Vika och byarna

Vatten, gemenskap, fåglar och fornlämningar

Vika och byarna kring Vikasjön och Kyrkbytjärn har en lång historia och det finns spår från järnåldern i landskapet. Det finns en lång tradition av att bruka jorden, som är bördig och sluttar ned mot sjöarna. Här vill vi ta vara på de småskaliga byarnas bebyggelsestruktur och möte med jordbrukslandskapet och de populära målpunkterna för idrott och rekreation, som aktivitetsfältet och området vid Kyrkbytjärn, med promenadstigar och fågeltornet.

Öppna kartan i nytt fönster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Principer för bebyggelseutveckling

Landskapsbild och befintlig bebyggelsestruktur

Landskapsbilden kring Vika präglas framför allt av det öppna jordbrukslandskapet kring byarna Strand, Vika kyrkby med Utanhed och Hagudden, Sunnanhaga och Folkarbyn. Området är sannolikt några av de tidigast brukade jordbruksmarkerna i Falu kommun, tack vare en kombination av goda kommunikationer och gynnsamma topografiska förhållanden. Utöver jordbrukslandskapet med sina bymiljöer runt Vikasjön är även den obebyggda jordbruksmarken norr och väster om Vika särskilt viktig för områdets landskapsbild och kulturmiljövärden. I flera fall finns fornlämningsmiljöer i anslutning till jordbruksmarken.

Själva tätorten Vika har vuxit fram längs med en rullstensås, en del av Badelundaåsen. Tätorten består med några få undantag av villabebyggelse och har en långsträckt form längs med åsen och vägen, inklämd mellan jordbruksmarken och Kyrkbytjärn samt Vikasjön. Åsen och äldre uttag av sand gör att det på flera platser finns kraftiga höjdskillnader.

Byarna runt Vikasjön är ofta synliga från varandra, över jordbruksmarken och över sjön. Bebyggelsestrukturen är oskiftad och byklungorna är generellt tydligt avgränsade. Strand och delar av Folkarbyn har radby-karaktär, vilket innebär en by med radformad bebyggelse där gårdarna ligger tätt längs en bygata. Bybebyggelsen är till stor del tydligt traditionell, småskalig och byggd i trä målad med falurött eller traditionella oljefärgskulörer. Ekonomibyggnader och uthus är både småskaliga och mer storskaliga, månghussystemet är ofta bevarat och byggnaderna är ofta placerade med gårdsbildande verkan.

Det finns också flera stora ensamliggande gårdar som Fläck, Botolfsbo, Färnviken och herrgården Rankhyttan. De ensamliggande gårdarna är omgivna av öppna odlingsrum och fria siktlinjer. Från gårdarnas bostadshus och ekonomibyggnader är det tydliga och stora avstånd till annan bebyggelse. De ensamliggande gårdarnas stora byggnader och placering i landskapet visar att de historiskt sett har haft en särställning i samhället och de har ofta en lång historia. Rankhyttans herrgård är en välbevarad herrgårdsmiljö med parkanläggning och äldre bevarad kungslada och kornskruv.

Hänsyn vid underhåll och komplettering av bebyggelse

Behovet av att ta hänsyn till kulturmiljövärdena i området innebär att utgångspunkten för områdets utveckling är en varsam komplettering av befintliga strukturer i bymiljöerna, stor hänsyn till de ensamliggande gårdarna och viss möjlighet till tätortsutveckling vid Vikasjöns nordöstra del. Jordbruksmarken norr och väster om Vika ska i normalfallet inte bebyggas på grund av sitt värde för landskapsbilden, Vikas identitet och områdets kulturmiljövärde kopplat till riksintresset. Även översvämningsrisk och en mycket viktig dricksvattenresurs bidrar till att dessa områden med jordbruksmark är olämplig att bebygga.

Vid underhåll av befintlig bebyggelse eller nybyggnation i byarna runt Vikasjön ska huvudfokus vara att behålla den befintliga karaktären i området. Byarna ligger förhållandevis väl avgränsade i odlingslandskapet och byarnas identitet och karaktär är viktig för områdets helhetsupplevelse. Önskemål om eventuella förändringar av bebyggelsen ska stärka den befintliga bebyggelsestrukturen genom att komplettera befintliga byklungor och inte bidra till ny spridd bebyggelse i odlingslandskapet. De befintliga byarnas karaktär med tydliga gränser kan snabbt förändras om det görs ovarsamma kompletteringar utanför de tydligt avgränsade byarna. Förändringar behöver bedömas utifrån påverkan på hela området och vilka samlade effekter som skulle kunna uppstå om flera liknande åtgärder skulle genomföras, så kallade kumulativa effekter.

