En stor satsning med provtagningar gjordes av kommunen på 1980- och 90-talet. Prover togs på mark, bär, grönsaker, frukt och bär. Provtagningen ledde till att vi fick en första kunskap om utbredningen av metallförekomsten och halterna i miljön som orsakats av verksamheten vid Falu gruva.

Under 2023-2025 har det utförts nya och mer omfattande undersökningar i Falun.

Under sommaren 2023 togs jordprover i åtta skogs-/grönområden och i tre typer av gruvavfall som finns runt om i Falun. Även bär och svamp samlades in och analyserades.

Jordproverna analyserades även för att ta reda på hur metallerna tas upp i kroppen och påverkar oss människor. Tester har dessutom gjorts i laboratorium som efterliknar vad som händer när man får jord i munnen.

I studien har också ingått att försöka ta reda på om Falubor kommer mer i kontakt med metallerna bara genom att leva och bo nära förorenad mark. För att få svar på det skickades en enkät ut till cirka 9500 personer boende i Falun.

En senare undersökning har gjorts för att se om personer som bor i det förorenade området har mer av metallerna i kroppen. Blod- och urinprov togs på 300 personer i området.

Faluns långa historia av gruvdrift har lett till att föroreningar spridits både via gruvavfall som använts som fyllnadsmaterial och via stoft från gruvan som blåst ut över staden. Spridningen av gruvavfall har lett till att flera kvadratmil mark runt tätorten innehåller höga metallhalter, främst bly, kadmium och arsenik, det vill säga ämnen som kan vara skadliga för hälsan.

Därför finns sedan tidigare lokala rekommendationer för den som planerar att bygga, odla eller plocka svamp och bär i områden med förhöjda gruvmetaller i Falun. Rekommendationerna baseras på undersökningar som gjordes i slutet av 90-talet.

Eftersom vi idag vet mer om hur dessa ämnen kan påverka hälsan startades ett projekt för att kunna göra en mer aktuell bedömning av hälsoriskerna och visa om de tidigare rekommendationerna bör justeras.

Läs mer om miljöarvet från gruvan och de rekommendationerna som gäller idag

Falun tog fram sina platsspecifika riktvärden i slutet av 1990-talet.

Sedan dess har:

• kunskapen om barns känslighet för bly ökat

• nationella riktvärden reviderats

• ny forskning visat att biotillgänglighet (hur mycket kroppen tar upp) varierar kraftigt

För att kunna göra en korrekt och uppdaterad bedömning behövs uppdaterade data. Det påbörjades under projektet BioMet som var ett projekt som drevs av Arbets- och miljömedicin i Uppsala 2023-2025 tillsammans med bland annat Falu kommun.

Nu pågår fler forskningsprojekt som kommer att ge oss mer information kring exponering för metaller.

Den nya kunskapen är ett resultat av kommunens långsiktiga arbete i de här frågorna.

Här i kartan kan du se var proverna tagits.

Öppna karta i nytt fönster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om förorenad mark

Markundersökningen ger oss mer detaljerad kunskap om hur stor mängd hälsofarliga metaller det finns i gruvavfallet.

Resultatet för skos-/grönområden visar att:

• Halterna av bly stämmer överens med den tidigare undersökningen i slutet av 1990-talet
  Karta över områden med höga blyhalter
• Samtliga medelvärden för bly och arsenik i skogsområden ligger under Faluns riktvärden för grönområden.
  Här ser du Faluns riktvärden pdf, 92.2 kB.
• Kadmium finns i låga halter på alla platser där prov togs.

Resultatet för gruvavfallet visar att:

• I vissa prover av de minsta (sandliknande) delarna av gruvavfallet är halterna av bly och arsenik är så höga att mycket små mängder (i storleksordningen 0,5-1 tesked) kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.
  Råd om du vistas i områden med gruvavfall

Om hur mycket metaller tar kroppen upp

Hur mycket kroppen kan ta upp om man får i sig jord med höga metallhalter kallas biotillgänglighet.

Resultatet visar att:

• Metallers biotillgänglighet i gruvavfallet och inom skogsområden i Falun varierar kraftigt.
• Bly i skogsområden tas upp lättare av kroppen än bly i gruvavfall.
• Även om kroppen bara tar upp en liten mängd bly kan de höga halterna i gruvavfallet ändå innebära en hälsorisk.
• Arsenik i både gruvavfallet och skogsområden i Falun tas upp i lägre grad än vad som brukar användas vid nationella bedömningar av hälsorisker.

