Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Människor vid Slussen i Runn

Struktur och samband

Hur de olika stadsdelarna i Falun hänger ihop med varandra och med Centrum, vilken struktur staden har, påverkar hur bra staden blir som mötesplats.

Mötesplatser

Mötesplatser är viktiga i ett öppet samhälle. Vi möter varandra i många sammanhang och på många platser i vår vardag. Det kan vara på gator och torg och i parker. Det kan vara på väg till eller från förskola, skola och jobb eller på väg till en fritidsaktivitet.

Vi kan göra det lättare att mötas om olika målpunkter ligger nära varandra, om man drar gång- och cykelvägar på ett klokt sätt, om busshållplatsen finns nära, om det finns flera olika anledningar att vara på en plats, och om platserna är trevliga. Det är viktigt att de stråk som binder ihop målpunkter och mötesplatser är trevliga och känns säkra och trygga, och att det är lätt att hitta.

Vad tycker du?

  • Vad är en bra mötesplats för dig?
  • Vilka är dina viktigaste mötesplatser i Falu tätort?
  • Tycker du att det saknas mötesplatser? Berätta vilka sorts mötesplatser och var de saknas.

Lämna dina synpunkter häröppnas i nytt fönster

Stadens struktur

Vattnen - Varpan, Östanforsån, Faluån, Runn, åsen genom staden och randbergen har tillsammans med gruvan med tillhörande bearbetningsindustrier påverkat hur vägar dragits och var man byggt genom historien. De stora vägarna E16, väg 50 och väg 69, samt järnvägarna ger ett tydligt mönster, en struktur, för dagens tätort.

Bebyggelsen i de olika stadsdelarna bildar också en struktur, tillsammans med mindre gator, vägar och gång- och cykelvägar. En annan struktur bildas av det gröna – parker och naturområden, och det blå – bäckar, åar, mindre sjöar och dammar.

Det kulturhistoriska landskapet med staden, gruvan, vattenvägarna, stadsplanemönstret, trästadsdelarna mm bildar också en struktur som är viktig för att förstå hur Falun vuxit fram.
Läs mer under fliken Kulturmiljö och världsarv

Flera av de strukturer som finns i staden idag har utgått från vad som är bra för bilismen. För fotgängare och cyklister och också för djurlivet är de stora vägarna och järnvägarna ofta hinder, barriärer, för att ta sig fram enkelt och tryggt i en trevlig miljö. När vi nu ska göra det lättare att gå och cykla, och att mötas, behöver vi förbättra trafikstrukturen för fotgängare och cyklister och göra den gröna och blå strukturen tydligare. Det ska vara lätt att ta sig från de olika stadsdelarna till Centrum, men också att ta sig mellan olika stadsdelar.

Läs mer under flikarna Grönska och vatten och Hållbara resor och transporter.

Samband

När vi planerar för nya bostäder ska vi göra det på ett sätt som stärker och utvecklar de samband vi vill ha mellan stadsdelar och till Centrum. Det finns några områden där just samband och strukturer behöver studeras noggrant, och där det inte finns självklara lösningar för hur man ska dra gång- och cykelvägar och andra stråk.

När vi till exempel bygger längs Runns norra strand kommer den nya bebyggelsen att vara avskuren från närmaste service av järnvägen. Hur vi ordnar bra och säkra passager blir viktigt att studera.

Strukturer och samband som behöver stärkas

Det finns flera strukturer och samband som behöver stärkas för att göra staden mer attraktiv. Genom att tydliggöra viktiga samband blir staden intressantare att röra sig i och man förstår bättre hur den hänger ihop. Här lyfter vi fram fyra stråk som behöver göras tydligare. De har betydelse dels ur kulturhistorsik synpunkt, för att förstå hur staden vuxit fram, och dels som miljöer för rekreation.

Årummet från Varpan till Runn (A på kartan nedan)

Falun är en stad med mycket vatten. Faluån, Tisken och Runn har genom historien haft stor betydelse som transportled. Samtidigt har mycket av den bebyggelse som tillkommit längs ån vänt ryggen mot den. Idags ses vattnet i staden som en tillgång och ett arbete har påbörjats för att vända staden mot vattnet. I det pågående projektet årummet görs området mellan Falubron och Klabbron mer tillgängligt för människors utevistelse.

Under åren runt millennieskiftet pågick ett ambitiost utredningsarbetet med syftet att lyfta fram Tiskens vattenspegel. Detta skulle ske genom att en del av bottensedimentet muddrades bort. Här ingick okså att återställa slussen mellan Tisken och Runn. På så sätt skulla Falun åter bli en sjöstad med båttrafik ända in i centrum. Detta arbetet har sedan 10-talet år legat stilla.

I arbetet med Tisken togs det även fram ett program för utrvecklingen av Tiskens stränder. Programmet var ute på samråd med kom aldrig att återredovisas efter samrådet.

Flera projekt pågår eller har pågått för att utveckla vattenkontakten. Ett nysatsning skulle behövas för att skapa ett sammanhängande stråk för rekreation men även för att förstå vattnets betydelse för Faluns historia. Stråket sträcker sig ända från Varpans stränder, via Östanförsån och Faluån till Tiskens och Runns stränder.

