Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Gatunamn I - K

Nedan listas Faluns gatunamn som börjar på I till och med K.

Idrottsvägen

Är belägen nära idrottsanläggningarna vid Tisken och Kvarnberget. Redan i slutet av 1800-talet började man med skridsko- och skidtävlingar på den närbelägna sjön Tiskens is. 1907 hölls här en stor Vinteridrottsfest för hela Dalarna under en vecka. Bland annat hade man hopptävlingar i den nybyggda backen på Kvarnberget. År 1910 invigdes Kopparvallen.

Ingeborg Hermelins väg

Ett av kvinnonamnen i bostadsområdet Lilla Källviken. Ingeborg Hermelin (1904-2000) var född på Ulvåsa i Östergötland men hade sina rötter på mödernet i Falun. Klassiska språk kom att bli hennes stora livsintresse, och hon var en sträng men omtyckt latinlärare på Falu läroverk under många år. Hon var dessutom en av förgrundsgestalterna i Humanistiska föreningen i Falun.

Ingels väg

Ingels väg har uppkallats efter bergsmannen Ingel Vallensson, som hade en hytta i Främby 1640. Han var född i Gassarvet ovanför Varpan men härstammade sannolikt från Främby samt tillhörde Svinhuvudätten Även Daniels väg, Peders väg och Torkils väg har anknytning till medlemmar av samma släkt.

Jakob Ingelssons väg

Bergsrådmannen Jakob Ingelsson (1641-1729) från Varggården skrev år 1716 en ”Berättelse om Stora Kopparberget”, som är en guldgruva när det gäller personer som levde och verkade i Falun under 1500- och 1600-talen. I nästan 200 år låg handskriften mer eller mindre bortglömd i Stora Kopparbergs Bergslags arkiv, men 1913 gavs den ut i tryck och har sedan dess använts flitigt av släkt- och hembygdsforskare.

Jesper Svedbergsvägen

Jesper Svedberg (1653-1735) föddes på bergsmansgården Sveden utanför Falun. Efter studier och prästvigning blev han så småningom bl a teologie professor i Uppsala och en nitisk lärare för blivande präster. 1696 blev han biskop över de svenska församlingarna i Amerika och 1702 biskop i Skara. Mest känd är han kanske som psalmdiktare. En av hans söner var vetenskapsmannen och religionsstiftaren Emanuel Swedenborg.

Jungfruvägen

Namnet anknyter till det närbelägna Jungfruberget. Denna benämning är känd sedan 1700-talet (”Jungfruklack” 1734).. Tidigare kallades berget Bennikarsberget. Vid foten av Jungfruberget, på östra sidan om gamla vägen till Hökviken, fanns en trefaldighetskälla dit Faluns ungdomar brukade gå och ”dricka trefaldighet” på trefaldighetsaftonen (infaller sju dagar efter pingstaftonen) varje år. Vattnet troddes vara hälsobringande. På 1700- och 1800-talen fanns också en gruva på Jungfruberget. I senare tider har teletornet på Jungfruberget blivit ett landmärke för dem som närmat sig Falun. Se även Teletornsvägen.

Kalle Hermans torg

Torget anlades 1985, sedan Trotzgatan stängts av för genomfartstrafik. Sitt namn har det fått efter en av Faluns främsta fiolspelmän, Karl Gustaf Hermansson (1840-1893), som bodde vid Blindgatan.

Kallroststigen

Strömmen från Önsbacksdammen och ner över Gamla Berget utnyttjades redan under medeltiden för att driva kopparhyttor. Kallrostningen var det första momentet i processen att rena kopparmalmen från svavel. Se även Vändrostvägen.

Kanslibacken

Syftar på närheten till landskansliet och landskontoret (länsstyrelsen). Mellan 1779 och 1889 låg landskansliet i ett slaggstenshus i hörnet av Nybrogatan och Åsgatan. Därefter flyttade man tvärs över gatan till det f d kronohospitalet och länslasarettet, i det kvarter som nu har namnet Kansliet.

Karlbergsvägen

Gården Karlberg fick sitt namn av borgmästaren Hans Carleberg (1737-1794), som köpte egendomen 1786. Ursprunget var de medeltida bergfrälsegårdarna Spetsarvet och Målaregården. Från slutet av 1800-talet till 1970-talet ägdes Karlberg av familjen Hellberg (se Hellbergs väg). Numera omges den gamla huvudgården av ett större villaområde.

Klockarevägen

Här låg Kopparbergs församlings klockarboställe åtminstone från 1600-talet fram till 1949, då den dåvarande befattningshavaren Anders Jobs pensionerades.

Knoppstigen

Syftar på Lustigknopp, som i slutet av 1800-talet var en skogklädd höjd med en dansbana och en kaffeservering. Se även Trapplan och Trappstigen samt 'Lustigknoppsbacken och Lustigknoppsvägen..

