Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Bild på mall som visar måtten

Riksintresse för kulturmiljö

Riksintresseområdena utgörs av sammanhängande kulturmiljöer där viktiga historiska skeenden går att utläsa i fysiska uttryck i landskapet och bebyggelsen. Sammantaget ska riksintressena ge en bred bild av samhällets historia och spegla olika tidsperioder, utvecklingsskeden och verksamheter som har varit av betydelse för samhällsutvecklingen. Miljöerna visar hur människan genom historien använt och präglat landskap och platser.

Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns tre riksintresseområden för kulturmiljövården:

Knivadalen – Staberg

Knivadalen och Staberg utgörs av bergslagsbygd i det historiska industrilandskapet Kopparbergslagen. Riksintresset är uppdelat i två delområden Staberg (W14a) och Svartskär (W14b). Området kring Staberg har talrika och tydliga lämningar efter kopparhantering t.ex. bergsmansgårdar, slaggvarpar, hyttplatser och vänd- och kallrostar. Stabergs bergfrälsegård är ett kulturreservat som även ingår i Världsarvet Falun. Svartskär består av de två bergfrälsegårdarna Svartskär och Lisselbo med agrar bebyggelse av 1800-talskaraktär. Den småskaliga bymiljön i Kniva består av bebyggelse från olika tidsepoker i en huvudsaklig byklunga. Ett framträdande drag är bostadshus i en eller en och en halv våning i trä med panelklädd, rödfärgad fasad och sadeltak. Flera tomter omgärdas av stenmurar eller gärdesgårdar, något som bidrar till en bibehållen karaktär av småskalig bymiljö. Ett kulturmiljöprogram planeras att tas fram, i denna får byggnaderna och miljöns kulturhistoriska värden fastställas.

Värdebärare Staberg

  • Bergfrälsegården Ragvaldsberg:
    • Betes- och odlingsmarkerna med sin kuperade och varierande struktur, Gårdsbebyggelsen, i synnerhet mangårdsbyggnadens rektangulära form, flacka mansardtak och symmetriska fönstersättning. Hyttområdet vid Trekanten med slaggvarpar, lämningar efter vändrosthus, kallrosthus, stensatta kanaler och fördämningsvall. Vägsträckningen som avgränsar den gamla malmplatsen i norr och tillsammans med Knivaåns utlopp bildar ett trekantigt område
  • Bergfrälsegården Gamla Staberg och Nya Staberg:
    • Betes- och odlingsmarkerna med en anlagd fägata omgiven av gärdesgårdar, Barockträdgården
    • Gamla Staberg: Mangårdsbyggnaden, Valmat tak, taktäckning av enkupigt lertegel, Fasad av synligt, rödfärgat liggtimmer, Fönstersättning och fönster med profilhyvlade fönsterfoder, Entrén med dörr, förstukvist, sadeltak och skruvkolonner Flygelbyggnader med liknande utformning som mangårdsbyggnaden, Uthusen med dess kvadratiska form, spånklädda pyramidtak och rödfärgade fasader
    • Nya Staberg: Mangårdsbyggnaden, Byggnadens volym, våningshöjder, fönstersättning och putsade fasad, Flygelbyggnader med timrad och rödfärgad fasad samt valmat tak, Uthus.
  • Slaggvarp och hyttplatser i Knivaåns dalgång och lämningar efter kall- och vändrostar
  • Lämningar efter utnyttjandet av vattenkraft från Knivaån t.ex. kanalsystem
  • Odlingslandskapet
  • Vägen mellan Kniva och Svartskär, dess slingrande vägsträckning
  • Kniva bys småskaliga bymiljö med små tegar omgivna av stenmurar och låg, relativt enhetlig bebyggelse
  • Markerade gårdstomter efter före detta bergsfrälsegårdar, såsom Diskarvet, Koparvet, Stiernhielmsstenen vid Gammelgården

Hot mot riksintresset

  • Ny och ombyggnationer som påverkar den småskaliga bymiljön
  • Exploateringar och moderniseringar inom jordbruket som påverkar de historiska lämningarna
  • Att aktiviteter sker som påverkar fornlämningarna

Värdebärare Svartskär

  • Bergfrälsegården Svartskär
    • Mangårdsbyggnaden: Byggnadens volym, sadeltak, naturstensgrund, timrad stomme och rödfärgad panel
    • Ladugårdslänga: Putsad och panelklädd fasad
    • Timrad länga som inrymt arbetarbostäder, Dess ytterdörrar som lett till alla tidigare bostäder
    • Sädesmagasin: Timrad stomme, Vädringsluckor
  • Bergfrälsegården Lisselbo
    • Mangårdsbyggnaden: Timrad rödfärgad stomme utan panel, Fönstersättning, Två vårdträd vid mangården, Ytterligare ett bostadshus, en mindre länga i vinkel med de båda bostadshusen och fem ytterligare uthus

Hot mot riksintresset

  • Ny- och ombyggnationer som påverkar värdebärarna

Planeringsinriktningar och rekommendationer

  • Slaggvarpar och lämningar efter kopparhanteringen bör lämnas orörda
  • Nya exploateringsområden bör undvikas i området, eventuell enstaka ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga bebyggelsens karaktär
  • Det öppna odlingslandskapet ska skötas så att det inte växer igen
  • Vägen mellan Kniva och Svartskär bör om möjligt bevaras i sitt nuvarande utseende

Vika byar

Vika byar (W12) var under järnåldern till medeltiden en centralbygd och en av landskapets huvudbygder. Området har tre välbevarade bymiljöer som ligger i det öppna odlingslandskapet, en medeltidskyrka och en rik fornlämningsförekomst bestående av t.ex. gravhögar, gravfält, rösen och järnframställningsplatser. På Fornäs udd och Granö finns flera gravrösen som sannolikt kan dateras till bronsåldern, inget röse är utgrävt och daterat.