Slaggstråket (B på kartan nedan)

Gruvan har genom historien haft avgörande betydelse för stadens tillkomst och utveckling. Den är anledningen till att gruvan, staden och det omgivande bergsmanslandskapet är världsarv. Idag ser vi lämningar av gruvverksamheten som inte hänger ihop på ett tydligt sätt. Längs E16/Hanröleden, från Pilborondellen till Östanforsån, finns ett antal lämningar efter gruvverksamheten. Gruvan och rödfärgsverket är tydliga men flera andra döljs av en ökande igenväxning. Det finns lämningar av råstbås och slagghögar som kan göras mer tillgängliga. Från den stora slagghögen mellan Hanröleden och Yxhammarsgatan har man en storslagen utsikt över de centrala delarna av staden. Diskussioner pågår mellan kommunen och Länsstyrelsen om att starta ett gemensamt projekt för att utveckla området. Området kan bli en tillgång även för rekreation och besöksnäringen.

Gruvan möter staden (C på kartan nedan)

Området från Gruvan till Stora torget innehåller flera delar som är intressanta för förståelsen av Faluns utvecklig. I Gruvan bröts malmen. I rostbåsen norr om Leksandsvägen (väg 293) och i hyttorna som bland annat låg där Västra skolan ligger idag, bearbetades malmen till råkoppar. Vid Hälsningtorget finns fortfaranda Kopparvågen kvar där råkopparn skeppades ut på pråmar för vidare transport. Öster om Gruvgatan, i stadsdelen Elsborg, bodde gruvarbetare och hyttarbetare. Allt detta hängde tidigare ihop socialt och ekonomiskt. Genom åren har flera insatser gjorts för att tydliggöra området. Här finns en möjligheter att bättre binda ihop områdets delar. På det sättet tydliggörs områdets betydelse för Faluns histioria samtidigt som det blir intressnt att promenera i och därmed en tillgång för rekreation och besöksnäringen.

Lugnet - årummet (D på kartan nedan)

Redan i gällande grönstrukturplan från 2006 lyfts stråket Faluån – Lugnet fram som ett viktigt grönstråk för rekreation. Det är sträckan Lugnet – Myran – Stadsparken/Lasarettsparken – Vasaparken – Faluån/Tisken. När staden förtätas är det viktigt att detta stråk ses som en tillgång som kan utvecklas och bli en tillgång för innevånare och besökare.

Exempel på samband som behöver utvecklas

Exempel på samband som behöver utvecklas. A: Årummet från Varpan till Runn - B: Slaggstråket - C: Gruvan möter staden - D: Lugnet - årummet

Vad tycker du?

  • Hur upplever du att det är att ta sig mellan olika platser i staden? Är det lätt att hitta? Känns stråken trygga och säkra? Behöver de förbättras?

Lämna dina synpunkter häröppnas i nytt fönster

Samla eller sprida

Ska vi samla så många målpunkter och mötesplatser som möjligt på ett ställe, i Centrum, eller ska vi sprida ut dem i staden? Nu finns redan många målpunkter och mötesplatser, och många av dem måste ligga där de är (förskolor, skolor, olika arbetsplatser, med mera). Men när vi ska bygga nytt, ska vi då förstärka Centrum som den självklara mötesplatsen, eller är det viktigare att varje stadsdel har ett eget centrum och mötesplatser, som ligger nära där man bor?

Målpunkter som förskolor, skolor och vårdcentraler är exempel på samhällsservice som kan finnas på många platser i staden. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen och kommunens olika kontor är samhällsservice som oftast bara finns på ett ställe, i stadens centrum.

Butiker av olika slag, till exempel livsmedelsaffärer, klädbutiker och apotek, är kommersiell service. Hit räknas också företag som säljer tjänster, till exempel frisörer, skomakare och banker.

Restauranger, kaféer, teater och bio, samlingslokaler för musikuppträdanden och andra sammankomster, gym och andra träningslokaler är exempel på mötesplatser dit vi väljer att gå på vår fritid. Utomhus finns mötesplatser som till exempel idrottsplatser, bollplaner lekplatser torg och parker.

De två kartorna nedan visa resonemanget om att samla eller sprida mötesplatser mm. Observera att kartorna är schematiska och inte visar exakta lägen för olika mötesplatser mm.

Karta som schematsikt visar en samlad struktur där de flesta mötesplatser samlas i centrum.

Karta som schematsikt visar en samlad struktur där de flesta mötesplatser samlas i centrum. Bildkälla:SWECO

Karta som schematsikt visar en spridd struktur där mötesplatser ligger spridda i staden.

Karta som schematsikt visar en spridd struktur där mötesplatser ligger spridda i staden. Bildkälla:SWECO

Vad tycker du?

  • Ska vi samla mötesplatser och service av olika slag i Centrum eller ska vi sprida ut dem i stadsdelarna?

Lämna dina synpunkter häröppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterad 2017-04-28