Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

En vy över centrala Falun

Tio saknade hus i Falun

Falun var sveriges största industristad under äldre tid. Under drottning Kristinas tid, år 1641, fick Falun stadsprivilegier och fem år senare en stadsplan med raka gator och långsmala kvarter. Arbetarna bodde tätt i staden, i låga hus vars gavlar vette mot gatan.

På 1950-talet upplevdes Falun som ålderdomlig och man skämdes över att staden såg fallfärdig ut. Att renovera var det inte tal om. Man förstod inte då att Faluns bebyggelse hade en särart som var värd att bevara och husen tilläts förfalla i väntan på rivningar.

Rivningarna började i mindre skala redan på 1950-talet. Sen satte den stora rivningsvågen i Falun igång på 1960-talet. Nyckelorden var sanering, förtätning och förnyelse och man fokuserade på de centrala delarna av Falun.

Rivningsvågen pågick fram till mitten av 1970-talet då intresset för Faluns äldre bebyggelse ökade såväl nationellt som internationellt. Idag är den bevarade bebyggelsen viktig för upplevelsen av staden, som sedan 2001 har världsarvsstatus.

Bland de hus fanns kanske ett och annat bortom räddning, men en del byggnader hade man säkerligen värderat annorlunda idag. Nedan hittar du några exempel på hus som "sanerades" bort, eller försvann av andra anledningar.

Bergmästarens tjänstearkiv

Kv. Arkivet 2, Åsgatan 8

Svartvit bild på Bergmästarens tjänstearkiv

Bergmästarens tjänstearkiv, foto: Albin Hedling 1970

År 1885 bildade gruv- och bruksägare inom Gefle-Dala bergmästaredistrikt en förening för att med egna medel uppföra en arkivbyggnad i Falun. Fram tills dess hade bergmästareämbetets handlingar förvarats i bergmästarens hem. Ritningarna till det nya arkivet är signerade av byggmästaren Johan August Stamberg 1886 och huset stod färdigt 1889. Det revs i augusti 1971 i samband med ombyggnaden av riksvägen mot Gävle.

Bergslagsgården

Kv. Bergslagsgården, Hyttgatan 68

Svartvit bild på Bergslagsgården

Bergslagsgården, foto: Börje Bengtz 1968

Bergslagsgården med anor från 1840-talet var under 130 år Faluns största hyreshus, med lägenheter för Bergslagets anställda.

Det stora gulrappade byggnadskomplexet låg vid Nybrogatan, mellan Sturegatan och Hyttgatan, Det ursprungliga huset rymde 20 lägenheter och senare tillbyggnader ungefär lika många. Med åren blev de dock svåra att anpassa till nyare tiders krav på bostadsstandard. Huset revs i oktober 1969.

Gamla teatern

Kv. Teatern 11, Sturegatan 54

Svartvit bild på Gamla teatern

Gamla teatern, foto: Albin Hedling 1937

Falun hade ett rikt teaterliv redan i slutet av 1700-talet, med resande teatersällskap som gav sina föreställningar i olika lokaler i staden.

Sommaren 1825 bildade några intresserade falubor ett teaterbolag och lät bygga ett permanent teaterhus på ”stigare Carlssons bakgård” vid Sturegatan. I november 1828 invigdes det. År 1903 genomgick huset en grundlig reparation och fick en utbyggnad med kapprum, toaletter och kafé. Under de följande årtiondena gavs upp emot 90 föreställningar om året. Den sista ägde rum i mars 1941. Därefter fick huset förfalla och användes bl. a. som virkesupplag innan det revs 1958.

Geislerska huset

Kv. Vedkompaniet 2, Åsgatan 33

Svartvit bild på Geislerska huset

Geislerska huset, foto: Bo Maltanski, 1970-talet.

Huset byggdes någon gång mellan 1765 och 1768 av markscheidern vid Falu gruva Erik Geisler. Det var det första huset som murades av stora slaggstycken enligt den metod som Geisler själv utprovade efter stadsbränderna 1761.

År 1814 sålde arvingarna gården till Bergslaget, som använde den som tjänstebostad och kontor. Huset revs i november 1977 efter långa och intensiva debatter.

Herrhyttan

Hanröbron

Svartvit bild på Herrhyttan

Herrhyttan, foto från omkring 1880

Hyttans historia kan spåras tillbaka till 1630-talet, då kanonfabrikören Peter Cahun fick disponera bl. a. Svärdsjöhyttan vid Hanröbron för kanongjutningen.

Ett av hyttans vattenhjul drev den s. k. borrvinden, vilket gjorde att hyttan sedan kallades Borwinshyttan. Tvåhundra år senare sammanslogs den med en annan hytta och de fick det gemensamma namnet Herrhyttan. Den var Faluns sista kopparhytta, nedlagd 1878 och riven på 1880-talet.

Kallbadhuset

Stenslundsbron

Svartvit bild på Kallbadhuset

Kallbadhuset. Foto: Albin Hedling 1930

Badhuset byggdes 1905 efter ritning av stadsarkitekten Klas Boman. Det innehöll herr- och damavdelning med åtskilda bassänger samt hopptorn. Här hölls regelbundet simtävlingar i IFK Faluns regi. Anläggningen revs 1939. Huset revs i oktober 1969.