Om metaller i bär och svamp

Resultatet visar att:

• Blåbär och lingon innehåller mycket låga halter av bly, arsenik och kadmium.
• Svamp innehåller högre halter, särskilt av kadmium i den läckra matsvampen rimskivling (rynkad tofsskivling). Det är därför viktigt att följa kommunens råd om svampplockning.
• För att kunna bedöma hälsoriskerna behövs det fler prover av svampar, särskilt av rimskivling och karljohan.
  Råd för bär- och svampplockning i områden med höga metallhalter

Enkät om metallpåverkan

Nästan 4 000 personer svarade på en enkät om livsstil och kontakt med gruvavfall.

Resultatet visar att:

• 83 procent vet att Falun är förorenat, men bara 48 procent känner till kommunens råd och riktlinjer.
• 25 procent äter lokal svamp, 39 procent odlar egna grönsaker.
• 15 procent har vistats på slagghögarna några gånger i månaden det senaste året.

Blodprover tagna på Falubor

300 personer deltog i undersökningen. Analys gjordes på bly, arsenik och kadmium i blod och urin.

Resultatet visar att:

• Falubor har i genomsnitt har något högre blyhalter i blod än svenskar i allmänhet.
• Halten av arsenik och kadmium ligger på normal nivå hos Falubor

Det finns flera källor till metallhalter i kroppen, till exempel livsmedel och dricksvatten.

Det krävs mer analyser för att säga vad den högre blyhalten beror på. Markförorening kan vara en av flera möjliga källor

Man mäter halterna av bly, kadmium och arsenik i markprover från gruvområden eftersom dessa metaller är:

• vanliga föroreningar vid gruvdrift
• höga halter kan innebära risk för människor, djur och växter.

Vi talar om gruvavfall samt förorenad mark i skogs (grön-)områden

Gruvavfallet har uppkommit efter den tusenåriga gruvhanteringen i Falu Koppargruva. Närmare tio miljoner ton gruvavfall finns i Falu tätort med omgivningar. Gruvavfallet syns i form av slagghögar eller högar med sten, grus, jord och damm.

Föroreningarna i skogsområden kommer från luftburet nedfall av metaller från roströken från kallrostningen av malm. Det är alltså så finkornigt att det inte ses med blotta ögat.

Gruvavfall har uppkommit efter den tusenåriga gruvhanteringen i Falu Koppargruva. Närmare tio miljoner ton gruvavfall finns i Falu tätort med omgivningar. Gruvavfallet syns i form av slagghögar eller högar med sten, grus, jord och damm. Avfallet innehåller vissa metaller som kan innebära en hälsorisk, främst bly, kadmium och arsenik.

Kartan som togs fram efter undersökningarna på 90-talet ser ut att fortfarande stämma.

Karta som visar halter av bly i marken i Falun

Gruvavfallet, det vill säga det synliga avfallet som slagghögar med mera samt skogsområden på Galgberget har de högsta halterna av föroreningar.

Du kan jämföra var din tomt ligger med utbredningskartan för bly.

Karta som visar blyhalt i marken i Falun

Proverna som tagits visar att halterna av bly och arsenik i gruvavfallet är mycket höga. Så höga att även små mängder, i storleksordningen 0,5-1 tesked, av de minsta partiklarna kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.

Den största risken är att få i sig små jordpartiklar från avfallet – till exempel om ett barn tappar något, plockar upp det och stoppar det i munnen.

Tänk därför på att:

• Låt inte barn leka i gruvavfall!
• Sitt inte direkt på gruvavfall!
• Tvätta händerna ordentligt om du fått gruvavfall på dig!

Att vistas i områden med gruvavfall är inte farligt i sig, men det är bra att vara försiktig. Marken kan innehålla ämnen som är hälsofarliga om man får i sig dem.

Resultaten av undersökningen visar att om du vistas ofta och länge i förorenade områden i Falun och äter mycket svamp från dessa områden, så kan det på sikt bidra till negativa hälsoeffekter.

Det ska dock betonas att risken är låg för den enskilda individen.

Nej

Ja, små barn är extra utsatta eftersom de är känsligare och ofta är i närmare kontakt med marken.

Även små mängder, i storleksordningen 0,5-1 tesked, av de minsta partiklarna kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.

Den största risken är att få i sig små jordpartiklar från avfallet – till exempel om ett barn tappar något, plockar upp det och stoppar det i munnen.

Tänk därför på att:

• Låt inte barn leka i gruvavfall!
• Sitt inte direkt på gruvavfall!
• Tvätta händerna ordentligt om du fått gruvavfall på dig!

Proverna som tagits av gruvavfall visar att halterna av bly och arsenik i gruvavfallet är mycket höga. Så höga att även små mängder, i storleksordningen 0,5-1 tesked, av de minsta partiklarna i avfallet kan orsaka akuta förgiftningssymptom hos små barn.

