Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Utsikt från Kristine kyrktorn på 1880-talet mot Prästtäkten. Foto Dalarnas museums arkiv.

Prästtäkten

På en karta över Falun 1628 finns platsen markerad för en gård som sannolikt var ett prästboställe, därav namnet Prästtäkten. Detta var Faluns främsta hantverkarstadsdel men här bodde också många hytt- och gruvarbetare. Utmed Gruvbäcken som förr rann genom området låg flera kopparhyttor.

Kopparen från Falu gruva lastades på pråmar och skutor som lade till vid Wåghuset vid Hälsingtorget, som före 1640-talet var Faluortens stora marknadsplats. Hit flyttades 1633 Kopparvågen, där all råkoppar som producerades vägdes in för att mäta ut den skatt som skulle betalas. Torget kom då även att benämnas Wågtorget. Stigaregatan (eller Västgötagatan som den förr kallades) var via Yxhammartorget huvudinfart till Falun från Stora Tuna och Leksand. I kvarteren närmast ån byggde många köpmän och hantverkare jämförelsevis stora hus på stora tomter. För övrigt var Prästtäkten Faluns främsta hantverkarstadsdel, men många hytt- och gruvarbetare bodde också här. Utmed Gruvbäcken som förr rann igenom området låg flera kopparhyttor. Bäcken är numera kulverterad.

På Hyttgården, bakom Västra Skolan, kvarstår fem hyttkamrar som tillsammans med senare tillkommen anpassad bebyggelse utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Den Karlströmska gården vid Gruvgatan är en komplett gruvarbetargård som har kvar sitt utseende från sent 1800-tal. Husen är färgade av röken från omgivande hyttor. Husen flyttades hit från sin dåvarande plats strax söderut i samband med Gruvgatans breddning i slutet på 1950-talet. Kvarteret Teatern har sitt namn efter den teater som uppfördes 1827 och som revs 1957. På Erik Dahlberghs teckning över Falun kan man se en väderkvarn som låg norr om Stigaregatan. Platsen har ända in i modern tid benämnts Väderkvarnsbacken. Den storskaliga Västra skolan uppfördes 1915 efter ritningar av stadsarkitekten Klas Boman för att möta behovet från en växande befolkning. Kvarteren utmed Gruvgatan har rivits och till viss del ersatts med nybyggnader. De tidigare småskaliga och enkla trähusen norr om Kristinegatan har så gott som helt och hållet ersatts med nybebyggelse. Många av kvarteren präglas av moderna bostadshus från senare delen av 1900-talet. I kvarteret Hyttkammaren finns två flerfamiljshus i trä uppförda av Kopparstaden i början på 2000-talet.

Melkerssons och Ströms hytta vid Gruvbäcken på1800-talet. Foto tidigt 190-tal, Dalarnas museums arkiv.

Hyttgården 5, Karlströmska gården vid Gruvgatan. Foto tidigt 190-tal, Dalarnas museums arkiv.

Hyttgården 4, Västra skolan, 2011.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Lagskyddad byggnad - blå


Konsthallen

Garvaren 12 (Medborgarplatsen)

I samband med ombyggnaden av Nya Bergsskolan till ett medborgarhus ritade arkitekt Hakon Ahlberg Konsthallen som en flygelbyggnad till det nya Medborgarhuset. Byggnaden uppfördes 1935 i en enkel nyklassisk stil med ett anslag av funktionalism. Ovanför huvudentrén finns en relief utförd av skulptören Eric Grate. Konsthallen sammanbyggdes 1960–62 med Dalarnas museum och är sedan dess en del av museet. Förklarad som byggnadsminne 1988.

Grupp 1 - grön

Halldinska gården

Falun 7:32 (Engelbrektsgatan 24) Slaggstensbyggnad uppförd efter stadsbränderna 1761. Denna byggnad, som lär ha varit brygg- och bagarstuga, hörde till en större gårdsanläggning vars huvudbyggnad låg mot Myntgatan och som ägdes av bergsfiskalen och vice borgmästaren Carl Albrecht Halldin.