Bortsett från behov av hänsyn till den ensamliggande gården Färnviken så bedöms bebyggelsen öster om Kyrkbytjärn, det vill säga området runt Sörbo, Viksberg, Östantjärna, Österbo och Färnviken, generellt inte kräva lika stora anpassningar av ny bebyggelse, avsnittet att Anpassa bebyggelse till platsen Öppnas i nytt fönster. ska dock tillämpas i alla områden som ligger i anslutning till odlingslandskapet.

Nya bostadsområden

I Vika föreslås ett område för bostadsbebyggelse vid Vikasjöns nordöstra sida på Slätberget. Området ligger högt och möjlighet till utblickar över Vikasjön kommer att finnas i främst västra delen av området. Området skulle kunna rymma ca 10 tomter för bostäder. Tillkommande bebyggelse som placeras i höjdlägen kan komma att bli synliga från långt håll. Bebyggelsen behöver anpassas till naturen genom färgsättning som smälter in för att inte bli markerade i landskapet, gärna med trädridåer på båda sidor om bebyggelsen. Markutfyllnader bör undvikas.

I Näset norr om Vika pågår arbete med en detaljplan som kan möjliggöra runt 15 nya villor.

Verksamhetsområden

I Vika finns inga kluster med verksamheter, men en tillverkningsindustri finns i södra delen av Vika och det finns även en verksamhet i Färnviken. Industrin i Vika har små möjligheter till utveckling/utbyggnad då fastigheten är omgiven av bostadsbebyggelse och jordbruksmark. Om verksamheten har behov av att utöka och det saknas rimliga alternativ till att ta i anspråk jordbruksmark så kan det vara möjligt att utöka verksamheten på jordbruksmark. Mer om de möjligheterna redovisas i avsnittet om Jordbruksmark.

Läs mer: Vad gäller för att ta i anspråk jordbruksmark i avsnittet Jordbruksmark Öppnas i nytt fönster.

Särskilda förutsättningar

Dricksvattenresurser

Genom Vika går en rullstensås, Badelundaåsen. Väg 800 ligger på åskrönet genom byn och marken sluttar ned mot sjöarna. Rullstensåsen innehåller en viktig dricksvattenresurs som i dagsläget förser tätorten Vika med dricksvatten och har potential att förse delar av Falu tätort med vatten i framtiden och fungera som reservvattentäkt. Då Falun på grund av gruvans påverkan har ont om bra dricksvattenresurser är den här resursen särskilt viktig att prioritera. För att skydda dricksvattenresurserna är de viktigaste områdena utpekade som markanvändningen Teknisk anläggning. Där får ingen ny eller utökad verksamhet eller förändrad markanvändning tillkomma om det inte är uppenbart att förändringen inte ökar risken för negativ påverkan på dricksvattenresursen. Även vissa områden som pekas ut som andra markanvändningar är viktiga för att skydda dricksvattenresursen, där kan förändringar av markanvändningen och andra åtgärder vara möjliga om eventuella risker kan hanteras på ett bra sätt.

Även i Vika Strand finns en dricksvattenresurs då Badelundaåsen fortsätter där. Även den dricksvattenresursen ska skyddas, men den är i första hand viktigt för Vika Strands dricksvattenförsörjning och inte ett större omland.

Natura 2000

Området vid Kyrkbytjärn är utpekat som Natura 2000-område. Natura 2000-områden kan påverkas av åtgärder både i och i närheten av själva området och det är därför viktigt att vara uppmärksam på att även åtgärder utanför själva området, i närheten av Natura 2000-området kan kräva tillstånd från länsstyrelsen.

Natura 2000-området och dricksvattenresursen samt vattenskyddsområdet överlappar även varandra till viss del. Vissa åtgärder som kan vara viktiga för områdets naturvärden, exempelvis muddring, kan innebära en risk för dricksvattenresursen. Därför bör möjliga målkonflikter mellan dricksvattenresursen och naturvärdena ses över mer i detalj i kommande översyn av vattenskyddsområdet så att överenskommelser skapas mellan de olika parterna.

