Frågor och svar
Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna och delat in dem i olika kategorier. Om du inte fått svar på din fråga så tveka inte och kontakta oss.
Om familjehemsuppdraget
Ibland kan det kännas tungt att höra om alla barn och unga som har det svårt. Det kan vara barn som lever med tuffa hemförhållanden och föräldrar som av olika anledningar inte kan vara den trygga famn barnen behöver. Det kan vara barn som flytt krig och katastrofer som kommer ensamma till Sverige och behöver en familj.
Som familjehem kan du göra verklig skillnad för ett barn eller en ungdom i Dalarna. Många familjehem beskriver att uppdraget innebär en stor glädje och utveckling, även om det stundtals kan vara utmanande och påfrestande.
Ett familjehem är en vanlig familj som har kärlek, tid, utrymme och engagemang över för ytterligare en familjemedlem. En familj som vill göra skillnad för barnet/ungdomen som flyttar hem till dem.
Ett familjehem kan vara en liten eller stor familj, bo i staden eller på landet, vara ensamstående eller ett par, vara född i Sverige eller i ett annat land, identifiera sig som HBTQI+, ha barn eller inte ha några barn.
Barn och ungdomar behöver olika familjekonstellationer, alla är unika med skilda behov. Det viktigaste är att familjehemmet lever ett stabilt och ordnat liv, så att det placerade barnet eller ungdomen kan erbjudas en trygg, varm och strukturerad miljö.
Att vara familjehem innebär att du tar emot ett barn, som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar, i ditt hem. Din uppgift är att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt
Det varierar, allt från några månader till barnets hela uppväxt. I vissa fall vet socialtjänsten från början att barnet behöver vara placerad en längre tid, i andra fall blir det tydligt under placeringstiden. Som familjehem kan man därför behöva tänka på hur man ställer sig till att ta emot ett barn under en kortare tid eller under hela uppväxten.
Ja, ett familjehem kan vara en person eller en familj som finns i barnets nätverk sedan tidigare. Det kan vara släktingar eller andra närstående till familjen, som till exempel vänner eller grannar. Den typen av familjehem kallas nätverkshem.
Ja, det är inget hinder att vara ensamstående. Det är alltid en matchning mellan vad barnet eller ungdomen har för behov och vad familjehemmet kan erbjuda för stöd och hjälp.
Ja, det kan man. Men en familjehemsförälder kan behöva vara hemma från sitt arbete på del- eller heltid för att ta hand om barnet. Det beror på barnets behov och ålder. När ett barn kommer till familjehemmet kan barnet till exempel behöva extra stöd för att finna sig tillrätta. Om du eller ni behöver vara tjänstledig från arbetet ersätter socialtjänsten er för förlorad inkomst.
Nej, det behöver man inte. I första hand söker vi familjehem i någon av de elva kommuner som ingår i Dalarnas familjehemsresurs. Det är bra om avstånden inte är för långa, det underlätta kontakten mellan barnet, barnets föräldrar, släktingar och vänner, och mellan socialtjänsten, familjehemmet, barnet och föräldrarna. Ibland söker vi dock familjehem även på annan ort, ibland kan det vara en fördel med ett längre avstånd mellan den kommun som placerat barnet och familjehemmet.
Nej, det finns ingen åldersgräns men det vanliga är att familjehemsföräldrar är mellan 30 och 60 år. Barnets ålder och hur länge man bedömer att barnet kommer att bo i familjehemmet är sådant som påverkar vilket familjehem man söker till ett specifikt barn.
Ja, familjehem kan vabba precis som andra föräldrar.
Både jourhem och familjehem är familjer som tar emot barn i sitt hem. I jourhem placeras barn akut och tillfälligt medan socialtjänsten utreder vart barnet ska ta vägen sedan. Ett familjehem däremot har ansvar för att ta hand om barnet på längre sikt.
Nej, det krävs inte att man har någon speciell utbildning eller något visst yrke för att man ska bli godkänd som familjehem. Det som är viktigt är att man är en stabil person och lever ett ordnat liv, där ett barn kan erbjudas en trygg tillvaro och få en god omvårdnad.
Dalarnas familjehemsresurs erbjuder de familjehem som tar emot ett barn grundutbildningen Ett hem att växa i. Syftet med utbildningen som omfattar är att man ska få kunskap om vad det innebär att vara familjehem.
Om det placerade barnet eller ungdomen
Ja, som familjehem kan du ha önskemål om exempelvis ålder och vilket barn som du tror skulle fungera bäst ihop med din familj. Som familjehem kan du aldrig tvingas till att ta emot ett visst barn eller ungdom. Det är bra att diskutera tillsammans i familjen och med Dalarnas familjehemsresurs före och under familjehemsutredningen kring vilket barn du tror skulle passa bäst hos er. Därefter är det barnets behov och familjehemmets resurser och önskemål som styr matchningen.
