Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Publicerad

En stor hög med livsmedel

Maten som försvann

Idag den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. En dag för att sätta strålkastaren på den enorma mängd mat vi producerar helt i onödan. Mat som påverkar både klimat och plånbok.

Internationella matsvinnsdagen är instiftad av FN och infaller den 29 september varje år. Anledningen till att matsvinnet fått en egen dag är att hela en tredjedel av all mat som produceras i världen aldrig äts upp.

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, men allra mest (70%) slängs i hushållen. Under ett år slänger vi i Sverige över en miljon ton mat, mat som hade kunnat ätas upp. När den här maten slängs har den producerats, transporterats, förädlats, förpackats, förvarats och sålts – helt i onödan.

Falun jobbar för minskat svinn

Falu kommun har ett kostpolitiskt program som bland annat innehåller miljörelaterade mål för kommunens måltider.

- Vi jobbar med hållbara måltider och matsvinnet är ett område som ingår. Hittills har vi mest fokuserat på det som slängs i skolan, säger Mimmi Jacobsson, utvecklingsstrateg på Sektor Service.

I Faluns skolrestauranger slängs cirka 56 ton mat varje år, vilket motsvarar samma miljöpåverkan som att åka 14 varv runt jorden med bil! För de pengarna skulle vi istället kunnat köpa till exempel 51 ton ekologiska morötter!

Falun deltog under tre år i projektet Minska matsvinnet i Dalarna som avslutades vid nyår 2021.

- Det gav oss en god grund att stå på för att fortsätta arbetet med att minska matsvinnet, säger Mimmi Jacobsson.

Målet är att minska matsvinnet per elev i Faluns skolor till 30 gram per dag år 2030, i jämförelse med dagens 50 gram.

Mätning och anpassning

För att minska svinnet jobbar kostenheten med flera strategier. Bland annat mäter man och följer upp matsvinnet utifrån de mål som finns uppsatta.

- Vi mäter 3 kritiska moment där svinn kan uppstå: "kökssvinn" som idag står för 12% av svinnet, "serveringssvinn" som står för 44% och "tallrikssvinnet", som är det som skrapas av från elevernas tallrikar, är lika stort, förklarar Mimmi Jacobsson.

Idag anpassar köken sin produktion utifrån antal närvarande elever och hur mycket som beräknas gå åt av maträtten. En svårighet har lite överraskande visat sig vara att det oftast är den mat som är populär som det slängs mest av.

Viktigt med samarbete och delaktighet

- En nyckel kan vara att låta kocken delta på skolans måltidsråd, om skolan har ett sådant, säger Mimmi Jacobsson.

- Vi har idag två skolor där eleverna gör praktik i köket och det kan också vara ett sätt att skapa delaktighet och samarbete mellan kök, elever och pedagoger.

I den mån köken har möjlighet att ta hand om mat som blir över vid serveringen så gör man det, till exempel genom att använda den i matlagningen nästa dag. Det finns också ett samarbete med RIA som har möjlighet att hämta överbliven mat på vissa skolor i samband med att serveringen stänger för dagen.

- Andra delar som kan minska matsvinnet i skolan är att eleverna har tillräckligt med tid för att äta, att det är en lugn miljö och att de har stöttning av de vuxna i att ta lagom mycket mat och att det är ok att ta mer mat om eleven vill äta mer, poängterar Mimmi Jacobsson.

- Det är också viktigt att komma ihåg att eftersom vi jobbar med att uppmuntra eleven att smaka och prova nya maträtter, så behöver vi också räkna med ett visst "måltidspedagogiskt matsvinn".

Rädda maten-tips

Visste du att i stort sett alla frukter förutom: banan, citron, lime och mango trivs bäst och håller längst i kylskåp? Och kom ihåg att placera grönsaker och frukter separat, eftersom frukter kan påskynda mognaden av grönsakerna.

Sidan uppdaterad 2022-10-03