Majoriteten av riksintresset ligger inom Falu kommun, inom Borlänge kommun omfattas endast Granö i Runn. Granö omfattas av utvidgat strandskydd 300 m Borlänge kommun har pekat ut ett LIS-område på Granö för att möjliggöra mindre åtgärder som kan stärka friluftslivet, läs mer under Landsbygdsutveckling i strandnära läge.

Värdebärare

  • Rösegruppen på Fornäs udd och Granö
  • Medeltidskyrkan i Vika
  • Byarna Åsen, Folkarbyn och Strand samt omgivande odlingslandskap

Hot mot riksintresse

  • Ny- och ombyggnationer som påverkar bymiljöerna
  • Att aktiviteter sker som påverkar fornlämningarna

Planeringsinriktningar och rekommendationer

  • Byarna Åsen, Folkarbyn och Strand
  • Utglesning av befintlig bebyggelse bör inte ske
  • Ytterligare bostadsbebyggelse bör uppföras med försiktighet, eventuell ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga bebyggelsens utseende och karaktär
  • Landskapets öppna karaktär med koncentrerade byklungor bör bibehållas
  • Medeltidskyrkan i Vika och dess kulturmiljövärden ska värnas
  • Fornäs udd bör bevaras och skyddas mot åtgärder som kan skada fornlämningarna

Torsångsbygden

Torsångsbygden (W7) var en central odlingsbygd och har fornlämningar från järnålderns senare del. Bygden fortsatte kontinuerligt att utvecklas till 1800-talet vilket lett till att det är ett nyckelområde beträffande förståelsen av det särpräglade forntida och medeltida Dalasamhällets framväxt. Bondgårdar med månghussystem, Torsångs kyrkmiljö med 1200- talskyrka och Ornäsloftet från 1500-talet vittnar om områdets utveckling. Torsång har utpekats som en hednisk kultplats och en av de äldsta socknarna i länet. Fornlämningsbeståndet består av bland annat gravfält, gravhögar, fångstgropar, lämningar efter medeltida kopparhantering och stenåldersboplatser.

Ett kulturmiljöprogram är under framtagande för Borlänge kommun. Syftet med programmet är att utröna kulturvärden samt rekommendera hur dessa bäst tas till vara. Programmet ska användas i plan- och lovärenden för att redovisa kulturmiljövärden och ett förhållningssätt till dessa i avvägning tillsammans med andra intressen. Torsångsbygdens områden kommer att ingå i kulturmiljöprogrammet. För att inte föregå programmet så kommer den fördjupade översiktsplanen för Runn endast ange översiktliga planeringsinriktningar och rekommendationer.

Länsstyrelsen har föreslagit att riksintresseområdet ska utökas. Då den fördjupade översiktsplanen för Runn inte helt omfattar det område som utgör aktuellt utökningsområde så får denna fråga behandlas i den kommande fördjupade översiktsplanen för landsbygden. Det då framtagna kulturmiljöprogrammet kommer utgöra ett viktigt underlag för att fastställa en lämplig utökning av riksintresset.

Inom Torsångsbygden kan tre kärnområden urskiljas: Torsång, Stora Ornäs och Tomnäs.

Torsång

Torsångs kyrka från 1200-talet är placerad på näset mellan Lillälven och Prästtjärnen. Placeringen var strategisk då den möjliggjorde övervakning och kontroll av kommunikationerna som skedde på vattnet. Kulturlandskapet kring kyrkan består bland annat av hembygdsgård och bondgårdar med månghussystem. Utöver detta finns bebyggelse av tätortskaraktär samt ett fåtal fritidshus.

Värdebärare

  • Torsångs kyrka med dess långhus, sakristia, kor och vapenhus. Portalerna med profilerat formtegel som är glaserat och oglaserat.
  • Torsångs hembygdsgård

Stora Ornäs

Ornäs samhälle med tätortsbebyggelse ligger i västra delen av området. I övrigt består området till stor del av ett öppet odlingslandskap med spridd agrar bebyggelse. På västra sidan av Faxåns utlopp i Ösjön har det legat en medeltida kopparhytta. På dess östra sida finns en kvarn från 1800-talet. På udden öster om Kvarnviken låg det på 1500-talet en stor bergmansgård från vilken Ornäsloftet är bevarat.

Värdebärare

  • Ornäsloftet

Tomnäs

Tomnäs består av en mindre byklunga (tre gårdar) med i stor del bevarat månghussystem. I byns vägkorsning finns en av få majstångsplatser inom Borlänge kommun. Det finns spridda fornlämningar och ett gravfält närmast Ösjön. I övrigt finns spridd bebyggelse.

Hot mot riksintresset

  • Ny och ombyggnationer som negativt påverkar gårdarna med månghussystem
  • Exploateringar och moderniseringar inom jordbruket som påverkar de historiska lämningarna
  • Att aktiviteter sker som påverkar fornlämningarna

Planeringsinriktningar och rekommendationer

  • De riksintressanta kulturmiljövärdena ska bevakas och tas hänsyn till vid fysiskplanering, prövning av dispenser, lov och tillstånd så att inga åtgärder som påtagligt kan skada värdena tillåts
  • Odlingslandskap och vägsystem bör bibehållas i nuvarande utsträckning
  • Om ny bebyggelse ska uppföras ska en analys av platsens kulturmiljövärden göras och en individuell bedömning gällande behovet av hänsynstagande
Sidan uppdaterad 2021-08-31