin naturliga strandlinje i höjd med nuvarande Slaggatan. Efter slaggutfyllnad och stadsplaneregleringen 1646 byggdes området ut till i stort sett nuvarande omfattning. Detta var Faluns fattigaste del, fylld av enkla kåkar, hastigt uppförda på den nyligen utfyllda slaggmarken. Slaggatan kallades då för Västra Långgatan. Vid stadsbränderna 1761 ödelades området vid Slaggatan. Det nedbrända området sanerades, omreglerades och återuppfördes igen och Garvaregatan anlades. Också Kung Gustafs Torg tillkom i brandbegränsande syfte. Bebyggelsen präglades av hantverkar- och handelsgårdar.

Nuvarande bebyggelse

Längs Åsgatan från Nybrogatan och norrut finns de största och mest påkostade husen. Här bodde de välbärgade och här fanns viktiga institutioner. Husen är genomgående av sten och i regel i två våningar. De ligger med fasaden i gatuliv och med ingång ifrån gatan. Residenset och gamla landskansliet har ståtligt utformade portaler. Området är tättbebyggt och saknar grönska i gatumiljön. Längs Slaggatan mellan Barbros gränd och Magasinsgatan kan man fortfarande uppleva den gamla småstaden Falun med sina butiker i tvåvåningshus. Vid Garvaregatan finns flera trähus med ingångar från gårdssidan. Husen ligger med fasad i gatuliv.

Garvaregatan norrut från Barbros gränd, 2011.

Handelns utveckling

I Kopparbergsprivilegierna 1347 fastslås bergsmännens rätt att företa affärsresor och medges “alla män” att utan tull eller andra hinder fritt föra sina varor till Berget. Den handel som var nödvändig för bergsbrukets fortgång fick genom dessa bestämmelser offentligt godkännande och inneslöts i konungens frid.

Handeln var begränsad till två torgdagar i veckan. På dessa och inga andra skulle handelsutbytet ske. Faluns första handelstorg var troligen Hälsingtorget. För att förvara det som inte såldes omedelbart uppfördes enkla bodar. Så småningom blev köpmännen bofasta och byggde sig handelsgårdar i staden. Försäljningen sköttes från insidan av bostadshuset med en nedfällbar lucka ut mot gatan. Boden kom att omfatta ett av bottenvåningens större rum. Butik i vår moderna mening uppstod genom att denna bod genom en dörr sattes i förbindelse med gatan.

Fönstren till butiken var likadana som i huset för övrigt. Ovanför dörren hängde en hökarkvast eller en skylt av enklare slag. Affären var försedd med disk och varulagret placerades dels på väggarnas hyllinredning, dels på golvet och hängande i taket. Innanför själva butiken låg bodkammaren med handelsmannens skrivpulpet, kassakistan och bonddrängens sovplats. I detta rum kunde större affärer avslutas.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Lagskyddade byggnader - blå

Thunströms handelsgård

Bokbindaren 3 (Slaggatan 31)
Affärs- och bostadshuset har vuxit fram ur tre små timmerstugor som finns omnämnda på 1840-talet. 1875 uppfördes affärslängan mot Slaggatan. Magasinet och uthuset längst in på tomten hade tillkommit några år tidigare och år 1878 hade gården i stort sett fått sitt nuvarande utseende. Ägare var då sedan några år tillbaka handelsmannen G A Lundgren.

År 1897 förvärvade köpman Erik Thunström gården. Affärslokalen renoverades. Mot gården byggdes en förstuga och glasverandan utökades. I den norra gårdsflygeln hade familjen Thunström sin bostad. Köpman Thunström bedrev här diversehandel till 1939 då butiken stängdes för gott.

Thunström avled 1947. Sedan dess har ingenting förändrats. Här kan man se hur en diversehandel såg ut och hur en köpman bodde förr. Fastigheten restaurerades 1981. Idag är huset museum och ägs av Falu Kommun. Gården är klassad som byggnadsminne sedan 1988.

