Djuptjärn är den översta dammsjön i Puttbostråket.

Djuptjärn får sitt tillflöde från berg och myrar i nordväst. Den kallades ursprungligen Nya dammen vid Puttbo eller Puttbodammen och är omtalad första gången år 1633. Namnet Djuptjärn på samma damm nämns första gången 1640, då timmer levererades dit. Som namnet antyder har den varit en naturlig tjärn från början, dämts upp på 1630-talet och förbättrats på 1690-talet, då även dammhuset tillkom för att ingen obehörig skulle kunna reglera vattenflödet. Fortsatta förbättringar skedde i början på 1700-talet, då Kråkmyren dämdes upp och vattnet därifrån leddes mot Djuptjärn i stället för mot sjön Grycken. Ytterligare höjningar av dammen ägde rum på 1730-talet.

Vid slutet av 1600-talet var de flesta dammar och diken i Puttbostråket ganska förfallna. Dammhus saknades vid utloppen på flertalet dammar. Men på 1690-talet byggdes nya dammhus med dörrar och lås vid Djuptjärn, Stålmyran, Nästjärn, Önsbacksdammen och Karsbodammen. Det skedde i samband med andra viktiga förändringar. De gamla timrade utloppen ersattes med konstruktioner av murad sten. Vid Djuptjärn byggdes ett sådant utlopp åren 1697-1698.  I början på 1700-talet uppdämdes Kråkmyren ett par km nordväst om Djuptjärn och vatten därifrån leddes ned till Djuptjärn. Under 1730-talet ombyggdes och reparerades dammarna på nytt. Flera av dem försågs med ett särskilt utlopp med lucka för att släppa ut överflödsvatten. Fram till 1700-talets mitt höjdes några av dammarna, bl.a. Djuptjärn till 23 kvarters = 3,45 m höjd, så att den kunde hålla mera vatten.