Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Krondiket

Falu Gruva var i ständigt behov av vattenkraft till pumpverk och spel. Stora diken grävdes på berget ovanför och ledde fram vatten till vattenhjul vid gruvan. Det första diket från 1555 kallades Konstdiket, Gamla Krondiket eller Drottning Margaretas dike. På 1730-talet byggdes Nya Krondiket högre upp på sluttningen. Nedanför diket anlades hjulhus och dammar samt vattenrännor och akvedukter, som förde ned vattnet till gruvan. Nya Krondiket är fortfarande i funktion liksom två av dammhusen vid diket.

Nya Krondiket byggdes 1736-1748. Gruvans konstmästare, Christopher Polhem, insåg i början på seklet att vatten var en bristvara. Han presenterade en reformplan för gruvan och föreslog att ett nytt dike skulle byggas längre upp i sluttningen på Gruvrisberget. På så vis skulle hela fallhöjden, 54 m, från Korsgårdsdammen ned till gruvan behållas och vattenmängden bli så stor att den skulle räcka till för att driva de tre stora, seriekopplade vattenhjul han tänkte sig vid utloppet. På grund av tvister och dålig ekonomi kom detta förslag aldrig att utföras under Polhems tid vid gruvan.

När en ny storkonst skulle byggas vid Fredriks schakt 1739 blev frågan åter aktuell. Bergmästare Samuel Troili gjorde en utredning och föreslog en omdragning av Krondiket i enlighet med Polhems förslag. Arbetet igångsattes omedelbart. Redan efter ett år, i november 1740, hade man grävt nära 500 m men därefter avtog arbetet ett par år. Först sommaren 1746 var anläggningen helt färdig. För att kunna kontrollera utsläppen av vatten, uppfördes små byggnader över dammluckorna. Detta dammhus är ett av tre, som funnits vid Nya Krondiket sedan 1740-talet. Inne i huset finns en dammlucka, som kan regleras och släppa ut mer eller mindre vatten. Från dammhuset leddes vattnet i rännor eller akvedukter till små hålldammar eller hjulhus och vidare ned till gruvan. Från vattenhjulen omvandlades vattnets kraft till en stånggång, som överförde kraften till spel eller pumpar vid gruvan.

Sedan Nya Krondiket tagits i bruk, skedde vissa omläggningar av vattenledningarna vid gruvan. Den gamla uppdelningen i en nordlig och en sydlig vattenfåra behölls men man strävade också efter att driva alla hjul med samma driftvatten, så att de stod efter varandra i samma ström. Nya Krondiket avslutades med en liten skiljedamm, kallad Övre Tallbacksdammen, byggd 1748. Därifrån gick huvudledningen i en ca 260 m lång pipstoll (ett rör) till gruvan.

Konstmästare var en tjänsteman inom bergshanteringen med uppgift att anlägga och övervaka mekaniska anordningar (konster), bestående av vattenhjul, stånggångar, pumpverk och spel för uppfordring av främst vatten och malm ur gruvor.

Storkonst var en mekanisk anordning (konster), bestående av vattenhjul, stånggångar, pumpverk och spel för uppfordring av främst vatten och malm ur gruvor.

Sidan uppdaterad 2017-06-20