Kronobränneriet

Kronobränneriet 3 (Magasinsgatan 24)
Kronobrännerierna tillkom under Gustav III:s regering. 1775 bildades en central bränneridirektion, som lät anlägga ett femtiotal brännerier, som utarrenderades eller sköttes av statens egna tjänstemän. All annan bränning förbjöds i och med att brännvinstillverkning blev ett statens monopol. Ett kronobränneri tillkom också i Falun utefter ån med södra gaveln mot Magasinsgatan.

Husets byggnadshistoria är inte klarlagd, men troligen har det byggts ut i flera etapper. Bjälklagen utgörs av elva meter långa träbjälkar, som går från yttervägg till yttervägg. Byggnaden är murad av slagg och är såväl till höjd som längd det största slagghuset i Falun. Ursprungligen ingick brännerihuset i en stor kringbyggd gårdsanläggning med ingång från Slaggatan.

Gustav III:s kronobrännerier blev inte långvariga. Redan 1787 tilläts åter husbehovsbränningen och de flesta kronobrännerierna lades ned. Bränneriet i Falun arrenderades av ett konsortium, som fortsatte verksamheten en tid.

Bergslaget köpte byggnaden 1812. Syftet var att skaffa förrådslokaler för naturalönerna till gruvans arbetare. Denna uppgift bortföll så småningom, när naturaförmånerna avlöstes av kontantlöner. Matvaruhandel bedrevs dock i huset, ända fram till början av 1900-talet. Under en tid hade Kungl Dalregementet sitt mobiliseringsförråd här. Från 1920-talet började byggnaden användas som centralarkiv av Bergslaget. Idag rymmer byggnaden ett föremålsmagasin för Dalarnas Museum samt några konserveringsateljéer. Byggnaden klassades som byggnadsminne 2006.

Residenset

Residenset 1 (Åsgatan 51)
I 1634 års regeringsform bestämdes att “alle Dalarne och Kopparbergslagen” skulle bilda ett län och med en landshövding i Falun. 1647 inrättades genom ett kungligt brev det nuvarande Kopparbergs län, som år 1998 bytte namn till Dalarnas län. Landshövdingen bodde först vid den nuvarande Prostgården. 1663 köpte kronan gården Noret vid nuvarande lokstallarna och omvandlade det till landshövdingeboställe. 1764 brann herrgården ner och landshövdingen J A Hamilton flyttade till Åsgatan och lät bygga en privatbostad i trä i tidstypisk stil söder om det nuvarande residenset. Byggnaden kom också att användas som residens.

Efterträdaren Carl Cederström residerade också i den Hamiltonska gården, men ville söka sig en värdigare bostad. Denna fann han i kvarteret intill hos den förmögne rådmannen Olof Engström, som på 1730-talet låtit bygga sin bostad av tegel. Den skadades av branden 1761 men renoverades omgående. När näste landshövding, Johan Magnus af Nordin, tillträdde år 1790 övertog han den Engströmska gården. Han var en av Gustav III:s gunstlingar och önskade sig ett stilfullt residens. 1792 påbörjades därför en omfattande ombyggnad och försköning av huset. Flyglarna höjdes till två våningar, gårdsbyggnaderna ersattes av nya i slagg och tegel, huvudbyggnaden fick en ny putsdekor och en paradvåning dekorerad i den sengustavianska tidens yppersta smak. Dekorationsmålningarna är sannolikt utförda av falukonstnären Johan Nils Asplind efter förlagor av stockholmsmålaren Louis Masreliez. Tidens främsta arkitekter och inredningsarkitekter lämnade förlagor till ombyggnaden och lokala krafter svarade för deras förverkligande. Residensets smakfulla yttre kom sedan att stå modell för många förnäma bergsmansgårdars omdaning i början på 1800-talet. År 1812 köptes byggnaderna av staten för att användas som landshövdingeresidens. Skyddat som statligt byggnadsminne sedan 1935.

