Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Frågor & svar om skid-VM 2015

Under skid-VM 18 februari – 1 mars 2015 fanns världseliten inom längdskidor, backhoppning och nordisk kombination på plats i Falun för att göra upp om vem som är bäst i världen inom dessa grenar.

Skid-VM 2015 ställde nya krav på Falun som evenemangsstad. Projekt som pågår i kommunen som på olika sätt påverkade upplevelsen av skid-VM 2015 bedrevs med målet att både fungera ypperligt under VM men också vara en tillgång för alla Falubor på lång sikt.

Inför skid-VM 1993 fick Falun en ny infart då Lugnetleden färdigställdes för att underlätta för de stora publikmassorna. Inför skid-VM 2015 blev delar av det nya Resecentrum färdigt vilket underlättade för alla som skulle ta sig till och från Falun. 

Nedan hittar du svar på vanligaste frågorna som kan vara av intresse nu efter skid-VM.

Om Skid-VM

  • Hur märktes skid-VM i Dalarna, hade andra kommuner nytta av VM?

    Skid-VM 2015 var hela Dalarnas VM. Många bodde på hotell runt om i Dalarna så som Borlänge och Tällberg. Flera av kommunerna arrangerade egna aktiviteter i samband med skid-VM exempelvis i Rättvik. Flera kommuner var också medlemmar i Beyond Skiing.
  • Hur såg VM-organisationen ut?

    VM genomfördes på uppdrag av FIS av VM-bolaget som ägdes gemensamt av Falu kommun, Svenska Skidförbundet och Svenska Skidspelen.Åtagandet reglerades i ett kontrakt; ”Hosting contract”. VM-bolaget hade omfattande samarbete med olika myndigheter och organisationer, bland annat när det gällde tv-produktion.Beyond Skiing funkade som ett nätverk av företag och organisationer som stödde skid-VM. Beyond Skiing, som hade över 400 medlemmar, ägdes till 91 procent av VM-bolaget. VM-bolaget hade en bolagsstyrelse med representanter från ägarna och en rådgivande styrelse med bland annat ledande representanter från näringslivet. Bolaget leddes av en vd, Sven von Holst. Arbetet inom bolaget utfördes inom åtta olika sektioner och några stabsfunktioner.
  • Vad hade Beyond Skiing för roll?

    Beyond Skiing AB ägs av Visit Södra Dalarna (6 procent), Falun-Borlänge-regionen (3 procent) och VM-bolaget (91 procent). Det finansieras av medlemmarna: mer än 300 företag och organisationer. Arrangemanget breddas och kommer att omfatta stora delar av samhället och ge långsiktiga effekter för regionen. Bland annat för unga utan arbete. Anders Ahlgren är styrelseordförande.
  • Vad hade för VM-bolaget för roll?

    VM-bolaget ägdes av Svenska Skidförbundet, 45 procent, Falu kommun, 45 procent, och Svenska Skidspelen, 10 procent.Bolaget ansvarade för att arrangera skid-VM utifrån de krav som finns i avtalet med internationella skidförbundet, FIS (hosting contract). Falu kommun och Svenska Skidförbundet skrev under det avtalet med FIS. Enligt bolagets budget så skulle Falu kommun inte betala något till bolaget, däremot ersatte bolaget Falu kommun för att använda Lugnet och de arbetsinsatser kommunen gjorde inför VM.VM finansierades med ersättning från FIS, intäkter från biljettförsäljning, reklam och från sponsorer. Jonny Gahnshag är styrelseordförande för bolaget.
  • Vad är ett "hosting contract"?

    Ett avtal mellan Internationella Skidförbundet (FIS) och de som åtagit sig att arrangera VM: Falu kommun och Svenska Skidförbundet. Av avtalet framgick FIS krav på tävlingar, transporter, kringarrangemang, boende med mera. Där stod också att FIS ersatte arrangören med 7,6 miljoner Euro för genomförande av VM.

  • Varför fanns det tre olika bolag, Beyond Skiing, Falun2015 och Lufab?

    För att hålla ordning på uppgifter, utgifter och intäkter och maximera effekten av arrangemanget.Skid-VM i Falun AB arbetade med tävlingarna och service till åkare, ledare, press, med flera. Enligt budgeten skulle kommunen inte lägga in en krona där, men kunde få en liten vinst.Beyond Skiing arbetade med kringarrangemang samt lokala, regionala och nationella sponsorer och organisationer. Finansierades av näringslivet och organisationer, inte av kommunen.Lufab arbetade med fastigheter, anläggningar och mark på Lugnet.
  • Varför var inte "hosting contract" offentligt från början?