Gång- och cykeltrafik

Tätorten i Vika ligger längs med väg 800 och möjligheten att kunna röra sig längs den vägen som gående och cyklist är därför viktig. Idag finns gång- och cykelbana endast längs en kortare sträcka centralt i tätorten, och gångbana (trottoar) längs ytterligare en sträcka. Samtidigt är vägen smal på flera platser. Även bron över Vikasundet saknar separat gång- och cykelbana vilket är en nackdel då bygdegården ligger på andra sidan sundet från tätorten sett. I kommunens cykelplan redovisas behovet av ytterligare sträckor med gång- och cykelväg samt förbättring av passager. Både befintlig bebyggelse placerad nära väg 800 och dricksvattenresursen som Vika ligger ovanpå kan försvåra för nya lösningar för gående och cyklister. I det fortsatta arbetet är det därför särskilt viktigt att överväga alternativa lösningar, exempelvis andra sträckningar som ändå möter behovet.

Kulturmiljö

Hela Vika ingår i riksintresseområdet Vika byar som är utpekat för sina för kulturmiljövärden. Området kring Vikasjön utgör en kulturmiljö där utvecklingen ifrån den tidigaste bosättningen under järnåldern, genom den medeltida kyrkliga etableringen och byarnas framväxt kan följas in i modern tid. Här finns viktiga fornlämningsmiljöer, stora sammanhängande områden av kulturpräglat landskap och bymiljöer med bevarad äldre bebyggelse ifrån främst 1800-tal.

Landskapet är varierat med både jordbruksmark och skogsbeklädda berg. Genom Vika sträcker sig rullstensåsen Badelundaåsen där också vägen genom byn finns.

Kulturmiljövärdena för bybebyggelsen och odlingslandskapet innebär att förtätning på odlingsmark inom tätorten bör undvikas. De sammanhängande odlings- och beteslandskapen med den visuella kontakten mellan byarna är en viktig del av kulturlandskapet. Möjligheten att ändra utformning eller användning på historiskt viktiga byggnader måste avgöras från fall till fall. Läs mer i kommunens kulturmiljöprogram.

Läs mer: På sidan Riksintresse kulturmiljö finns en sammanfattning av hur riksintresset Vika byar säkerställs.

Ekosystemtjänster

Vikabygden har mycket kulturella ekosystemtjänster att erbjuda. Förutsättningarna för friluftslivet är mycket goda med motionsspår och leder i Vika vid Kyrkbytjärn och Fläck. Sommartid är båtlivet mycket aktivt på både Runn och Vikasjön. Vintertid plogas skridskobanor på Kyrkbytjärn och så länge isen är fri från snö nyttjas såväl som Runn och Vikasjön för långfärdsskridskor. Vikasjön är en populär sjö för fritidsfiske hela året. Skolan nyttjar naturen runt Kyrkbytjärn och Fläck för naturpedagogisk verksamhet. Vid Kyrkbytjärn finns även ett sportfält, en diskgolfbana och i Vikasjön finns det flera badplatser. Generellt är strandzonerna viktiga för det rörliga friluftslivet men i många delar är strandzonerna svårtillgängliga eftersom det finns få vägar till stränderna som inte är privata. Det gör att vissa områden nås bäst via båt eller isen vintertid.

Av stor betydelse för de stödjande ekosystemtjänsterna är det varierade landskapet med både småbrutet och förhållandevis storskaligt jordbrukslandskap, lövskogsmiljöer, strandmiljöer vid Runn, Vikasjön och Kyrkbytjärn, äldre skogar runt Fläck och Gramsängsudde med mera. Variationen av miljöer och gränszoner mellan olika miljöer skapar goda förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Av särskild betydelse är Kyrkbytjärn och Gramsängs udde som är utpekat som Natura 2000-område. Gramsängs udde är även skyddat som naturreservat. I både Runn och Vikasjön finns små öar som är viktiga häckningsmiljöer för fågellivet. Runt Vika och Vikanäset finns det många vikar i Runn som är grunda och i de flesta fall opåverkade av bebyggelse och bryggor. Grunda och skyddade vikar är ekologiskt viktiga som uppväxt- och lekmiljöer för fisk samt häckningsmiljöer för fåglar.

Området runt Vika och Vikasjön är viktigt utifrån försörjande ekosystemtjänster. Tjänsterna kommer av jordbruksmark som brukas aktivt för spannmåls- och vallodling eller som bete för nötkreatur och hästar. De förekommande dricksvattenresurserna är andra försörjande tjänster av mycket stor betydelse. I övrigt finns det även en hel del skogsmark som bidrar med biobränslen och träråvaror.

Genom att Vikaområdet till största delen består av naturmark eller brukad jordbruksmark finns förutsättningarna för många reglerande ekosystemtjänster. Naturliga våtmarker och vattendrag fyller en viktig funktion för att binda näringsämnen som kan komma från jordbruksmarkerna. En stor andel oexploaterad mark ger även goda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten samt att minska riskerna för att värmeöar ska uppstå.