Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Två kvinnor skrattar framför en fontain

10.1 Långsiktigt dricksvattenskydd och VA-försörjning

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Ett långsiktigt skydd av våra grund- och ytvattenförekomster är avgörande för att bevara den goda dricksvattenkvaliteten i FalunBorlänge. Väl fungerande vatten- och avloppslösningar och omhändertagande av dagvatten är en förutsättning för att skydda dricksvattnet långsiktigt.

10.1.1 Regional vattenförsörjningsplan

I remissversion till länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan klassificeras länet utifrån uttagskapacitet (det vill säga hur mycket dricksvatten det är möjligt att ta ut) samt vilken kvalitet vattnet har.

Bild 10.1 Områden av intresse för vattenförsörjning

Bild 10.1 Områden av intresse för vattenförsörjning

Grundvattenförekomster av klass 1 och 2 är båda viktiga och skyddsvärda. Klass 1 innebär att resurserna är något större och bedöms vara av regionalt intresse medan klass 2 betyder att resurser är något mindre och bedöms vara av kommunalt intresse. Kvaliteten i de vattenmagasin som utpekas som klass 1 och 2 ska upprätthållas både för nutida och framtida vattenförsörjning.

Grundvattenmagasinen i FalunBorlänge finns främst i de åsformationer som mer eller mindre synligt löper genom landskapet. Badelundaåsen och Svärdsjöåsen är de största och utgör värdefulla resurser som försörjer både allmänna och enskilda dricksvattentäkter. Båda dessa har outnyttjade magasin som i framtiden kan komma att bli intressanta som såväl regionala som nationella vattenresurser.

Vid markanvändning inom de områden som utpekas som klass 1 och 2 i vattenförsörjnings-planen ska hänsyn tas till deras värde som dricksvattenresurs. Det innebär stor restriktivitet vid större exploateringar och andra aktiviteter som kan riskera att förorena dessa områden.

De stora grusåsarna, särskilt Badelundaåsen, sträcker sig över flera kommuner. Mellan Säter och Borlänge kommuner ligger Frostbrunnsdalens vattentäkt där magasinet i huvudsak finns i Säters kommun, men nyttjas av Borlänge kommun. Skyddet av åsarna och de vattentäkter som dessa utgör är en viktig mellankommunal fråga.

Det finns behov av ett gemensamt regionalt planeringsunderlag med riktlinjer för hantering och skydd av särskilt värdefulla vattenförekomster. Det är önskvärt att länsstyrelsen tar initiativ till en sådan övergripande utredning i samråd med berörda kommuner, bland annat för att kommunerna ska kunna hantera konflikter mellan bebyggelseutveckling och skydd av vattenresurserna och så att vattenresurserna skyddas på ett likvärdigt sätt.

10.1.2 Vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter finns upprättade för de kommunala vattentäkterna. Speciella restriktioner och förbud gäller för mark- och vattenanvändning inom varje skyddsområde.

Översyn av skyddsföreskrifterna för de allmänna vattentäkterna pågår och nya föreskrifter har eller kommer att införas. De flesta större gemensamma enskilda vattentäkterna saknar idag skyddsbestämmelser. För dessa kan föreskrifter behöva tas fram så att kommunernas samtliga större vattentäkter har tillräckligt och långsiktigt skydd.

Bild 10.2 Vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för de allmänna vattentäkterna

Bild 10.2 Vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för de allmänna vattentäkterna

10.1.3 Den allmänna försörjningen av vatten och avlopp

I princip all bebyggelse inom både Faluns och Borlänges tätorter ingår i verksamhetsområde för vatten och avlopp. Verksamhetsområde kallas det område som omfattas av den allmänna VA-anläggningen[1].

I båda kommunerna omfattas huvuddelen av bebyggelsen av verksamhetsområdet. I Borlänge kommun är andelen anslutna fastigheter något större än i Falun. I Borlänge är det något fler hushåll som har allmänt vatten än som är anslutna till det allmänna avloppsnätet. I Falun gäller det omvända; där är det ett större antal hushåll som är anslutna till det allmänna avloppsnätet än vad det är som har allmänt vatten.

[1] Den allmänna VA-anläggningen är den som kommunen har rättsligt bestämmande över och som i dagligt tal kallas för kommunalt VA. Allmänt vatten avser dricksvattenförsörjning från kommunalt ledningsnät.

Bild 10.3 Verksamhetsområden för allmänt VA

Bild 10.3 Verksamhetsområden för allmänt VA

Planerade bebyggelseområden ska alltid anslutas till allmänt VA. Förtätning inom, eller i anslutning till, befintligt verksamhetsområde ska eftersträvas.

De befintliga ledningarna i det allmänna VA-nätet är i stort behov av förnyelse.

Från år 2015 kommer kommunernas båda huvudorter att ha gemensam dricksvattenförsörjning. Det innebär att två vattentäkter i Borlänge kommun (Lennheden och Tjärna) försörjer större delen av både Falu tätort och Borlänge kommun med dricksvatten. Var och en av dem täcker hela behovet av vatten i regionen och de utgör därmed också reservvattentäkt för varandra. Totalt kommer täkterna att betjäna ca 80 000 användare. I och med övergången till Lennhedens vattentäkt avvecklas ytvattentäkten Rogsjön som hittills försörjt stora delar av Falu tätort.