    För kommunens del har det inte funnits något att dölja i avtalet men de andra två parterna, Svenska och Internationella Skidförbundet, bedömdes kunna lida affärsmässig skada om avtalet offentliggjordes. Därför beslutades om att sekretessbelägga avtalet. Beslutet överklagades till Kammarrätten varefter avtalet blev offentligt.
  • Vem ägde VM-bolaget?

    VM-bolaget, Skid-VM i Falun 2015 AB, startades av Falu kommun och Svenska Skidförbundet när Falun hade tilldelats skid-VM 2015. Svenska Skidspelen gick sedan in som delägare. Ägarförhållandena var Falu kommun 45 procent, Svenska Skidförbundet 45 procent och Svenska Skidspelen 10 procent.

Falun som VM-stad

  • Hur gick det till när Falun fick skid-VM?

    Den 24 april 2007 beslutade kommunstyrelsen att meddela Svenska Skidförbundet att Falun kandiderade som värd för skid-VM 2013, alternativt 2015. Svenska Skidförbundet och Falun lämnade in en gemensam ansökan för 2013 och sedan igen för 2015. Vid Internationella Skidförbundets (FIS) kongress i Antalya 3 juni 2010 utsågs Falun till arrangör av skid-VM i nordiska grenar 2015.
  • Hur påverkades Falu kommuns organisation av att vara värdkommun för skid-VM?

    Ansvaret för att ordna VM låg på VM-bolaget men Falu kommun samarbetade med bolaget på många olika sätt. Kommunens viktigaste uppgift var att ställa i ordning alla permanenta tävlingsanläggningar på Lugnet. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och VM-bolaget reglerades i ett avtal. De enheter inom kommunen som var mest berörda var Lufab, Lugnet i Falun AB, och Trafik- och Fritidsförvaltningen.
  • Kommer Falun att ansöka om att få arrangera skid-VM igen?

    Det finns inga beslut om att Falun ska söka VM igen, men många anser att Falun bör söka ett nytt VM ganska snart medan vi fortfarande har en komplett, modern tävlingsarena. Erfarenheterna från tävlingarna 2015 kommer säkert också att påverka om Falun söker VM igen.
  • När börjar de konkreta positiva effekterna av VM att märkas?

    Det har redan skett. Sedan våren 2012 är mycket hotellboende inom tio mils radie från Falun uppbokade under VM-perioden. Faluns nya resecentrum påbörjades. Ett hotell i centrum totalrenoverades inför VM. De byggföretag som var engagerade i VM-förberedelserna kunde nyanställa eller återta varsel.Många elitskidåkare flyttade till Falun för att kunna träna på Lugnet och använda de möjligheter Dala Sports Academy erbjuder. Företag som jobbar med träning och skidåkning har etablerats på Lugnet.Läs mer om den ekonomiska succén här
  • Vad var det som utskiljde Falun från andra VM-städer?

    En av Faluns starka sidor som arrangör var erfarenheten från tidigare VM och världscuptävlingar. Det var också unikt att kunna erbjuda ett så samlat arenaområde som det i Falun, med både längd- och backhoppningsarena på Lugnet och prisutdelningar med mera på Stora torget, allt inom gångavstånd.En annan stor fördel var att det fanns så många färdiga lokaler som kunde användas under VM. Hela sporthallen blev ett mediecentrum, Lugnetskolan blev centrum för bland annat 2000 volontärer som jobbade under VM och FK Arena blev mässhall.
  • Varför sökte Falun skid-VM?

    • För att Falun och regionen ska växa.
    • För att de tidigare arrangemangen (1954, 1974, 1993) var positiva för Falun med omnejd.
    • För att stärka Falun som arrangör av skidtävlingar och andra arrangemang av internationell klass.
    • För att göra Falun mer attraktivt för nuvarande och tänkbara invånare, företagare och besökare.
    • För att skapa en folkfest med långsiktiga, positiva effekter för Falun, Faluborna, regionen och regionens medborgare.

  • Vilka erfarenheter fanns från VM 1993?

    Den 18-28 februari 1993 var tredje gången som Falun stod som värd för skid-VM i de nordiska grenarna. Detta blev ett skid-VM som väckte ett enormt intresse hos allmänheten. Inte bara i Sverige utan i hela norra Europa. Totalt hade tävlingarna under VM 140 000 åskådare. Sista tävlingsdagen, när 5-milen avgjordes, lockade cirka 50 000 åskådare. Så många hade inte sett ett vinteridrottsevenemang i Sverige sedan VM-backhoppningen i Falun 1954. 1993 moderniserade Falun stadionområdet, byggde nya byggnader och gjorde om regementsområdet till en VM-by där de flesta deltagarna bodde. Detta blev också ett VM där tävlingarna fick en ny och festlig inramning med musik, flaggor, hejaklackar och häftiga speakerinsatser som blev normbildande för framtida stora skidevenemang.