Knut Pederssons väg

Knut Pedersson i Varggården var i slutet av 1500-talet Sveriges rikaste bergsman. Han hade en tam björn som följde honom vart han gick. Knut sägs ha varit en mycket stor och tjock man och avled hastigt år 1580, då han skulle skynda sig undan en regnskur.

Konstvaktaregatan

Uppkallad efter den som var uppsyningsman över gruvkonsterna (malmuppfordringsverken vid gruvan) och arbetarna där.

Kristinegatan

Den gata som går förbi Kristine kyrka. På 1600-talet kallades den västra delen av gatan (från kyrkan mot Prästtäkten) för Mellangränden och den östra för Kyrkegränden.

Krondiksvägen

Krondiket, som försåg uppfordringsverken och pumparna vid gruvan med vattenkraft, grävdes 1740-1746. Umder de följande åren anlades Gamla Bergsdammen som hålldamm. Den 18 juli 1748 släpptes vattnet på. Denna vattenled var sedan i bruk ända fram till 1926, då de sista pumparna vid gruvan elektrifierades. Krondiket ersatte det medeltida ”Drottning Margaretas dike” (se Margaretas väg).

Krontallsvägen

Krontallsvägen, Råtallsvägen och Stortallsvägen fick sina namn i slutet av 1980-talet, när industriområdet och köpcentret Tallen vid Borlängevägen bebyggdes. Själva tallen, en s k ”suptall” där gamla tiders forbönder brukade rasta, står kvar i ensamt majestät vid sidan av riksvägen.

(Kung) Gustafs torg

Anlagt som brandgata efter stadsbränderna 1761. Namnet anspelar troligen på dåvarande kronprins Gustav, sedermera Gustav III.

Kung Karls gränd

Har fått sitt namn efter Karl IX, som då och då lär ha besökt den närbelägna Borns hyttegård (se Herrgårdsgränd) i början av 1600-talet. Kungen var personligen mycket intresserad av bergsvetenskap och hade en egen proberkammare där han gjorde mineralogiska analyser.

Den nuvarande Kung Karls gränd ligger dock inte på samma plats som den ursprungliga utan flyttades i samband med att man byggde radhusområdet i kvarteret Kopparplåten på 1970-talet.

Kung Magnigatan

Kung Magnus Eriksson utfärdade den 17 februari 1347 Kopparbergets äldsta bevarade privilegiebrev. Här stadfästes bl a den s k täktekarlsrätten. De som arbetade vid gruvan skulle ha rätt att ta upp nybyggen på bergsmännens marker och även låta dem gå i arv till sina efterkommande. Det var dessa gårdar som sedan fick namn som slutar på -arvet.

Kungsgårdsvägen

Gick ursprungligen mellan centrala Falun och kungsgården Noret vid Tisken. Noret – även kallat Kungsarvet – var landshövdingarnas sommarresidens på 1800-talet.

Kvarngatan, Kvarngränd och Kvarntorget

”När jag var 5-6 år gammal (alltså i början av 1870-talet) fanns inga broar över kvarnforsarna i Faluåns övre lopp”, berättade boktryckaren Oskar Sättermark för redaktör Axel Östberg år 1950. ”Falu valskvarn, som senare flyttade till Gustafs torg, stod då på sydöstra sidan av den öppna plats, som fick namnet Kvarntorget. Den gränd som därifrån leder österut till Åsgatan, fick likaledes sitt namn av den gamla kvarnen. På samma sätt förhåller det sig med den lilla gatan, som går norrut från Kvarntorget till Gettorget.”

Gamla kartor visar att den kvarn som Sättermark mindes hade haft föregångare sedan åtminstone 1680-talet. Mjölnaren bodde på den tiden i Mölnarebo, som låg strax söder om nuvarande Stenslund. På 1800-talet låg mjölnargården i hörnet Kvarngatan 5/Moragatan 13-15.

Kyrkbacksvägen

Kyrkbacken = området kring Kopparbergs kyrka, en av de tidigast bebyggda stadsdelarna i Falun.

Kyrkogårdsgränd

Går från Östanfors över järnvägen och längs hela västra sidan av Kopparbergs kyrkogård.

Kyrkstigen

Väg mellan Magasinsgatans östligaste del och Kopparbergs kyrka.

Kålgårdsgränd

Leder från Björngränd ner till Östanforsån. Stadsborna i de norra delarna av Falun hade förr sina kålgårdar – grönsaksland – på det som senare kom att kallas Kålgården och Kålgårdsudden.

Köpmansgränd

Ligger i köpmännens gamla stadsdel, Slaggen.

Sidan uppdaterad 2019-08-01