Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Dammens hyttplats

Ett slaggvarp intill vägen mot Puttbo minner om de kopparhyttor som förr låg i Dammen.

De kallades Dammshyttan och Näverbergshyttan och ägdes av bergsmän i närheten. Näverbergshyttan omtalas första gången år 1477. Hyttorna drevs fram till slutet av 1600-talet, då de på grund av minskad vattentillförsel måste läggas ned.

På kullar och sluttningar söder om hyttplatsen låg bergsmansgårdarna i Dammens by. År 1571 nämns de två första kända bergsmännen i Dammen, Per Jonsson och Niels Andersson. Vid samma tid ägdes en del av jorden i Dammen av kyrkoherde Michael Erici Helsingius på Kopparberget. Den gård som hörde till egendomen beboddes från 1500-talets slut av kyrkoherdens svärson, bergsmannen Daniel Mårtensson. På kartan från 1640 är Dammen markerad som en s.k. täktekarlsgård. Vid samma tid är Niels Persson och Mårthen Danielsson i Dammen fjärdepartsägare (andelsägare) i gruvan. Mårtens båda bröder, Michill och Jöran, står då som brukare av Dammshyttan, där de framställde råkoppar av malmen från Falu Gruva. År 1685 hade Dammen utökats till fyra hushåll och i mitten av 1700-talet till sex. De smågårdar som hade tillkommit beboddes alla av konstkarlar (biträden vid gruvans pumpar), gruvdrängar eller smältare.

Huvudgården i Dammen ägdes vid denna tid av handelsmannen Mathias Macklin i Falun. År 1749 sålde denne egendomen till bergsmannen Måns Månsson på Nedre Elsborg för 5 000 daler kopparmynt. Gården bestod då av 26 spannland och 4,5 bandland bergfrälsejord (ca 7 ha). Merparten av odlingsmarken låg norr och väster om gården. När gården annonserades ut till försäljning 1792 efter kronobefallningsman Jacob Essin innehöll den 36 spannland jord och skog med ”hagar, fiske och en skäligt wälbygder Gård, med hwad mera der til hörer”.

På 1800-talet ägdes Dammen av bergsrådmannen Anders Brandberg och senare hans son med samma namn. Sedan bergsmansepoken upphört vid mitten av seklet köptes denna gård, liksom många andra bergsmansgårdar, av bönder och blev jordbruk. Till dammen kom då släkten Berglund från Leksand, som fortfarande äger gårdar i Dammen.  

Bergsmansgårdar var gårdar där dess ägare hade andelar i gruvan. 

Täktekarlsgårdar var nybyggen som fick tas upp på annans mark mot att täktekarlen utförde dagsverken. 

1 daler = 4 mark = 32 öre. I början på 1700-talet tjänade en gruvdräng ungefär 13 öre per dag och en murmästare 16 öre per dag.

1 spannland = ½ tunnland = 0,25 ha 1 tunnland = 400 bandland 1 tunnland = 4936,6 kvadratmeter.

Sidan uppdaterad 2017-06-20