Nationalarenan Lugnet

  • Finns det några fler inplanerade stora evenemang på nationalarenan Lugnet efter VM?

    Varje år arrangeras flera stora evenemang på Lugnet. Förutom skidtävlingar kan nämnas Clash of Nations, Rockstad Falun, hästhoppning, motormarknad (DAK) och mycket mer. Många evenemang är inbokade och antalet kommer förhoppningsvis öka när Lugnetarenan har rustats upp. Skid-VM innebar också en marknadsföring av Lugnet som evenemangsarena.
  • Lugnet lockar en hel del turister, inte bara på vintern, vad blir nytt för dem?

    En ny fin utsiktsplats byggdes i det högsta av tornen. Bergbanan, som byggdes mellan underbackarna och den gamla entrén, gör att det blir mer lättillgängligt för besökarna, om de vill ta sig upp till toppen. En stor fördel med bergbanan är att den går att använda helt utan bemanning.
  • Vad finns det att berätta angående skidstadion och de nya spåren?

    Bansträckningen har blev en annan. Här i Falun har det främst tävlats i de längre distanserna genom åren, så några riktiga sprintbanor har vi inte haft tidigare. Den nya sträckningen gör det möjligt. Eftersom spåren anpassades även för sprintdistanser, var det viktigt att det fanns en stadionprofil som passade för alla distanser under ett VM. Det handlade främst om in- och utgången från stadion, som ska bli bättre.
  • Vad gjorde kultur- och fritidsförvaltningen på Lugnet?

    Kultur- och fritidsförvaltningen hyrde idrottsanläggningarna på Lugnet av LUFAB och ansvarade precis som tidigare för verksamheten i dessa. LUFAB har även ett antal externa kommersiella hyresgäster.
  • Vad är och gör Lugnet i Falun AB, Lufab?

    Lufab är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för anläggningarna på Lugnet: längdspår, hoppbackar, sim- och sporthall, bandyplan och ishall, med mera.Bolaget gjorde de investeringar som behövdes inför VM men renoverade/byggde även en ny ishall och simhall.9 februari 2012 beslutade kommunfullmäktige om en borgen på 400 miljoner kronor till bolaget. 120 miljoner var kostnaden för att överta Lugnet. 280 miljoner gick till investeringar till och med 2016. Där ingick bland annat kostnaden för att rusta de nuvarande hoppbackarna och åtgärda ishall och simhall. Liselotte Jonsson är vd för bolaget.
  • Varför är det så viktigt att satsa på hoppbackarna?

    Backhoppningen lockar störst tv-publik. Ett sammanhållet VM var en del av Faluns framgångsrika ansökan, att flytta backtävlingarna är att flytta stora intäkter och stort internationellt intresse till en annan ort. Arrangören av ett VM i nordiska skidgrenar förbinder sig att genomföra tävlingar i längdskidor, backhoppning och nordisk kombination. Då krävs hoppbackar godkända av FIS.Faluns backar, från början av 1970-talet, var tvungna byggas om. Backarna hade inte moderniserats löpande som längdanläggningen, som höll högsta internationella klass. Man genomförde en upprustning som gjorde backarna attraktiva i många år.
  • Vilka förbättringar blir det för publiken när de besöker backhoppnings- och skidtävlingar på Lugnet?

    Med den nya sträckningen kan publiken följa åkarna betydligt bättre. Den största förändringen, som kommer bli mest iögonfallande för besökarna, är den nya hästskon, som är högre än den gamla. Backhoppningsdelens totala upprustning gör att upplevelsen blir en annan, om man jämför med tidigare års tävlingar i Falun. Nu är allting, inklusive läktare, renoverat för att passa dagens moderna backhoppning.
  • Vilka förändringar skedde på Lugnet?

    I huvudsak var det sex stora projekt som var klara eller pågick:Totalrenovering av backstadionInnefattande över- och underbackar, domartorn och belysning. Ny hästsko med tillhörande servicebyggnad: Gav arenan 27 nya vattentoaletter och bra förrådsutrymmen.Nya tävlingsbanorDet nya spårsystemet använder mest befintliga spår på nytt sätt, men ca 1 km spår anläggdes som nytt. Några nya publiktunnlar byggdes också.Förbättrad infrastrukturEl, vatten, avlopp och IT förstärkdes och anpassas till dagens behov.BergbanaTogs fram för att transportera falubor, turister och backhoppare från stadion till hopptornen. VM-huset byggdes vid skidstadion intill Svenska Skidförbundets hus. Det innehöll lokaler för tävlingsadministration, kontorslokaler mm och bekostades helt av sponsorer.