Dalarnas museum

Garvaren 6, 10 (Stigaregatan 2) Landskapsmuseet för Dalarna invigdes i maj 1962. Det föregicks av Dala Fornsal som öppnade 1892 i lärdomsskolans f d gymnastiksal vid Kristinegatan i kvarteret Fornsalen. 1926 flyttades museisamlingarna till den Wallmanska villan på Vasagatan där man var kvar i cirka 30 år tills huset revs. Samlingarna magasinerades under tiden som det nya museet uppfördes. Dalarnas museum ritades av arkitekt Hakon Ahlberg, Stockholm, och har med sina tegelfasader i munkförband och med sin planlösning med en entré via en borggård hämtat inspiration från svensk medeltida borgarkitektur. Museets murar följer Faluån och kan därigenom tolkas som en vallgrav. Det arkitektoniska uttrycket är dock karaktäristiskt för tiden med oregelbundna takformer och väggytor som omväxlande är slutna och uppglasade.

Kopparvågen

Kopparvågen 1 (Hälsingtorget)

Kopparvågen tillkom 1633 för beskattning av koppar. Den av bergsmännen framställda kopparen skulle vägas in och av den invägda kopparen skulle kronan ha dels avrad, en årlig avgift av varje fjärdepart (d v s andel i gruvan), dels tull av återstoden. Tullen var i detta fall en produktionsskatt.

Det nuvarande våghuset byggdes 1774–75 på samma plats som en tidigare vågbyggnad, som förstördes av brand 1761. Hit kom alltså bergsmännen med sin råkoppar. Sedan den vägts in, lastades den på skutor, som väntade i Faluån intill våghuset. På den tiden gjorde Östra Hamngatan skäl för sitt namn. Kopparen fraktades sedan på skutor över Runn till Strand i Vika eller Enbacka i Gustafs, där landtransport vidtog till garmakeriet i Avesta. Bergsmännens koppar var ett halvfabrikat, råkoppar, som måste garas eller raffineras innan den kunde användas.

Vågtvånget upphörde 1873. Vågböckerna är bevarade för hela perioden 1633–1873. I dem kan man alltså studera kopparhanteringens resultat dag för dag i 240 år. Efter 1873 fungerade Kopparvågen som Bergslagets museum, bibliotek och arkiv. Idag ägs och nyttjas byggnaden av Dalarnas museum.

Falu-Kuriren

Nya Bergsskolan 4 (Engelbrektsgatan 25)
Handelsmannen J E Fahlén byggde detta hus i hörnet Stigaregatan/Engelbrektsgatan 1761–65 i slaggteknik. Gården fungerade senare som bostad och handelsgård och inrymde en tid ett brännvinsbränneri innan redaktör Waldemar Skarstedt år 1902 köpte fastigheten och överlät den till Falu-

Kuriren, som började utgivas 1894. På 1930-talet genomfördes en kraftig ombyggnad.

Dikmanska gården

Yxhammaren 1 (Stigaregatan 9, 11, Sturegatan 77, Hyttgatan 42) Dikmanska gården uppfördes åren kring sekelskiftet 1800. Åren 1887-1959 hade bröderna Dikman slakteri och charkuterirörelse i gården. 1913 bildades Falu kooperativa handelsförening och här hade föreningen under åren 1914–16 sin första butik. Den välbevarade timrade storborgargården är det bästa exemplet på denna typ av bebyggelse i Falun.