Grupp 1 - grön

Gamla posten

Bokbindaren 7 (Garvaregatan 14) Kopparberget i Falun var slutstation för en av de postföringslinjer som öppnades 1636 när allmänna posten infördes i Sverige. Den gick från Stockholm via Västerås, Brunnbäck, Hedemora och Säter till Falun.

Under perioden 1761–1784 har huset troligen inrymt ett postkontor. På gamla fotografier kan man se att fasaden bär spår av en igensatt öppning, som antagligen varit en postlucka.

Gamla landskansliet

Gamla kansliet 2 (Åsgatan 47)
Efter bränderna 1761 uppfördes detta hus som det första slaggstenshuset i två våningar. Det är uppfört enligt Halldins idéer med murat tegel på utsidan. Det såldes till staten 1779 och eftersom det var i dåligt skick skedde en upprustning 1786 då också den stiliga portalen tillkom efter ritningar av hovarkitekten Carl Fredric Adelcrantz, Stockholm. Husets funktion var motsvarande dagens länsstyrelse fram till 1889 då verksamheten flyttade tvärs över gatan in i den före detta hospitalsbyggnaden. Idag används huset för bostadsändamål.

Gamla lantmäteriet

Gamla kansliet 2 ( Nybrogatan 22 A och B)
Byggnaden, som ligger utmed Åsgatan, uppfördes på 1780-talet i murad slagg enligt Geislers teknik. Huset användes som lantmäterilokaler fram till 1928 då det nya Lantmäteriet vid Trotzgatan byggdes. Idag finns här bostäder.

Vattenpump

Vid Johanneskyrkan 1 (Garvaregatan 1) Det sexkantiga putsade pumphuset byggdes vid mitten av 1800-talet som en av flera pumpar längs ån. Före den allmänna vattenledningens tillkomst 1897–98 hämtade faluborna vatten för sitt dagliga behov vid pumpen. Inne i byggnaden fanns en liten kamin som eldades för att vattnet inte skulle frysa.

Grupp 2 - röd

  • Bergsrådmannen 3 (Garvaregatan 6, 8), bostadshus mot Barbros gränd, bostadshus i hörnet Barbros gränd och Garvaregatan, bostadshus mot Garvaregatan, uthus bakom huset vid Barbros gränd, uthus bakom huset vid Garvaregatan.
  • Bergsrådmannen 5 (Garvaregatan 10), bostadshus 1902.

Slaggatan 25.


