Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Bild på mall som visar måtten

Huvudbudskap i FN:s klimatrapport

Utifrån SMHI:s sammanfattning av huvudbudskapet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i FN:s klimatpanels (IPCC) rapport 2021 har vi försökt koncentrera budskapet och dess konsekvenser i punktform.

Rapportens huvudbudskap är att fler naturkatastrofer i allt skenande takt kommer att ske om inte kraftiga utsläppsminskningar av växthusgaser sker!

A1: Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landområdena. Omfattande och snabba förändringar har inträffat i atmosfären, havet, snö- och isbeklädda områden (kryosfären) och allt levande på jorden och den miljö det lever i (biosfären).

  • Det är uppenbart att vår livsstil påverkat jordensklimat och dess liv negativt, omfattande, dramatiskt och i snabb takt

A2: Den senaste tidens omfattning på förändringar i klimatsystemet i sin helhet och det nuvarande tillståndet av flera av dess aspekter saknar motstycke många århundraden till många årtusenden tillbaka i tiden.

  • Det sker förändringar som vi tidigare aldrig sett

A3: Mänskligt orsakad klimatförändring påverkar redan många väder- och klimatextremer i alla områden jorden runt. Sambandet mellan observerade förändringar i extremer som exempelvis värmeböljor, skyfall, torka och tropiska cykloner, och hur de påverkas av mänsklig klimatpåverkan, har stärkts sedan senaste (IPCC) FN-klimatrapporten.

  • Våra klimatutsläpp har en stark koppling till extremväder över hela jorden

A4: Ny kunskap om klimatprocesser, evidens relaterad till tidigare klimatperioder (paleoklimat) och klimatsystemets respons på ökande strålningsdrivning leder till en bästa uppskattning av klimatkänsligheten, med ett smalare osäkerhetsintervall än i senaste FN-klimatrapporten.

  • FN:s senaste klimatrapport baseras på betydligt bättre data och kunskap än tidigare

B1: I samtliga utsläppsscenarier FNs (IPCC) rapport kommer medeltemperaturen att öka till mitten av 2000-talet. En global uppvärmning på 1,5°C och 2°C kommer att överskridas under 2000-talet om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser görs under de kommande årtiondena.

  • Stor risk för fortsatt temperaturökning de närmaste 20-30 åren och 1,5 °C målet kommer inte nås om inte drastiska åtgärder genomförs inomkort

B2: Många förändringar i klimatsystemet blir större i takt med en ökande global uppvärmning. Det inkluderar ökningar i förekomst och intensitet hos värmeextremer, marina värmeböljor, skyfall, jordbrukstorka och ekologisk torka i en del regioner, andelar intensiva tropiska cykloner samt minskningar av havsisen på Arktis, snötäcken och permafrosten.

  • Temperaturökningar ger ökande risk för extremväder i olika regioner. Det får förödande konsekvenser på ekologiska system på land och hav vilket påverkar vår livsmedelsproduktion. Även havsisar, glaciärer, permafrostområden och snömiljöer minskar, vilket i sin tur kan förstärka klimateffekterna

B3: Fortsatt global uppvärmning beräknas ytterligare intensifiera den globala vattencykeln, inklusive dess variabilitet, global monsunnederbörd samt svårighetsgraden av våta och torra händelser.

  • Extrem torka och nederbörd är att vänta vid ökad medeltemperatur

B4: I scenarier med ökande koldioxidutsläpp beräknas upptagen i kolsänkor i havet och på land bli mindre effektiva, vilket gör dem mindre effektiva i att motverka ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.

  • Buffertförmågan i hav och på land minskar vid ökade utsläpp, vilket riskerar skenande händelseförlopp.

B5: Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i haven, istäcken och den globala havsnivån.

  • Vissa förlorade miljöer och arter kan vi inte återskapa!

C1: Naturliga klimatpåverkande faktorer och klimatsystemets interna variabilitet kommer i varierande grad att förstärka eller motverka den fortsatta av människan påverkade (antropogena) klimatförändringen, särskilt i närtid och på regionala skalor, men den har inte någon större effekt på den globala uppvärmningen i ett längre perspektiv. Effekten är relevant att beakta i planering gällande hela spektrumet av möjliga förändringar.

  • Naturliga klimatvariationer kan på kort tid i vissa fall förbättra och i andra fall försämra läget regionalt. över tid har den mindre påverkan på den globala uppvärmningen.

C2: Med global uppvärmning beräknas samtliga regioner jorden runt i allt högre grad uppleva flera och samtidiga förändringar i klimatindikatorer som är direkt relevanta för påverkan på samhällen och ekosystem (”climatic impact-drivers”, CIDs). Förändringar i många CIDs blir mer omfattande vid en 2 °C global uppvärmning jämfört med 1,5 °C. Förändringarna blir generellt mer utbredda och/eller större vid ökande uppvärmningsnivåer.

  • Skillnad mellan 1,5 °C och 2 °C är markant både i effekt och i utbredning, vilket kan betyda stora skillnader i samhällens påverkan. I en förlängning påverkar det tillgång på livsmedel och råvaror och om akut hjälp kommer att kunna ges mellan länder.

C3: Händelser med låg sannolikhet som till exempel kollaps av istäcken, plötsliga förändringar i havscirkulationen, vissa sammansatta extremhändelser och uppvärmning som är betydligt större än det utvärderade mycket sannolika intervallet för framtida uppvärmning kan inte uteslutas och är en del av riskbedömningar.

  • Extrema händelseförlopp och stora förändringar, t.ex iskollaps och förändrade havsströmmar, (med idag relativ låg sannolikhet) kan inte längre uteslutas.

D1: I praktiken kräver en minskning av den globala uppvärmningen att minst netto noll koldioxidutsläpp uppnås tillsammans med kraftiga minskningar av andra växthusgasutsläpp. Omfattande, snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen skulle också motverka den uppvärmningseffekt som uppstår när luftpartiklar minskar i atmosfären och bidra till bättre luftkvalitet.

  • Ett fossilfritt samhälle skapar mindre koldioxidutsläpp och bättre luftkvalitet. Färre luftpartiklar ger dock temperaturökning. Det behöver kompenseras med kraftigt minskade metanutsläpp.

D2: Scenarier med låga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser kommer inom några år att leda till märkbara effekter på växthusgashalter och aerosoler i atmosfären samt luftkvalitet, jämfört med scenarier med höga och mycket höga utsläpp. Under dessa kontrasterande scenarier, skulle skillnader i den globala temperaturökningen bli urskiljbara från den naturliga variabiliteten inom cirka 20 år, och över längre tidsperioder också för många andra klimatindikatorer som är direkt relevanta för klimateffekter (mycket troligt).

  • Det finns hopp om att göra skillnad! – Än kan krafttag för minskade utsläpp ge tydlig positiv effekt för både klimat, mängden luftpartiklar och luftkvalitet. (Luftpartiklar kan ha skadlig effekt för vår hälsa och kan ha en kylande effekt på klimatet). Inom 20 år blir då effekten så stor att det går att visa att den inte har med naturliga variationer att göra. Även andra indirekta skillnader kommer bli tydligt positiva.

Det gäller att agera nu!


Sidan uppdaterad 2021-08-11