Grupp 2 - röd

  • Badhuset 11 (Kristinegatan 26), polishus 1968, arkitekt Jack Hanson och Gösta Lilliemarck, Falun. I hörnet Kristinegatan/ Ölandsgatan stod tidigare ett badhus ritat av Klas Boman, rivet 1974.
  • Belysningen 4 (Ölandsgatan 10, 12), f d elverket. Elektricitetsverket för inomhusbelysning i Falun öppnade i november 1892. Det drevs till en början av två ångturbiner men förstärktes 1903 med en ny kraftstation i Sundborn. Omkring sekelskiftet tillbyggdes elverket med kontor, garage, verkstad och förråd. Numera ombyggt till kontor.
  • Falun 7:13 (Engelbrektsgatan 32), ”Sahlanderska gården”, f d bostadshus hörande till en garvaregård ca 1860.
  • Garvaren 6 (Stigaregatan 6), ”Jernbergska huset”. Under senare delen av 1800-talet låg Knut Lindholms affärshus på denna plats. Erik Jernberg ingick som delägare i firman 1898. Vid Lindholms död 1905 övertog Jernberg verksamheten. Huset uppfördes 1904 och byggherre var Lindholm, som bodde i lägenheten ovanför affären. Stadsarkitekten Klas Boman uppförde huset i jugendinspirerad stil. Byggnaden rymde butik, kontor och uppackningsrum m samt bostad. Byggnaden tillhör idag Dalarnas museum.
  • Gesällen 2 (Kristinegatan 17), ”Fläsk-Minas gård”. En känd faluprofil på Fisktorget var Mina Bergström, som sålde kött och fläsk och därför fick namnet ”Fläsk-Mina”. Bostadshuset uppfördes troligen i början på 1800-talet. Tidigare hade gården även uthus och var omgärdad av plank.
  • Gruvbäcken 4 (Teatergatan 1, 3, 5, Gruvgatan 1, 3, 5, Myntgatan 10, 12, 14), Folkets Hus och Dalateatern, invigda 1964, arkitekt Hakon Ahlberg, Stockholm.
  • Hyttgården 4 (Hyttgatan 27), skolbyggnad 1915, Västra skolan, arkitekt Klas Boman, Falun.
  • Hyttgården 5 (Gruvgatan 22, 26), ”Karlströmska gården”. En äldre hantverksgård med bostadshus och flera uthus. Flyttades norrut från hörnet Gruvgatan/Konstvaktaregatan till nuvarande plats vid breddningen av gatan cirka 1960.
  • Hyttgården 6 (Stigaregatan 15), ”Väderkvarnsbacken”, ett antal mindre bostadshus, några gruvarbetarstugor samt uthus. Några moderna hus tillhör grupp III.

Gamla Nya Bergsskolan, tidigt 1900-tal. Foto Dalarnas museums arkiv

  • Hyttkammaren 7 (Hyttgatan 39), före detta arbetarkasern ”Chikago”. Stod ursprungligen vid lokstallarna i Norslund och var bostad åt järnvägsarbetarna. Den flyttades 1908 till nuvarande plats på Hyttgatan.
  • Hyttkammaren 7 (Hyttgatan 37), ”Klockgjutaregården”. En välbevarad hantverksgård där man förr göt kyrkklockor. Här har också funnits skomakeri och vagnmakeri.
  • Hyttkammaren 7 (Hyttgatan 35), bostadshus 1800-tal.
  • Hyttkammaren 8 (Nybrogatan 41, Hyttgatan 43, 45), tre bostadshus 1944, arkitekt Erik Lundgren, Falun.


  • Nya Bergsskolan 2 (Engelbrektsgatan 27 B). Medborgarhuset. 1871 invigdes en bergsskola, Nya Bergsskolan, som låg längs Engelbrektsgatan. 1898 togs ett nytt laboratorium i bruk. På grund av husets dåliga ventilation i skolsalar och laboratorier av hälsofarlig art, beslöts att skolan skulle rivas och ersättas med en ny. Den nya skolbyggnaden ritades av stadsarkitekten Klas Boman och stod klar 1910. När skolans verksamhet flyttade 1931 byggdes huset om till ett medborgarhus efter ritningar av arkitekten Hakon Ahlberg. Här inrymdes bl a bibliotek och fullmäktigesal. Det nya huset fick en förenklad utformning som svarade mot den nya funktionalismens stilideal. Sedan 1987 finns Radio Dalarna i huset. Några hus intill Medborgarhuset finns kvar från Bergsskolans tid, bl a rektorsbostaden vid Sturegatan.
  • Nya Bergsskolan 2 (Engelbrektsgatan 27, 29), två f d bostadshus, nu kontor, utmed Engelbrektsgatan, ca 1900.
  • Nya Bergsskolan 4 (Stigaregatan 10), före detta bostadshus i timmer, nu kontor, utmed Stigaregatan samt ett uthus på gården till Stigaregatan 8.

