Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Kalvbäcksdiket

Kalvbäcksdiket grävdes för att förbättra vattentillförseln till gruvan.

Bristen på vattenkraft vid Falu Gruva och kopparhyttorna gjorde att vattenlederna mot gruvan ständigt förbättrades och utökades. På 1640-talet skedde en radikal omläggning av hela vattensystemet till gruvan. En helt ny vattenled grävdes från Dammens hyttor till Stora Vällan. Det nya diket kallades Kalvbäcksdiket. Det blev en dryg kilometer långt och rakt dike som grävdes i en smal dalgång i sydsydöstlig riktning längs med bergssluttningen i väster. Från och med detta var praktiskt taget all vattenföring riktad mot gruvan och dess konster.

Tidigare hade vattnet runnit från dammarna vid Puttbo och Hemmingsbo till Önsbacksdammen och vidare genom Hyttbäcken ned till Gamla Bergets och Ingarvets hyttor. I det s.k. ”Korset” på Harmsarvets ägor kunde vattnet från Hyttbäcken även ledas in i det Gamla Krondiket till gruvan. Genom Kalvbäcksdiket ströps tillflödet till Önsbacksdammen men ända in på 1700-talets början fanns en möjlighet att skifta vattnet och vid behov leda in det dit. På 1690-talet leddes även vattnet från Nästjärn till Kalvbäcksdiket. Önsbacksdammens vattenflöde minskade och hyttägarna i Gamla Berget och Ingarvet led skada och klagade. År 1780 tillkom ett sidodike, det så kallade ”tjuvdiket”, så att Nästjärns vatten åter leddes till Önsbacksdammen. Diket hade emellertid grävts utan tillstånd och stängdes av 1794.

Omläggningen av diket medförde även att kopparhyttorna i Dammen förlorade tillgång på driftvatten och måste läggas ned. Från och med 1690-talet var dessa hyttor övergivna och nämns inte mer i protokollen.

Konster var en mekanisk anordning, bestående av vattenhjul, stånggångar, pumpverk och spel för uppfordring av främst vatten och malm ur gruvor.

Sidan uppdaterad 2017-06-20