Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Bild på mall som visar måtten

Ras, skred och erosion

Ras och skred är snabba massrörelser i jordtäcket eller i berg, som kan orsaka stora skador på mark och byggnader. Det är vanligt med ras och skred i samband med snösmältning, tjällossning och under perioder med stora regnmängder. Klimatförändringarna kan innebära mer regn och längre regnperioder och ökar risken för ras, skred och erosion.
I Borlänge finns områden med risk för skred och erosion vid Dalälvens stränder. Läs mer i ÖP, 2014 om Ras, skred och erosion - Startsida (falun.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Inom FÖP-Runn har hänsyn tagits till nya planeringsunderlag, bland annat från SGI. Det finns även en checklista för riskbedömning i planskedet.

Förutsättningar för ras och skred

En slänts stabilitet avgörs av jordarternas egenskaper och sammansättning, grundvattenförhållanden samt topografiska förhållanden. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergsslänter med svagheter i berggrunden. Med tiden kan stabilitetsförhållanden förändras.

Naturliga erosionsprocesser anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Faktorer som förändrar jämvikten kan utlösa skred eller ras. Sådana faktorer kan vara förändrade markvattenförhållanden, borttagande av vegetation, ökade belastningar, erosion och landhöjning. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer.

Ras utlöses ofta efter tillfällen med långvarig eller intensiv nederbörd eller vid snabb snösmältning. Ytliga ras kan även utlösas i samband med tjällossning då markens övre tinade jordlager vid nederbörd kan bli vattenmättade och flyta ner längs slänter.

Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta i jorden. Jordlagren påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:

  • Ökad belastning ovan släntkrön
  • Minskad motvikt vid släntfot
  • Försämrad hållfasthet i jorden

Ökad belastning

Ökad belastning till exempel i form av ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor vid släntkrön medför att de pådrivande krafterna ökar. Fyllningar på marken kan ha stor negativ inverkan på stabiliteten. Exempelvis väger 1 meter tjock packad grusfyllning cirka två ton per kvadratmeter vilket motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus.

Minskad motvikt

Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del.

En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten kan eroderas bort av ett vattendrag eller avlägsnas genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.

Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar tyngden från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En sänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt.

Försämrad hållfasthet i jorden

Jordlagrens hållfasthet kan försämras av flera orsaker. Ett exempel är höjning av grundvattennivån som ger ökat vattentryck i jordens porer, det vill säga höjt portryck.

Orsaker till höjning av grundvattennivån kan vara riklig nederbörd, kalhuggna områden och omlagda eller igensatta diken.

Stabilitetsutredningar för detaljplan

Stabilitetsproblem kan förekomma naturligt eller uppstå till följd av exploatering. Om ett områdes stabilitet inte är tillfredsställande kan stabilitetshöjande åtgärder krävas för att göra marken lämplig.

Planbeskrivningen bör innehålla ett ställningstagande avseende om stabilitetsproblem föreligger eller inte, samt information om vilket underlag som bedömningen gjorts utifrån.

I de fall det bedöms kunna finnas förutsättningar för stabilitetsproblem krävs mer ingående utredningar. Beroende på områdets förutsättningar kan utredningsgraden variera men bör normalt göras motsvarande lägst "detaljerad utredningsnivå" enligt Skredkommissionen anvisningar.

Bedömning av utförda geotekniska utredningar

De geotekniska utredningar som utförts ska uppfylla en god kvalitetsnivå. Ett sätt att uppfylla detta är att följa tillämpningsdokument utarbetade av Implementeringskommissionen för Europastandarder inom Geotekniken, IEG rapport 4:2010 och 6:2008 . I dessa anvisningar och dokument beskrivs vedertagna metoder och praxis för att utreda geotekniska säkerhetsfrågor i jord. I rapporterna anges även säkerhetsnivåer för olika typer av markanvändning.

SGI har tagit fram kartunderlag om ras, skred och erosion.

Checklista för riskbedömning för ras och skred i planskedet:

Följande frågeställningar kan användas som stöd för att bedöma om tillräckliga utredningar utförts som underlag för kommunens bedömning av risken för ras och skred i planskedet:

  • Omfattar den geotekniska bedömningen hela planområdet?
  • Är området som undersökts utanför planområdet tillräckligt stort med hänsyn till planens påverkan på omgivningen och omgivningens påverkan på planområdet?
  • Finns kvicklera inom eller i anslutning till området? I så fall kräver det att större områden undersöks.
  • Har erosionsförhållanden utretts?
  • Har undersökningar och utredningar utförts för planändamålet, det vill säga tagit hänsyn till de tillkommande laster från till exempel byggnader, trafik, uppfyllnader, översvämningsskydd och bullervallar som planen medger?
  • Har undersökningar/utredningar tagit hänsyn till de avschaktningar i form av diken, dagvattendammar eller liknande som planen medför?
  • Har hänsyn tagits till ett förändrat klimat med avseende på erosion, vattenstånd, portryck med mera under bebyggelsens förväntade livslängd?

Ansvar för åtgärder

Vissa åtgärder, till exempel erosionsskydd och sänkning av grundvattennivå, kräver kontroll under hela åtgärdens livslängd. Vid behov krävs även underhåll så att effekten inte går förlorad med tiden. Det är viktigt att ansvaret för kontroller och underhåll klarläggs i planskedet. I första hand bör kommunen vara ansvarig för större skyddsåtgärder och åtgärderna bör placeras på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap eller annan mark som kommunen äger.

Åtgärder som kräver tillstånd enligt annan lagstiftning

Vissa åtgärder kräver tillstånd eller prövning utifrån annan lagstiftning. Som regel bör denna prövning vara klar innan planen antas. Länsstyrelsen utövar tillsyn och prövar åtgärder utifrån flera lagar och så långt möjligt bör de olika prövnings- och tillståndsprocesserna samordnas.

Sidan uppdaterad 2021-09-01