Gruvavfall har uppkommit efter den tusenåriga gruvhanteringen i Falu Koppargruva. Närmare tio miljoner ton gruvavfall finns i Falu tätort med omgivningar. Gruvavfallet syns i form av slagghögar eller högar med sten, grus, jord och damm. Avfallet innehåller vissa metaller som kan innebära en hälsorisk, främst bly, kadmium och arsenik.

Faluns långa historia av gruvdrift har lett till att föroreningar spridits både via gruvavfall som använts som fyllnadsmaterial och via stoft från gruvan som blåst ut över staden. Spridningen av gruvavfall har lett till att flera kvadratmil mark runt tätorten innehåller höga metallhalter, främst bly, kadmium och arsenik, det vill säga ämnen som kan vara skadliga för hälsan.

Därför finns sedan tidigare lokala rekommendationer för den som planerar att bygga, odla eller plocka svamp och bär i områden med förhöjda gruvmetaller i Falun. Rekommendationerna baseras på undersökningar som gjordes i slutet av 90-talet.

Läs mer om miljöarvet från gruvan och de rekommendationerna som gäller idag

Eftersom vi idag vet mer om hur dessa ämnen kan påverka hälsan startades projektet BioMet för att kunna göra en mer aktuell bedömning av hälsoriskerna och visa om de tidigare rekommendationerna bör justeras.

Under sommaren 2023 togs jordprover i åtta grönområden och i tre typer av gruvavfall som finns runt om i Falun. Även bär och svamp samlades in och analyserades.

Jordproverna analyserades även för att ta reda på hur metallerna tas upp i kroppen och påverkar oss människor. Tester har dessutom gjorts i laboratorium som efterliknar vad som händer när man får jord i munnen.

I studien har också ingått att försöka ta reda på om Falubor kommer mer i kontakt med metallerna bara genom att leva och bo nära förorenad mark. För att få svar på det skickades en enkät ut till cirka 9500 personer boende i Falun.

Undersökningen består av fyra delar:

1. Markundersökningen

Markundersökningen ger oss mer detaljerad kunskap om hur stor mängd hälsofarliga metaller det finns i gruvavfallet.

Resultatet för grönområden visar att:

• Halterna av bly stämmer överens med den tidigare undersökningen i slutet av 1990-talet
  Karta över områden med höga blyhalter
• Samtliga medelvärden för bly och arsenik i grönområden ligger under Faluns riktvärden för grönområden.
  Här ser du Faluns riktvärden pdf, 92.2 kB.
• Kadmium finns i låga halter på alla platser där prov togs.

Resultatet för gruvavfallet visar att:

• I vissa prover av de minsta (sandliknande) delarna av gruvavfallet är halterna av bly och arsenik är så höga att mycket små mängder (i storleksordningen 0,5-1 tesked) kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.
  Råd om du vistas i områden med gruvavfall

2. Hur mycket metaller tar kroppen upp?

Hur mycket kroppen kan ta upp om man får i sig jord med höga metallhalter kallas biotillgänglighet.

Resultatet visar att:

• Metallers biotillgänglighet i gruvavfallet och inom grönområden i Falun varierar kraftigt.
• Bly i grönområden tas upp lättare av kroppen än bly i gruvavfall.
• Även om kroppen bara tar upp en liten mängd bly kan de höga halterna i gruvavfallet ändå innebära en hälsorisk.
• Arsenik i både gruvavfallet och grönområden i Falun tas upp i lägre grad än vad som brukar användas vid nationella bedömningar av hälsorisker.

3. Metaller i bär och svamp

Resultatet visar att:

• Blåbär och lingon innehåller mycket låga halter av bly, arsenik och kadmium.
• Svamp innehåller högre halter, särskilt av kadmium i den läckra matsvampen rimskivling (rynkad tofsskivling). Det är därför viktigt att följa kommunens råd om svampplockning.
• För att kunna bedöma hälsoriskerna behövs det fler prover av svampar, särskilt av rimskivling och karljohan.
  Råd för bär- och svampplockning i områden med höga metallhalter

4. Enkät om metallpåverkan

Nästan 4 000 personer svarade på en enkät om livsstil och kontakt med gruvavfall.

Resultatet visar att:

• 83 procent vet att Falun är förorenat, men bara 48 procent känner till kommunens råd och riktlinjer.
• 25 procent äter lokal svamp, 39 procent odlar egna grönsaker.
• 15 procent har vistats på slagghögarna några gånger i månaden det senaste året.

Proverna som tagits visar att halterna av bly och arsenik i gruvavfallet är mycket höga. Så höga att även små mängder, i storleksordningen 0,5-1 tesked, av de minsta partiklarna i avfallet kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.

Den största risken är att få i sig små jordpartiklar från avfallet – till exempel om ett barn tappar något, plockar upp det och stoppar det i munnen.

Tänk därför på att:

• Låt inte barn leka i gruvavfall!
• Sitt inte direkt på gruvavfall!
• Tvätta händerna ordentligt om du fått gruvavfall på dig!

Att vistas i områden med gruvavfall är inte farligt i sig, men det är bra att vara försiktig. Marken kan innehålla ämnen som är hälsofarliga om man får i sig dem.

I kartan nedan ser du var vi tagit prover.

Vi har nu fått rapporten och arbetar med att tolka resultaten. Det finns fortfarande frågor kvar, men Falu kommun arbetar vidare utifrån den nya kunskapen.

Nästa steg är att:

• undersöka om det finns områden där vi behöver mer kunskap för att kunna bedömma vilka hälsorisker som finns just i Falun
• bedöma om de riktvärden som finns behöver justeras
• ta ställning till om det behövs nya råd och riktlinjer

Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har tagit fram en mer detaljerad hälsoriskbedömning utifrån resultatet från BioMet-projektet.

Läs den detaljerade hälsoriskbedömningen här. pdf, 1.2 MB.

Resultatet av de prover på metallhalter i blod och urin som tagits på Falubor kommer att bearbetas i ett nytt projekt "Exponerad?", som kommer att presenteras 2027.

Exponerad? Risker med att bo i ett förorenat område Länk till annan webbplats.