Den största risken är att få i sig små jordpartiklar från avfallet – till exempel om ett barn tappar något, plockar upp det och stoppar det i munnen.

Tänk därför på att:

• Låt inte barn leka i gruvavfall!

• Sitt inte direkt på gruvavfall!

• Tvätta händerna ordentligt om du fått gruvavfall på dig!

Att vistas i områden med gruvavfall är inte farligt i sig, men det är bra att vara försiktig. Marken kan innehålla ämnen som är hälsofarliga om man får i sig dem.

Om fornlämningar, förbud och skyltning

• Alla slagghögar och andra lämningar efter gruvverksamheten i Falun är skyddade som fornlämningar enligt kulturmiljölagen. Det är förbjudet att skada, gräva i eller ta med sig material från dessa lämningar.
• På vissa platser, till exempel vid Falu Gruva, finns dessutom ordningsregler och skyltade förbud mot att klättra på slagghögarna. Dessa ska alltid följas.
• Vid Falu Rödfärg är slagghögarna en del av ett område med pågående industriverksamhet och där är det inte tillåtet att vistas.
• Även vid Kårebocken finns skyltade förbud som gäller.

På andra platser där det finns slagghögar eller slaggområden kan det vara tillåtet att vistas, men fornlämningsskyddet gäller överallt, och kommunens råd om försiktighet är särskilt viktiga när det gäller barn.

Att bara gå igenom ett förorenat område innebär ingen risk, men vid aktiviteter då man kan komma i kontakt med förorenad jord ska man vara lite mer försiktig.

Proverna av jorden inom grönområdet på Galgberget visade sig innehålla så höga halter av arsenik att små barn kan bli akut förgiftade om de får i sig så lite som 5 g jord (ungefär en tsk). Därför är det viktigt att hålla uppsikt över de små barnen och inte låta dem inte leka i jorden!

Om barn leker ute inom området så är det viktigt att de tvättar händerna därefter.

Proven har tagits direkt under den ytliga jorden (humusskiktet) som vanligtvis är några centimeter tjockt, vilket innebär att man behöver komma ner en bit i jorden för att komma i kontakt med det förorenade materialet.

Obs! Akuta förgiftningar av arsenik och bly är mycket ovanligt.

Nej, markens innehåll av metallerna är desamma som tidigare. Det som har förändrats är kunskapsnivån, särskilt kring barns känslighet och hur stor andel av metallerna som kroppen faktiskt kan ta upp.

Undersökningara bekräftar att:

• Medelhalterna i skogsområdena ligger i stort sett på samma nivåer som kartlades på 1990-talet

• I skogsområdet på Galgberget innehåller enstaka prover halter som kan orsaka akut arsenikförgiftning.

• Gruvavfallet har mycket höga halter av metaller. Små mängder, i storleksordningen 0,5-1 tesked, av de minsta partiklarna i avfallet kan orsaka akut förgiftning hos små barn.

• Den största risken är fram för allt för små barn som får i sig jord.

Livsmedelsverket har tagit fram gränsvärden som visar hur mycket vi kan få i oss av olika ämnen via maten utan risk för oönskade hälsoeffekter.

För bly är gränsvärdet för känsliga grupper som gravida och barn 0,5 µg/kg kroppsvikt/dag. För övriga vuxna är gränsvärdet högre: 15 µg/kg kroppsvikt/dag.

Motsvarande gränsvärde för arsenik är 3,0 µg/kg kroppsvikt och dag.

Förenklat kan hälsoeffekterna vid dessa nivåer under lång tid ge påverkan på:

• nervsystemets utveckling (bly),
• cancer (arsenik)
  

Livsmedelsverket rekommenderar därför att intaget av bly och arsenik via livsmedel ska hållas så lågt som möjligt för att reducera hälsopåverkan i befolkningen.

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida om metaller i maten Länk till annan webbplats.

Kommunens arbete går nu in i nästa fas:

• vi gör en samlad analys av:
  • markdata
  • biotillgänglighet
  • blod- och urinresultat
  • AMM:s hälsoriskbedömning

Utifrån analysen så kommer vi att:

• identifiera områden där mer provtagning behövs

• bedöma om riktvärden ska justeras

• se över råd och riktlinjer

• ta fram en långsiktig kommunikationsstrategi

• koordinera arbetet via kommunens ledningsgrupp
• planera åtgärder för 2026–2028

Därefter kommer vi att ta ställning till:

• om vi ska ändra riktlinjerna

• vad som är viktigast för oss att göra
• informationsmaterial
• eventuella skyddsåtgärder vid lekplatser, skolor och förskolor

Ja, det kan bli aktuellt att ändra råd och riktlinjer.

Rekommendationerna kommer att ses över när kommunen analyserat resultaten från undersökningarna och sett om det finns behov av ytterligare undersökningar eller för att uppdatera underlaget.

