Startsida

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Stora stöten Falu Gruva

Kulturmiljö och världsarv

Falu kommun har många värdefulla kulturmiljöer. De flesta känner säkert till att Falun, med gruvan, staden och den omgivande bergmansbygden, är världsarv och upptaget på Unescos´s världsarvslista. Världsarvet är en kulturmiljö av internationellt intresse. Världsarvsområdet utgör också riksintresseområde för kulturmiljövården. Riksintresseområdena är av nationellt intresse. Utöver det har Falu kommun pekat ut värdefulla bebyggelseområden och enskilda byggnader som är av mer regionalt eller lokalt intresse. Dessa områden och byggnader finns redovisade i kulturmiljöprogrammet Falubygden berättar och i bevarandeplanen för Falu innerstad Husen berättar.

Världsarvet Falun

Falun fick världsarvsstatus 2001 och är därmed enligt Unesco en av drygt 1000 platser i världen som är så viktig att den ska bevaras för all framtid. Staden var på 1600-talet en internationell stad med Sveriges största och modernaste arbetsplats - Falu Gruva. Den tekniska, politiska och sociala utvecklingen vid gruvan bidrog till formandet av dagens svenska industrisamhälle. Stora Kopparberget och landskapet runtomkring är idag ett unikt minne över Sveriges tidigaste historia som industrination. Världsarvskommitténs motivering för utnämningen är att det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena i världen för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.

Läs mer om Världsarvet Falunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Riksintresseområde för kulturmiljövård

Riksintresseområden för kulturmiljövård har sådana värden att de är av nationell betydelse för Sverige. Riksintresseområdena utgörs av sammanhängande kulturmiljöer där viktiga historiska skeenden går att utläsa i fysiska uttryck i landskapet och bebyggelsen. Sammantaget ska riksintressena ge en bred bild av samhällets historia och spegla olika tidsperioder, utvecklingsskeden och verksamheter som har varit av betydelse för samhällsutvecklingen. Miljöerna visar hur människan genom historien nyttjat och präglat landskap och platser.

Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns fyra riksintresseområden för kulturmiljövården:

  • Falun, riksintresse W 15. Falun är en industri- och stadsmiljö som speglar en nära tusenårig industriell tradition, kring Sveriges viktigaste tidigindustriella koppargruva. Gruvan hade avgörande ekonomisk betydelse under landets stormaktstid, jämte tillhörande hyttområden samt residensstadens utveckling under 1800-talets slut och 1900-talets början.
  • Bergsgården – Österå, riksintresse W16. Riksintresset Bergsgården utgörs av bergslagsbygden i f. d. Västeråns och Österåns kopparbergslag med bergsmansgårdar och talrika lämningar efter äldre kopparhantering.
  • Linnévägen, riksintresse W 17. Linnévägen är en vägmiljö med bevarad och relativt oförändrad 1700-talsväg mellan Falun och Rättvik. Vägen har fått sitt namn genom att Carl von Linné år 1734 färdades denna sträckning.
  • Sundbornsåns dalgång, riksintresse W 20b. Sundbornsåns dalgång utgör en bergslagsbygd i Kopparbergslagen med friliggande storgårdar.

Läs mer om riksintressenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kommunalt utpekade kulturmiljöer och byggnader

Falu kommun har en bevarandeplan för innerstaden från 2012 benämnd Husen berättar. Rapporten beskriver Falu stads historia både från ett övergripande perspektiv och ur ett stadsdelsperspektiv. Staden har delats in i 13 områden eller stadsdelar som beskrivs översiktligt. Därefter har samtliga byggnaders kulturhistoriska värde klassificerats i fem grupper, som redovisas i bevarandeplanen.

För landsbygden och områdena utanför Falu tätort finns kulturmiljöprogrammet Falubygden berättar. Kulturmiljöprogrammet innehåller en översiktlig beskrivning av Falu kommuns mest värdefulla kulturmiljöer, som redovisas sockenvis. Miljöerna är inte klassificerad eller rangordnade, men för varje område finns en värdebeskrivning samt rekommendationer för områdets bevarande och redogörelse för skyddsnivå.

Skydd av bebyggelsen

Delar av den värdefulla bebyggelsen inom Falu kommun är skyddad. Det är inte bara gammal bebyggelse, som herrgårdar och röda stugor med vita knutar, som är skyddsvärd utan även modern bebyggelse som t.ex. flerbostadshus från 1940-talet, villor från 1970-talet och industribyggnader kan ha ett skydd.

Världsarv – är det ett skydd?

Världsarvet Falun har kulturhistoriska värden som ska det garanteras vård och skydd för all framtid. Världsarvsstatusen utgör dock i sig själv inget skydd, utan skyddet ska istället säkerställas genom tillämpning av det egna landets lagstiftning. För Sveriges del är det Plan- och bygglagen, Kulturmiljölagen och Miljöbalken som tillämpas för att skydda de svenska världsarven. Läs mer om detta nedan. Ansvaret för att säkerställa världsarvets skydd delas därmed av stat och kommun.

PBL – Plan- och bygglagen

Det vanligaste är att bebyggelsen är skyddad genom Plan- och bygglagen (PBL). Oftast handlar det om en skydds- eller varsamhetsbestämmelse i en detaljplan eller genom områdesbestämmelser. Det är dock viktigt att komma ihåg att även om en byggnad inte har ett formellt skydd i en plan så omfattas alla byggnader, oavsett ålder, av det generella varsamhetskravet enligt § 8:17 i Plan- och bygglagen, som anger att om man ändrar eller bygger om ett hus så ska ändringen utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Stora delar av innerstadsbebyggelsen har någon form av skydd i detaljplan eller områdesbestämmelse enligt PBL. Även bebyggelse utanför staden kan ha ett likvärdigt skydd.

Kulturmiljölagen

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. (Kulturmiljölag, 1 kap, 1§)

De mest värdefulla byggnaderna, dvs sådana byggnader som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får enligt Kulturmiljölagen förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns 17 byggnadsminnen.

Även kyrkor och fornlämningar omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen.

Läs mer om byggnadsminnenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Miljöbalken

Genom miljöbalken finns möjligheten att skydda områden som kulturreservat. Avsikten med ett kulturreservat är att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker – men även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Inom området för den fördjupade översiktsplanen pågår två utredningar av blivande kulturreservat, ett statligt vid Harmsarvet och ett kommunalt vid Dikarbacken.

Sidan uppdaterad 2017-04-07