Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Gatunamn F - H

Nedan listas Faluns gatunamn som börjar på F till och med H.

Falhemsvägen

Bergfrälsegården Hälsinggården ägdes i början av 1800-talet av bergsrådmannen, riksdagsmannen m m Erik Falhem (1759-1816) och sedan av hans son Gustaf, som var en mycket förmögen brukspatron och en av de sista brukande bergsmännen i Falun Under Erik Falhems tid byggdes den mangårdsbyggnad som eldhärjades 1971.

Falugatan

Det äldsta kända gatunamnet i Falun, nämnt i skrift redan 1416.

Fisktorget

Troligen ett ganska ungt namn. Torget blev 1868 salutorg för diverse varor, dock icke matvaror, som inte tilläts där förrän 1902. Fiskstånden fanns sedan på den sydvästra delen av torget. Dessutom har det funnits tre fiskaffärer i husen runt omkring. I augusti 1977 flyttades torghandeln från Fisktorget till Stora torget.

Fläsk-Minas torg

Elisabet Vilhelmina Bergström (1844-1937) var en av Faluns mest legendariska och respektingivande torgmadamer. Redan som 23-åring etablerade hon sig som försäljerska. I hennes stånd på Fisktorget kunde man inhandla kött och fläsk, som hon själv köpte på Ångbåtskajen när bönderna från socknarna runt Runn kom in till staden med båt. Mina var alltid den som fick välja varor först. För skolbarnens skull sålde hon även bröd och slickepinnar.

Fogdebacken

Uppkallad efter fogden Håkan Jönsson, som bodde på gården Korsarvet i slutet av 1500-talet. År 1598 blev hans gård plundrad och fogden själv misshandlad och dödad av några av ortens invånare. Dådet hängde samman med mordet på ståthållaren Jacob Näf i Stora Tuna samma år. Vid Korsarvet finns en ruin som kallas ”fogdens källare”, där Håkan Jönsson sägs ha förvarat sina rikedomar.

Fängelsebacken

Falu länscellfängelse byggdes på 1840-talet efter ritningar av C F Hjelm. Tidigare fanns endast ett häkte i rådhuset. Straffångar skickades till arbete på fästning.

Gahns väg

Släkten Gahn har spelat en framträdande roll i Falu stads historia. Gatan är uppkallad efter den mest namnkunnige av familjens medlemmar, bergsmannen och kemisten Johan Gottlieb Gahn (1745-1818). Hans kemiska laboratorium vid Åsgatan kom sedan att bli den första grunden till Fahlu Bergsskola, som även förvärvade hans mineralogiska samlingar. (Se även Bergsskolegränd).

Galgbergsleden

Vägen tillkom vid utbyggnaden av bostadsområdet Galgberget/Nedre Gruvriset i början av 1980-talet. Galgberget var Faluns avrättningsplats på 1700-1800-talen. Själva galgen stod vid en klipphäll ett stycke nordost om nuvarande korsningen Gruvrisvägen/Tingsvägen. Den siste som avrättades där var boktryckaren Johan Adolf Axmar, som mördat sin mor och hennes hushållerska 1824. Många gator i området har fått namn med anknytning till rättsväsendet.

Gamla Fruns väg

”Gamla Frun” på Grycksbo, Augusta Munktell född Eggertz (1818-1889) levde under många år i ett olyckligt äktenskap med pappersbruksdirektören och pianisten Johan Henrik Munktell. Efter hans död 1861 tog hon själv hand om driften av bruket och styrde det med järnhand ända till 1887, då sonen Henrik tog över ledningen. Vid sidan av sitt praktiska affärssinne hade Augusta Munktell även många kulturella intressen, och av hennes barn blev dottern Emma (gift Sparre) berömd målarinna och Helena kompositör. Men det som främst gör att Augustas minne så starkt lever kvar i trakten är det faktum att hon stängde av ”sin” väg till bruket för allmän genomfartstrafik och tog en avgift av alla som ville färdas på den.

Garvaregatan

I hörnet av Garvaregatan och Nybrogatan, mitt emot Johanneskyrkan, låg Fahlanders garveri i slutet av 1800-talet.

Geislers gränd

Efter de förödande stadsbränderna i Falun 1761 var gruvans markscheider Eric Geisler (1720-1773) en av de första att bygga sig ett hus av slaggsten. Huset låg vid Åsgatan och fick så småningom Centralpalatset som närmaste granne. År 1977 revs Geislerska huset och Skandiahuset uppfördes mellan Åsgatan och Holmgatan.