Falu kommun kommer att ta fram en plan för provtagningar inom områden där känsliga individer, i detta fall barn, vistas regelbundet.

Planen kommer förutom förskolor och lekplatser även kunna inkludera skogsområden som Galgberget där vi ser en risk för att små barn kan exponeras för höga halter.

All den kunskap Falu kommun har finns samlad här i information på hemsidan.

Inför varje års odlings- och bär/svampsäsong går vi dessutom ut med våra rekommendationer för odling med mera.

Efter de senaste resultaten av undersökningarna kommer vi att se över hur v kan förbättra informationen och nå ut bättre främst till Falubor men också besökare.

Nej!

Barn ska inte leka direkt på gruvavfall.

Gruvavfallet kan innehålla mycket höga halter av bly och arsenik.

I vissa av proverna som togs var halterna så höga att mycket små mängder jord kan ge akuta förgiftningssymptom.

Det finns ingen risk för akuta reaktioner om barnet inte får i sig jord. Håll därför uppsikt över små barn som vid lek ofta stoppar jord i munnen.

För större barn som inte har samma tendens att stoppa jord i munnen är risken väldigt liten för akuta reaktioner.

Kommunens rekommendationer är:

• Tvätta händerna efter lek

• Håll små barn under uppsikt så att de inte stoppar jord i munnen

• Gräv inte jorden! De höga halterna finns i ytlig jord under humusskiktet, vilket innebär att man behöver komma ner en bit i jorden för att komma i kontakt med det förorenade materialet.

Vid normal lek finns ingen akut risk i de provtagna områdena förutom på Galgberget. På Galgberget finns en risk för akuta symptom för små barn som vid lek stoppar jord i munnen.

Tänk på att:

• Tvätta händerna efter lek

• Håll små barn under uppsikt så att de inte stoppar jord i munnen

• Gräv inte jorden. De höga halterna finns under humusskiktet (mulljorden), oftast några centimeter ner i marken, vilket innebär att man behöver komma ner en bit i jorden för att komma i kontakt med det förorenade materialet.

Kontakta sjukvården vid oro.

Nuvarande råd om odling, bärplockning gäller tills vidare. Det finns också nya råd om vistelse i områden med gruvavfall.

Råden kan komma att uppdateras efter att Falu kommun gjort en samlad analys av resultaten från undersökningarna och när kommunens översyn av riktlinjerna är klar.

Falu kommun tog efter de tidigare markundersökningarna fram råd och riktlinjer för att minska hälsoriskerna kopplade till den höga metallhalten i marken.

Nuvarande råd om odling, bärplockning gäller tills vidare. Det finns också råd om vistelse i områden med gruvavfall och råd gällande svampplockning där barn och gravida är särskilt känsliga.

Råd och riktlinjer för att minska hälsoriskerna kopplade till den höga metallhalten i marken.

Råden kan komma att uppdateras efter att Falu kommun gjort en samlad analys av resultaten från de senaste undersökningarna och när kommunens översyn av riktlinjerna är klar.

• Undvik att barn leker i gruvavfall
• Se till att händer tvättas om ditt barn kommit i kontakt med gruvavfall eller om ni vistats i skogsområdet på Galgberget
• Ha picknick på filt i förorenade skogs-/grönområden
• Släng mat som tappats på marken

Följ de råd som gäller för området.

Råd och riktlinjer

Projekten BioMet och Exposed? ger en intressant och nyanserad dimension på vad ett världsarv är. Världsarv är platser och miljöer som gjort avtryck på en stor del av världen och mänskligheten och som fortsätter att påverka oss. De är viktiga parametrar i samhällsutvecklingen och en angelägenhet för oss alla.

Världsarvet Falun är ett kulturarv som påminner oss om den storslagna gruvindustri som var med och lade grunden till det moderna svenska industrisamhället.

Gruvbrytningen fick stora konsekvenser för miljön och har påverkat mark, vatten och luft under flera hundra år. Dessa konsekvenser ingår i Faluns historia och kulturarv.

Hur folkhälsan är påverkad får vi genom ny forskning veta mer om nu och resultaten får ligga till grund för hur vi på bästa sätt både värnar världsarvet och samtidigt främjar människors hälsa.

Följer du råden om att lägga på ny jord där du odlar så går det bra. Du bör lägga på så mycket jord att den ursprungliga jorden inte kommer fram och blandar sig med den nya jorden när du i framtiden rör om i landet.

Det kan också bra att ta något prov på ursprungsjorden där du tänker odla.

Nej. Men är du orolig för metallhalterna i din trädgårdsjord kan du lämna in ett prov till ett ackrediterat laboratorie.