Ekonomi

  • Hur många miljoner kostar hoppbackarna i drift per år?

    Den ökade driftskostnaden är cirka 7-8 miljoner/år.
  • Vad kostar bergbanan?

    Bergbanan omfattar en total investering på 30 miljoner: Lufab (Lugnet i Falun AB) investerar 12 miljoner. Resterande del utgörs av bidrag från Region Dalarna (6 miljoner) och EU (12 miljoner).
  • Vad kostar förseningarna med att färdigställa hoppbackarna när snönätet gått sönder?

    I dagsläget går det inte att svara på. Frågan är under utredning.
  • Vad kostar satsningen på Resecentrum i Falun?

    Resecentrum är ett projekt som påverkar hela Faluns utveckling och inte bara skid-VM. Falu kommun investerar närmare 200 miljoner i Resecentrum Falun. Detta innebär att kommunens driftbudget ökar med cirka 10 miljoner/år. En upphandling pågår som kommer att ge exakta siffror. Utöver Falu kommun investerar Trafikverket, Dalatrafik och privata aktörer ytterligare cirka 300 miljoner kring resecentrum.
  • Vad kostar skid-VM?

    Falu kommun investerar ca 300 miljoner på Lugnet inför skid-VM. En stor del av dessa investeringar görs inte för skidtävlingar enbart utan stärker Lugnet som generell evenemangsarena och besöksmål. Våra investeringar är långsiktiga, det innebär att vi kommer att ha en anläggning som klarar såväl skid-VM som andra stora evenemang. Anläggningen Lugnet är unik i sitt slag, vi ser att det är ett av våra ben att stå på i utvecklingen av Falun som en attraktiv ort för människor och näringsliv.
  • Varför bygger och rustar Falun Lugnet istället för exempelvis skolor?

    Anläggningarna på Lugnet ska generera direkta intäkter över lång tid. Genom besökare och evenemang under VM och därefter. Lugnet har 1,5 miljoner besökare årligen, lika många som Gröna Lund. Satsningar på Lugnet kommer alla lugnetbesökare till del - många är Falubor. Att göra stora evenemang möjliga ökar Faluns attraktionskraft och lockar fler till Falun. Det ökar skatteintäkterna – vilket gynnar alla verksamheter i kommunen.  Satsningarna på Lugnet kan göras genom att investeringarna räknas av över tid, skrivs av. Det görs många investeringar i skolor, daghem och äldreboenden. VM ska bidra till den långsiktiga tillväxten i Falun, för att upprätthålla den sociala service framtidens Falubor vill ha.
  • Vem betalar för skid-VM?

    Det ekonomiska ansvaret för själva tävlingarna har VM-bolaget. VM-bolaget har intäkter från Internationella Skidförbundet (FIS), sponsorer och biljettförsäljning. Målet är att VM ska ge ett visst överskott. Kommunen bekostar fasta anläggningar på Lugnet.
  • Vem får ta del av den eventuella vinsten som skid-VM genererade?

    Cirka två tredjedelar av eventuell vinst tillfaller Falu kommun och en tredjedel Svenska Skidförbundet. Motsvarande proportioner gäller om VM skulle gå med förlust.
  • Vilka intäkter kan skid-VM ge?

    VM 1993 hade 200 000 besökare. Det dåvarande VM-bolaget gick fyra miljoner kronor minus. Det bolaget tog kostnaderna för bland annat en ny snökanonanläggning och läktaren med huset där Svenska Skidförbundet sitter. De anläggningarna har dragit in pengar sedan dess.  Kort sikt:  Falu kommun erhåller en ersättning för hyra av nationalarenan av VM-bolaget på 10 miljoner kronor.  Kort sikt:  200 000 besökare till skid-VM som enbart spenderar 500 kronor var i Falun ger butiker, restauranger, bensinstationer, hotell och andra extra intäkter på 100 miljoner kronor.  Kort sikt:  VM lockar cirka 500 miljoner tv-tittare (flest ser herrarnas backhoppning). Att nå samma grupp med tv-reklam skulle kosta mångmiljonbelopp. Svårt att uppskatta intäkt.  Kort sikt:  Inför 1993 tidigarelades byggandet av Scandic och Lugnetleden tack vare VM. Det har bidragit till Faluns utveckling. Till 2015 byggs bland annat Faluns nya resecentrum. Svårt att uppskatta intäkt.  Lång sikt:  Fler turister, fler företag, fler invånare och fler evenemang tack vare ökad exponering av Falun och regionen. Svårt att uppskatta intäkt.
Sidan uppdaterad 2017-11-28