Gettorget

De flesta gruvarbetare i Östanfors på 1800-talet hade en, två eller tre getter var. ”Varje morgon samlades getterna på Gettorget. En 50-60 djur drog getgumman iväg med, antingen mot Grycksboskogen eller åt Jungfruberget. Getgumman hade visst betalt per djur. Hon gick i skogarna med djuren ända in på 1880-talet. Då blev det förbjudet att valla getter i skogen. Vid 5-tiden (på eftermiddagen) kom hon hem med getterna. Var och en kom till torget och hämtade sina getter, liksom de lämnade in dem vid 7-8-tiden på morgonen.” (Berättat av boktryckaren Oskar Sättermark i ”Falu stads folktraditioner”).

Gjutaregränd

Uppkallad efter Johanssons gjuteri, som låg här i början av 1900-talet.

Gruvgatan

Den gata som leder mellan Falu stads centrum och gruvan. Namnet belagt från 1718.

Gustafs torg, se Kung Gustafs torg

Hagagatan

På tomten mitt emot Folkskoleseminariet (Söderbaumska skolan) låg grosshandlare Per Theodor Tengmans sommarvilla Haga. Det var ett ”träslott” i tre våningar, med stora verandor med mycket snickarglädje. Huset revs på 1980-talet.

Haminavägen

En av de gator som fått namn efter Faluns vänorter i de nordiska grannländerna. Vänortsrörelsen, som startade på 1930-talet, ville främja ett internordiskt kulturutbyte. Den finska staden Hamina – på svenska Fredrikshamn fick sina stadsrättigheter 1653. Fredsavtalet mellan Sverige och Finland 1809 – när Sverige förlorade Finland - undertecknades i Hamina.

Hanröleden och Hanrövägen

Stadsdelen Hanrö (uttalas enligt gammal tradition ”Hànnrö”, med kort a) har sitt ursprung i täktekarlsgården Haneröd, som nämns första gången 1569. Efterleden -röd brukar i liknande ortnamn betyda ”röjning”. Förledens betydelse är okänd men kan vara ett personnamn.

Hans Järtas väg

Politikern och skriftställaren Hans Järta föddes 1774 i Husby socken i södra Dalarna och avled 1847 i Uppsala. Åren 1812-1822 var han landshövding i Kopparbergs län med säte i Falun och hade då sin sommarvilla i Britsarvet.

Hantverkaregatan

Prästtäkten, där Hantverkaregatan ligger, var hantverkarnas särskilda stadsdel under 1800-talet.

Hellbergs väg

Namnet anknyter till Ingel Hellberg, som ägde Falu tegelverk och bodde på Karlbergs gård i grannskapet. Gatan hette tidigare Bojsenburgsvägen efter källarmästaren Adolf Wilhelm Renströms lantställe Bojsenburg från början av 1800-talet. När bostadsområdet Bojsenburg sedan byggdes och fick en infart från motsatt håll kändes namnet felplacerat och ändrades år 2005.

Herrgårdsgränd

Syftar på ”Gamla Herrgården”, d. v. s. den gamla kungsgården Borns hyttegård. Gården Born nämns första gången i källorna 1336 och gjordes till kungsgård och fogderesidens av Gustav Vasa på 1500-talet. 1635, när trakten blivit obehaglig att bo i på grund av röken från kopparhyttorna, revs den.

Herrhagsvägen

Herrhagen var ursprungligen en beteshage som tillhörde Borns hyttegård (”Gamla Herrgården”, se Herrgårdsgränd). Bostadsområdet började byggas på 1960-talet.

Holmgatan och Holmtorget

Ligger i ett område som i äldre tid kallades för Holmen, eftersom det ursprungligen var en kringfluten holme i den då mycket bredare Faluån.

Hyttgatan

Namnet är belagt sedan 1650-talet. Gatan stryker tätt förbi ett av de största områden med kopparhyttor som funnits i Falun. Vid Gruvbäcken, på nuvarande Västra skolans tomt (”Hyttgården”), låg Elsborgshyttorna och längre norrut vid Hyttbäcken låg Prästtäktshyttorna. Hela området mellan Västra skolan och Nybrogatan består fortfarande av slagg.

Hälsingtorget

”Hälsingtorget har fått sitt namn av att mycket hälsingar for omkring förr i tiden och sålde lin och handduksväv. De höllo i Falun till på Hälsingtorget.” (Berättat av f d klädeshandlaren Magnus Johanson i ”Falu stads folktraditioner”). Så småningom blev det även en handelsplats för bönderna från trakten runt Runn, som sålde kött, smör, ägg m. m. Vid höstmarknaderna på 1800-talet stod malungsborna där med sina skinnvaror.

Hästbergsringen, Hästbergsvägen

Bergsmansgården Hästberg är känd från 1539. Under några år på 1880-talet inrymde gården Sveriges första kvinnliga folkhögskola. På 1960-talet fanns det en skola för döva barn här. Huset revs omkring 1970 och småhusområdet vid Digertäktsvägen byggdes på de gamla ägorna.

Sidan uppdaterad 2018-05-15