Utöver den allmänna vattenförsörjningen från Lennhedens vattentäkt tillförs vatten till det allmänna nätet från ett antal mindre vattentäkter. De försörjer vissa delar av landsbygdsområdena och de mindre tätorterna.

10.1.4 Enskild VA-försörjning och föroreningsrisk

Utanför de stora bebyggelsestråken finns fastigheter som nu och inom överskådlig framtid kommer att ha enskilt ansvar för sin vattenförsörjning och avloppshantering.

För de enskilda vattentäkterna bedrivs ingen särskild tillsyn utöver att större anläggningar kontrolleras utifrån livsmedelslagstiftningen. Flera undersökningar visar dock att det finns problem med vattenkvaliteten i många enskilda brunnar. Det är därför viktigt att brunnar anläggs på rätt plats i förhållande till föroreningskällor och med lämpligt utförande.

I Falun finns ca 5 000 fastigheter med enskilda avlopp och i Borlänge kommun finns 1 800 fastigheter med enskilda avlopp. Här är det fastighetsägaren som ansvarar för att avloppet tas om hand på ett hållbart sätt utifrån de förutsättningar som gäller på fastigheten. Genom tillsyn och kunskapsspridning verkar kommunerna för att de enskilda VA-lösningarna har tillräcklig funktion ur hälso- och miljösynpunkt. Avloppsanordningar som inte uppfyller gällande funktionskrav måste åtgärdas.

Vid beslut om förhandsbesked/bygglov och anläggandet av nya enskilda avlopp är det viktigt att ta särskild hänsyn till VA-förhållandena i området och att vara restriktiv i de fall risk för hälsa, miljön eller olägenheter i den lokala boendemiljön finns eller kan uppstå som följd av byggnation. Vid nybyggnation eller vid åtgärder på tre eller flera uttjänta avlopp vid samma tillfälle bör gemensamhetsanläggning lyftas fram som lämplig lösning. I områden med cirka 20 fastigheter eller fler måste kommunens ansvar enligt § 6 lagen om allmänna vattentjänster beaktas innan ytterligare byggnation tillåts.

Inom vissa utpekade områden i FalunBorlänge, se bild 10.4, ställs strängare reningskrav på de små avloppen. Dessa områden har så kallad hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7). I Falu kommuns nordöstra del gäller dessutom särskilda riktlinjer för avlopp inom ett större utpekat område.

Områden i FalunBorlänge med hög skyddsnivå

Bild 10.4 Områden i FalunBorlänge med hög skyddsnivå

Ingen avloppsanläggning renar avloppsvattnet fullständigt och anläggandet av varje nytt enskilt avlopp medför belastning på närliggande vattendrag. På vissa håll släpper enskilda avlopp ut vatten som inte är tillräckligt renat och befintliga enskilda avloppslösningar medför risker för hälsa eller miljön.

I vissa av dessa fall är områdenas egenskaper sådana att VA måste lösas gemensamt. Ansvaret för att dessa problem får sin lösning ligger, enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV § 6), hos kommunen. Enligt praxis ska en allmän VA-anläggning för avlopp ordnas när 20 fastigheter eller fler inom ett sammanhängande område har behov av VA-tjänster. Antalet fastigheter kan vara färre om det finns hälso- eller miljöskäl som talar för det eller om området ligger mycket nära ett befintligt verksamhetsområde.

I Falu och Borlänge kommuner finns VA-planer som redovisar var VA-problemområden finns, var och när allmänt VA kommer att byggas och vilka områden som inom överskådlig framtid förutsätter enskilda avlopp. I kommunernas respektive VA-planer samlas all känd kunskap om VA-omvandlingsområden och områden i behov av VA-utredning.

10.1.5 Dagvatten

Dagvatten kallas regn och smältvatten som avleds från byggnader, tomtmark, vägar och tätorternas övriga hårdgjorda ytor. Med vattnet följer partiklar och föroreningar som till slut hamnar i våra vattendrag. Föroreningarna kan minskas genom olika sätt att hantera dagvattnet. Klimatförändringarna ställer nya och högre krav på dagvattensystemets kapacitet att hantera stora vattenmassor. Väl utformade dagvattenlösningar kan också vara ett estetiskt inslag i våra utemiljöer. Vid all nybyggnad, och särskilt vid förtätning i tätorterna, är det viktigt att avsätta ytor för dagvattenhantering.

Hantering av dagvatten och lämpliga hållbara lösningar ska behandlas i ett tidigt skede av all bebyggelseplanering. Det finns dagvattenstrategier för både Falu och Borlänge kommuner, som behöver uppdateras ur klimatsynpunkt.

Se även kap 13, Klimatanpassning, miljöhänsyn och risker

Sidan uppdaterad 2016-09-08