Lyssna
%20(2)%20IMG_1183.JPG)
Översvämningsrisk
I ÖP, 2014 anges att översvämningar i sjöar, vattendrag och dagvattensystem innebär ekonomiska förluster, miljökonsekvenser och skador på byggnader och infrastruktur. Det ändrade klimatet kan innebära att översvämningar kommer att inträffa oftare. I FalunBorlänge är Falu tätort, Svärdsjövattendragen och Torsångsområdet särskilt utsatta för översvämning, och i dessa områden måste lokalisering av ny bebyggelse göras med hänsyn till översvämningsrisken.
Läs mer i Översiktsplan, FalunBorlänge, 2014 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Områden närmast Dalälven är i riskzonen för översvämning. Dalälven är vattenreglerad men vårfloden och höstflod kan ibland medföra svåra översvämningar.
Definition av vattenflöden
Ett 100-årsflöde eller 200-årsflöde är det högsta vattenflöde som på en viss plats i vattendraget statistiskt sett inträffar i genomsnitt en gång på hundra år respektive tvåhundra år. Sannolikheten att ett 100-årsflöde blir verklighet under en hundraårsperiod är 63 procent och under en femtioårsperiod 39 procent.
Högsta beräknat flöde är beräknat i en hydrologisk modell och bygger på en systematisk kombination av kritiska faktorer som bidrar till ett flöde (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag). Hur ofta det inträffar går inte att ange, men det handlar om tidsrymder i storleksordningen 10 000 år.
Klimatförändringarnas påverkan/Hänsyn
Dalarna kommer liksom övriga delar av Sverige, att bli både blötare och varmare under de närmaste hundra åren. Klimatscenarierna (ex IPCC) visar på en ökning av bland annat extrem nederbörd och höga temperaturer. En minskning av sårbarheten gentemot extrema väderhändelser är angelägen både utifrån dagens situation och utifrån pågående och kommande klimatförändringar.
Klimatscenarierna visar också på ökad medelvattenföring under detta sekel. Flödena kommer även att förändras mellan olika årstider. I huvudsak förväntas medelhöga vattenflöden komma att få längre varaktighet. Detta innebär att erosionen längs vattendrag kan komma att öka. Vårfloderna förväntas dock bli något mindre.
Klimat- och sårbarhetsutredningen konstaterar att det förändrade klimatet kommer att kräva anpassningsåtgärder i samhället som i många fall är kostsamma. Samtidigt kan dessa åtgärder vidtas successivt i samband med nybyggnad och underhåll, vilket kommer att kunna hålla kostnaderna nere.
Ökad nederbörd ger en högre medelvattenföring men minskade snömängder innebär att högflödestopparna (100- och 200-årsflödet) blir lägre.
I Österdalälven, Oreälv och gemensamma älven blir de klimatanpassade 100- och 200-årsflödena lägre mot slutet av seklet.
I Västerdalälven bli de klimatanpassade flödena 100-och 200-årsflödena lägre mot slutet av seklet men på vägen fram till 2098 beräknas flödena att nå högre nivåer än idag.
Planeringsunderlag
Det finns flera olika planeringsunderlag att använda som grund för kommunernas planering och bygglovsbeslut.
Förutom översvämningskarteringar av dagens vattenflöden har Myndigheten för samhällsbyggnad och beredskap (MSB) även tagit fram klimatkompenserade flöden, se nedan.
Det innebär att flödena har klimatanpassats för att motsvara förväntade flöden med samma återkomsttid år 2098. Klimatpåverkan har beräknats utifrån regionala klimatscenarier för perioden fram till 2098.
Kommunen bör ange vilka planeringsunderlag som använts vid bedömningen av översvämningsrisken i planbeskrivning och bygglovshandlingar.
Läs mer: Skyfall Öppnas i nytt fönster.
Boverket har i sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna tagit fram utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk. Där beskrivs utöver översvämningsrisk från sjöar och vattendrag även utgångspunkter för olika typer av bebyggelse med avseende på översvämningsrisken för skyfall.
Läs mer: Boverket riskbedömning översvämning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Karta översvämningsområden
MSB har gjort karteringar av klimatanpassade 100-årsflöden och 200-årsflöden (flödesdata från dagens klimat som har anpassats utifrån klimatscenarier till att avse klimatet kring slutet av seklet).
Både 100- och 200-årsflödet riskerar att översvämma strandnära områden, särskilt uddar och landtungor ut i Runn. Bron och vägen i närheten av bron ut till Bjärmsnäs blir stående under vatten, likaså en bit av järnvägen som går över inloppet till sjön Liljan. För redovisning av flödenas utbredning hänvisas till MSB:s översvämningsportal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Fördjupad utredning av översvämningsrisken
I vissa fall behöver en fördjupad utredning göras för att bedöma sannolikheten för översvämning eller vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Det kan vara en detaljerad översvämningskartering eller en analys av skyddsåtgärder när man vill möjliggöra markanvändning i områden som riskerar att översvämmas.
Exempel på skyddsåtgärder
Vilken kartering ska ligga till grund för detaljplaner och bygglov?
Generellt enligt Länsstyrelsens i Dalarnas planeringsunderlag, rekommenderas att den kartering som ger högst nivå används. Nedan ges en översikt över hur de olika karteringarna kan användas i olika vattendrag. Lokala skillnader kan förekomma.
Rekommenderade planeringsunderlag för Runn enligt Länsstyrelsen:
- 100-årsflöde: Vattenregleringsföretagens översvämningskartering från 2012
- 200-årsflöde: Vattenregleringsföretagens 100-årsflöde +1,5 dm (motsvarar ca 109,7 i Rh2000)
- Högsta beräknade flöde: MSB:s översvämningskartering från 2013.
Ersätter planeringsinriktningarna för ny bebyggelse vid Runn och Dalälvens vattensystem angivna i Översiktplan FalunBorlänge, 2014 - Klimatanpassning. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Markanvändning inom riskområde för översvämning
Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit fram en regional vägledning för riskhantering i fysisk planering med avseende på risk för översvämning och ras och skred. I dokumentet finns vägledning för markanvändning inom riskområde för översvämning från sjöar och vattendrag. Vägledningen är indelad i tre steg där första steget är att göra en inledande bedömning av sannolikheten för översvämning (steg 1). Sedan ska konsekvenserna av en översvämning definieras inom planerad markanvändning, som är inom ett riskområde för översvämning (steg 2). För att ta reda på konsekvenserna kan planområdet delas in i zoner:
- zon 1 är nivån över högsta beräknande flöde (exempelvis sjukhus, järnvägar och VA-anläggningar),
- zon 2 är nivån under högsta beräknande flöde men över nivån för 100-årsflöde (exempelvis bostäder),
- zon 3 är nivån under 100-årsflödet (exempelvis parker, jordbruk och komplementbyggnader).
Sedan görs en fördjupad utredning av översvämningsrisken för att bedöma sannolikheten för översvämning eller vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden (steg 3).
Läs mer: Länsstyrelsens, 2016 publikation, översvämningar ras och skred Länk till annan webbplats.
I handboken som heter Stigande vatten finns det vägledning och stöttning till kommunerna i deras planeringsarbete för att uppnå en hållbar utveckling som tar hänsyn till risken för översvämning. I handboken finns bland annat en planeringsmodell i fem steg som liknar den ovan nämnda vägledningen från Länsstyrelsen i Dalarnas län.