  • Bergsrådmannen 9 norra bostadshuset (Slaggatan 27) ombyggt 1915, arkitekt P Ohlson, Falun, södra bostadshuset (Slaggatan 25) ombyggt 1914, arkitekt Erik A Sjöberg.
  • Bokbindaren 4 (Köpmansgränd 6, Slaggatan 29), affärs- och bostadshus 1914, arkitekt Edward Dahlbäck, Falun.
  • Bokbindaren 6 (Garvaregatan 12), bostads- och verkstadshus mot Garvaregatan 1908, bostads- och verkstadshus mot Köpmansgränd ombyggt 1991.
  • Bokbindaren 10 (Köpmansgränd 8), bostadshus och verkstäder/garage 1938, arkitekt V Nordgren, Falun, norra garagebyggnaden 1950.
  • Bryggaren 16 (Trotzgatan 39), flerbostadshus 1935, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Bryggaren 20 (Åsgatan 44), kontorshus 1950, arkitekt Axel Grape, Stockholm.
  • Bryggaren 24, södra flerbostadshuset (Åsgatan 50) 1800-tal, södra flerbostadshuset (Trotzgatan 45) 1913, arkitekt Klas Boman, Falun, flerbostadshuset i hörnet Trotzgatan/ Södra Mariegatan, flerbostadshus i hörnet Åsgatan/Södra Mariegatan samt f d lokaler för ångbryggeri.
  • Hästbryggan 1 (Garvaregatan 5), bostadshus mot Garvaregatan mitten 1800-tal, f d badhus vid ån 1860-tal och ombyggt 1894.
  • Kopparslagaren 6 (Slaggatan 20), f d handelsgård. Byggnaden i hörnet Slaggatan/Magasinsgatan bevarar sannolikt delar från 1700-talet. Gården har varit en typisk handels- och hantverksgård med stora uthus och här har både hattmakare och målare hållit till. Målerirörelsen utvecklades senare till en färghandel och stora skyltfönster monterades in längs Slaggatan år 1941. Huset är en viktig del av småstadskaraktären längs Slaggatan.
  • Kronomagasinet 1 (Åsgatan 63), bostadshus.
  •  Kronomagasinet 3 (Åsgatan 59), f d kronomagasin. 1748 bestämdes att bönderna inte längre skulle tillåtas att betala sin skatt i pengar utan att betalning skulle ske med spannmål som skulle forslas till ”närmaste kronomagasin”. Denna byggnad, som har gett namn åt Magasinsgatan, byggdes 1777. Den är murad av slagg. Inom kort blev det magasin till Kronobränneriet. Under 1800-talet minskade spannmålsleveranserna alltmer och ersattes med kontant betalning och 1871 förordnades att kronomagasinen i landsorten skulle upphöra. På 1890-talet byggdes huset om till bostad. 1954 byggdes det om till pingstkyrka. Numera är det kontor.
  • Munken 5 (Nybrogatan 26), bostadshus ombyggt 1935, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Munken 7 (Garvaregatan 2), bostadshus ombyggt 1944 efter brand, arkitekt Erik Lundgren, Falun.
  • Munken 8 (Barbros gränd 5A, 5B), bostadshus och uthus.


  • Johanneskyrkan 1 (Garvaregatan 1), f d frikyrka 1890.
  • Kansliet 20, (Trotzgatan 35), ”Küselska gården” ca 1800.
  • Kansliet 23 (Trotzgatan 29), f d lantmäterikontor 1928, arkitekt Magnus Dahlander, Falun.
  • Pärlan 5 (Garvaregatan 7), byggnaden vid ån f d fabrik, mejeri och väveri, byggnaden vid Köpmansgränd/ Faluån f d bryggeri 1860-tal, uppfört i slaggtegel.
  • Smeden 9 (Kung Gustafs Torg 4), bostadshus. Byggnaden i hörnet Slaggatan/Kung Gustafs Torg är ett av de få bevarade hyreshusen i jugendstil i Falun. Balkonger, burspråk och fönster vittnar om denna tids formspråk. Det är uppfört 1915 efter ritningar av arkitekten Edward Dahlbäck, Falun.

Grupp 3 - gul

  • Bryggaren 21, två flerbostadshus 1943, arkitekt Nils Lindberg/HSB, Stockholm.
  • Bryggaren 22, flerbostadshus 1942, arkitekt Nils Lindberg/HSB, Stockholm.
  • Bryggaren 26, flerbostadshus 1965, arkitekt Kurt Danielsson, Falun.
  • Gamla Kansliet 2, affärs- och bostadshus mot Slaggatan samt uthus på gården.
  • Hästbryggan 1, bostadshus i hörnet Garvaregatan/Köpmansgränd.
  • Johanneskyrkan 2, bostadshus.
  • Kansliet 20, kontorshus i hörnet Nybrogatan/Åsgatan 1966, arkitekt Boijsen och Efvergren arkitektkontor, Stockholm, kontorshus på gården 1954, arkitekt Boijsen och Efvergren arkitektkontor, Stockholm.
  • Kopparslagaren 3, bostadshus mot Åsgatan och bostadshus mot Slaggatan.
  • Kronomagasinet 5, flerbostadshus 1944, arkitekt K G Karlsson, Falun.
  • Kronomagasinet 9, flerbostadshus 1958, arkitekt Gösta Lilliemarck, Falun.
  • Munken 9, flerbostadshus 1943, arkitekt Per Olsson, Falun.
Sidan uppdaterad 2019-08-01