Selma Lagerlöfsgården

Kv. Mårbacka 1-16, Villavägen (nuvarande adresser Vårlidsvägen 15-25)

Svartvit bild på Selma Lagerlöfsgården

Selma Lagerlöfsgården. Vykort från 1910-talet.

I januari 1907 köpte författarinnan Selma Lagerlöf en gammal bergsmansgård i utkanten av Falun, nordost om Östra skolan. Åren 1909-10 om- och tillbyggdes den efter ritningar av stadsarkitekten Klas Boman.

Här bodde Selma Lagerlöf sedan permanent fram till 1923 och tidvis under resten av 1920- samt 1930-talet. Redan 1897 hade hon flyttat till Falun och sedan bott i olika hyrda våningar, bl. a. i Centralpalatset vid Stora Torget.

Efter Selma Lagerlöfs död övertogs gården vid Villavägen av hennes syster med familj. Hösten 1968 revs den för att ge plats åt ett radhuskvarter. Lösöret inköptes av en nybildad stiftelse som bl. a. såg till att bibliotekets inredning 16 år senare återuppbyggdes i Dalarnas museum.

Trotzgården

Kv. Trotzgården 1, 4, Trotzgatan 40-42

Svartvit bild på Trotzgården.

Trotzgården. Foto: Fastighetskontoret, 1960-talet.

Senast i början av 1600-talet fanns det en stor gård i stadsdelen Lundtäkten. Den beboddes av ståthållaren (landshövdingen) Per Nilsson Gyllenax. I mitten av samma sekel flyttade köpmannen, kanonfabrikören m. m. Johan Trotzig hit. Efter honom kallades gården Trotzgården.

På 1760- och 1770-talen drev bl. a. färgarmästarna Hans Öström och Didrik Graan ett färgeri här. Under förra hälften av 1800-talet ägdes gården av vice borgmästaren Axel Westlinger. En kartskiss från 1815 visar att det då fanns flera hus på gården, bl. a. en brygg- och bagarstuga. Senare byggdes även ett nytt bostadshus.

År 1922 beskrevs den gamla manbyggnaden som en knuttimrad envåningsbyggnad, klädd med liggande bräder och rödfärgad. I slutet av 1800-talet hade den varit klädd med stående panel samt gråmålad. Byggnaden troddes vara uppförd efter 1760, eftersom grunden på det befintliga huset var betydligt större än en uppmätning som gjordes detta år.

Under 1960-talet var Trotzgården föremål för en intensiv bevarande- eller rivningsdebatt. Frågan löstes genom att huset brann ner till grunden den 22 maj 1970.

Wallmans villor

Kv Lallarvet 17, Vasagatan 28 och kv Daljunkaren 23, Vallmansgatan 25

Svartvit bild på Wallmans trädgård med villan från 1840-talet i bakgrunden.

Wallmans trädgård med villan från 1840-talet i bakgrunden. Foto från slutet av 1800-talet

Högst upp i stadsdelen Lallarvet byggde bergmästaren Clas Wallman två villor 1809 respektive 1842-43.

Den första – i nyklassicistisk stil – låg vid östra änden av Kristinegatan. Här bodde Wallman om somrarna för att slippa roströken vid gruvan. Den andra villan – byggd i medeltidsstil – låg ett stenkast därifrån i nuvarande kvarteret Daljunkaren. Den byggdes för att de vuxna barnen och barnbarnen skulle få ett eget hus.

De båda husen omgavs av en park med badhus, lusthus, ett torn i medeltidsstil, en damm, en mystisk grotta, stora gräsmattor och en springbrunn. Åtminstone efter bergmästarens död fick faluborna promenera fritt här om söndagarna.

Den Wallmanska trädgården var intakt fram till 1938, då lasarettets elevhem byggdes. Därefter har den bit för bit utplånats. Det äldre bostadshuset, som fr o m 1926 inrymde Dala Fornsal (föregångare till Dalarnas museum), revs 1957 och det yngre på 1960-talet. Det enda som finns kvar idag är tornet vid Villavägen 3, som byggts ihop med en modernare villa.

Varmbadhuset

Kv. Badhuset 11, Ölandsgatan 1

Svartvit bild på Varmbadhuset.

Varmbadhuset.Vykort från 1910-talet.

Badhuset ritades av stadsarkitekten Klas Boman och invigdes 1911. Här kunde man bada karbad, simbad, bastu eller välja mellan tempererad dusch av tre slag: regndusch, stråldusch eller sittdusch.

Fram till nedläggningen i december 1972 hade faluborna tagit drygt 3 miljoner bad här. Storhetstiden var 1940-talet med nära 70.000 bad per år. Ändå hade stadsfullmäktiges ordförande Ehrenfried Billengren sagt när huset skulle byggas: ”Jag badar nämmeligen icke, de övriga stadsfullmäktige badar icke heller, vad skola vi då med ett badhus?”.

Det vasaslottsliknande huset, som även inrymde en kommunal tvättstuga, revs i mars 1974 trots intensiva protester. 

Sidan uppdaterad 2019-08-09