Alla barn som behöver komma till ett familjehem är individer med individuella behov. Det kan vara yngre barn men också tonåringar. Barnen har olika förutsättningar och erfarenheter med sig. Ibland behöver ett barn placeras på grund av brister hos föräldrar och ibland behöver placering ske på grund av barnets eget beteende. Vissa barn kan ha behov av mycket stöd kring exempelvis psykisk och fysisk hälsa eller skolgång, andra barn är påverkade av sin uppväxtmiljö vilket kan avspegla sig i deras beteende.
Det barnen har gemensamt är att de har behov av en trygg och omvårdande miljö med stabila relationer.
Ja, du kan vara familjehem för flera barn samtidigt. Exempelvis för syskon, men du kan även sedan innan ha en placering och ta emot ytterligare ett barn/en ungdom. Detta sker alltid i samråd med den kommun som redan har en placering i familjen, med tanken om att bedöma vad som blir bäst för barnen.
Ja, i familjehem behöver barnet ett eget rum. Dock finns det undantag, till exempel för yngre barn. Det är en bedömning som görs med tanke på det specifika barnets behov.
Utgångspunkten är alltid att ett barn/ungdom ska återförenas med sina föräldrar när vården i ett familjehem inte längre behövs. Det är i många fall svårt att i förväg veta hur lång tid en placering kommer att pågå. Ibland så kan det vara så att beslut tas om att barnets/ungdomens bästa är att bo kvar i familjehemmet, även om hens föräldrar har kommit tillrätta med sina svårigheter.
Ja. När ett barn har bott i sitt familjehem i två år ska socialtjänsten enligt lag överväga om det finns skäl att ansöka i domstol om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Om domstolen beslutar så blir familjehemsföräldrarna barnets nya vårdnadshavare och placeringen upphör.
En vårdnadsöverflyttning kan aldrig genomföras utan att familjehemsföräldrarna vill bli barnets nya vårdnadshavare.
I dagsläget kommer få ensamkommande barn och unga till Dalarna, men det finns fortfarande ett behov.
Barn kan placeras i familjehem med sina vårdnadshavares samtycke, eller utan sina vårdnadshavares samtycke. Om vårdnadshavarna har samtyckt till placeringen har de kvar sin bestämmanderätt över barnet, men frågor som rör den dagliga omvårdnaden (till exempel sovtider och fritidsaktiviteter) sköter familjehemmet om. Socialtjänsten har det grundläggande ansvaret, men viktiga beslut ska tas i det tredelade föräldraskapet: vilket betyder att både föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten är delaktiga i beslutet. Om barnet är placerat utan vårdnadshavarnas samtycke har socialnämnden i den kommun som har ansökt om tvångsvård av barnet möjligheter att bestämma om vården.
Stöd och Ersättning
Du som familjehem får regelbundet stöd av din familjehemssekreterare. Du kan alltid vända dig till din familjehemssekreterare, du är aldrig ensam. Vid akuta situationer under kväll och helg, vänder du dig till socialjouren.
Ett familjehem ersätts ekonomiskt av den kommun som har placerat barnet i familjehemmet. Ersättningen består av två delar. Den ena delen är en arvodesdel som är skattepliktig. Arvodets storlek bestäms av hur krävande uppdraget är och kan både sänkas och höjas under en placering. Den andra delen är en omkostnadsdel. Omkostnadsdelen ska täcka de utgifter familjehemmet har för barnet.
Ja, barnet eller ungdomen har en egen socialsekreterare som stöttar och har regelbunden kontakt och följer upp hur barnet eller ungdomen mår och trivs i familjehemmet.
Samverkan
Ja, det behöver du oftast ha. De flesta barn som bor i familjehem mår bra av att ha kvar relationen med föräldrar, syskon och andra viktiga personer. Därför får du en viktig roll. Ofta är det familjehemmet som praktiskt planerar för barnets kontakter och förbereder barnet inför det. Eftersom barnets föräldrar är vårdnadshavare kan det också vara andra situationer som gör att du behöver ha kontakt med föräldrarna, till exempel vid läkarbesök eller möten med skolan. Många familjehem har vardaglig kontakt med föräldrarna för att dela både glädjemoment och utmaningar.
Utgångspunkten är att varje barn ska ha kontakt med sina föräldrar. För varje barn görs en individuell umgängesplan med barnets bästa i fokus där ni som familjehem blir en viktig del i att det ska fungera.
Barnet har en barnsekreterare från socialtjänsten för regelbunden kontakt. Familjehemmet har en egen familjehemssekreterare som regelbundet ger handledning, råd och stöd.
Övriga frågor
Det finns ingen skillnad. Begreppen fosterfamilj och fosterbarn lever kvar i folkmun men används inte längre. I 1982 års socialtjänstreform så tog man bort orden fosterfamilj och fosterbarn och ersatte de med familjehem och barn som är placerat i ett familjehem.
Nej, kontaktfamilj och stödfamilj är inte samma sak som familjehem. En kontaktfamilj eller stödfamilj ger stöd under kortare perioder, exempelvis under några dagar i månaden. Ett familjehem tar emot barn för längre tids boende, ofta när barnet inte kan bo kvar hemma under en period.