Stigaren 1 (Kristinegatan 29, Sturegatan 87), f d brandstation. Brandbevakningen sköttes i äldre tider av väktare i Kristine kyrkas torn. 1884 uppfördes spruthuset vid Fisktorget för den nya ångsprutan. 1896 infördes en nyordning med en gemensam brand- och poliskår. Vaktstyrkan hade logement i rådhuset och på gården fanns lokaler för redskapsvagnar och stall för hästar. Brandstationen i kvarteret Stigaren byggdes 1910-1911 efter ritningar av Klas Boman och brandkåren frikopplades från polisen. I anläggningen ingick vagnhall, torktorn, kontor, larmcentral och personalbostäder utmed Hyttgatan (nu rivna) samt separat chefsbostad vid Sturegatan. 1925 kom den första brandbilen och 1928 försvann den sista hästen. 1958 tillbyggdes garage och 1970 en ny vagnhall. Den nya brandstationen vid Jungfrubergsrondellen invigdes 1988 och den gamla brandstationen byggdes om för kontorsändamål

  • Teatern 6 (Stigaregatan 7), ”Kronbergska/Münnichska gården”. Janne Kronberg var under 1800-talet en av Faluns storköpmän. Han lät här bygga om en äldre timrad gård till en stor handelsgård. Fastigheten övertogs mot 1800-talets slut av grosshandlaren Herman Münnich som inne på gården uppförde en konfektionsfabrik. År 1900 breddades byggnaden längs Stigaregatan.1904 om- och påbyggdes huset i hörnet av Sturegatan- Stigaregatan och putsades. 1914 påbyggdes husen längs Stigaregatan och Engelbrektsgatan med en våning efter arkitekten Klas Bomans ritningar. 1988 revs fabriken på gården i samband med en upprustning av fastigheten. Gården är ett av få exempel på en större handelsgård i Falun.
  • Vagnmakaren 6 (Sturegatan 91), bostadshus och uthus.
  • Vagnmakaren 12 (Hyttgatan 60), bostadshus med gårdsflygel.
  • Västra Falun 1 (Myntgatan 43), f d bostadshus, nu kontor. Uppfört i slaggsten sannolikt på 1700-talet, om- och påbyggt på 1920-talet.
  • Västra Falun 15 (Myntgatan 45), ”Egnellska huset”, f d flerbostadshus, nu kontor. En av de stora byggnader som uppfördes i Falun vid sekelskiftet 1900, ritad av dåvarande stadsarkitekten Klas Boman 1903. Både Boman och byggherren Gustaf Egnell bosatte sig här. Huset drabbades av bränder 2007 och 2008. Det renoverades 2010–11 och har ett stadsbildsmässigt viktigt läge i den centrala delen av Falun. Bakom de ursprungliga fasaderna står en helt ny byggnad.

Grupp 3 - gul

  • Falun 7:32. låghusdelen.
  • Hyttgården 6, se ovan grupp II.
  • Nya Bergsskolan 2, f d bostadshus.
  • Nya Bergsskolan 4, f d bostadshus i timmer, nu kontor utmed Sturegatan. Uthus på gården till Stigaregatan 8.
  • Nya Bergsskolan 5, f d bostadshus i timmer, nu kontor.
  • Nya Bergsskolan 7, bostadshus mot Kristinegatan 1937 (arkitekt Erik Lundgren, Falun) och bostadshus i hörnet Kristinegatan/Engelbrektsgatan, fasader ombyggda 1918.
  • Stigaren 1, övningstorn och garage 1958.
  • Vagnmakaren 11, bostadshus.
  • Vagnmakaren 12, uthus vid norra tomtgränsen och bostadshus vid södra tomtgränsen.
  • Västra Falun 3, bostadshus 1907, ombyggt 1952.
  • Västra Falun 4, bostadshus 1925.

Arkitektoniskt intressant byggnad - lila

Flerfamiljshus

Hyttkammaren 9 (Yxhammargatan 6) Uppfört i trä och inflyttningsklart 2008. Ritat av Mondo Arkitekter, Falun.

Utsikt från Väderkvarnsbacken mot öster och Prästtäkten. I förgrunden syns Yxhammarstorget. Färglagt vykort från ca 1905. Falu kommuns arkiv.

Sidan uppdaterad 2019-09-10