Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Publicerad

Bild som visar vilken format det ska vara 922 gånger 935 pixlar

Krafttag mot engångsplaster!

Plast i stad och natur kan orsaka hemskt lidande för djur och äventyrar människors hälsa. Tillverkning av plast påverkar klimatet negativt och Sveriges kommuner lägger cirka två miljarder kronor per år på städning i städerna. Det är några av skälen bakom förbudet av engångsplast och införande av böter för ringa nedskräpning.

Förbud på gång

Den 3 juli skulle förbud av vissa engångsplaster införas utifrån EU:s direktiv om engångsplaster. Förbudet mot engångsplast är något försenat och kommer ske tidigast i november 2021.

Saker som troligen kommer att förbjudas är engångsprodukter i plast som bestick, tallrikar, omrörare, sugrör och ballongpinnar och bommulstops med plastpinne. Dessutom kommer dryckesbehållare, muggar och förpackningar för snabbmat gjorda i frigolit (expanderad polystyren) vara ett minne blott.

Det blir dyrt att skräpa ner!

EU-direktivet är ett minimidirektiv så medlemsländerna kan införa egna tuffare krav. Förbud att inte skräpa ner på allmän plats och i naturen gäller redan idag, men nyheten är att man från 1 januari 2022 kan få betala böter i storleksordning 800 kronor för ringa nedskräpning. Det kan alltså bli dyrt att kasta cigarettfimpar och portionssnus på marken.

Redan idag innebär skräpet en kostnad som vi betalar via skattsedeln. Håll Sverige Rent uppskattar att Sveriges kommuner lägger cirka 2 miljarder kronor varje år på att städa upp i tätorterna. Enligt Håll Sverige Rents undersökning 2020 står tobaksrelaterat skräp i Sveriges större tätorter för 80 % av allt räknat skräp.

Krav på märkning

Det så kallade engångsplastdirektivet innehåller även krav på märkning av plast för vissa plastprodukter som t.ex. sanitetsbindor, cigarrettfilter, muggar och våtservetter. Märkningen ska visa hur produkten ska hanteras som avfall, beskriva produktens negativa miljöeffekter och förekomsten av plast i produkten. I vissa fall kommer det även finnas krav på text som talar om att produkten inte får spolas ner i toaletten.

Utökat producentansvar

Ett utökat producentansvar kommer för vissa produkter. Det innebär att producenterna ska göra medvetandehöjande åtgärder om produktens innehåll, risker och hantering. Krav kommer också på insamling i offentliga system samt uppstädning av dessa produkter. Dessa krav kommer tidigast 2023.

Livsmedelsbehållare och omslag för mat som konsumeras direkt, tobaksfilter, fiskredskap, ballonger och bärkassar i plast är exempel på produkter som troligen kommer att beröras. Kostnaden för dessa åtgärder kommer bidra till prisökning och därmed helt eller delvis betalas av slutkunden.

Bättre design

Från och med juli 2024 kommer krav på att dryckesflaskor med plastkorkar ska sitta fast på flaskan även efter användning. Under 2025 kommer även krav på att minst 25 % av plasten i PET-flaskan är återvunnen.

Plast är stort problem!

Fokus på att få bort engångsplaster beror på att plaster bidrar till negativ klimatpåverkan vid tillverkning och transport. Minskad nedskräpning och återvinning av plast viktiigt. Plaster i naturen skapar också ett lidande när fiskar och fåglar fyller magsäcken i tron att det är mat. Ett annat problem är att plasten inte bryts inte ner i miljön utan bryts till mikroplast. Många dagvattenbrunnar leder vatten men även skräp direkt ut i åar, sjöar och hav. Fimpar innehåller plast och gifter och hamnar ofta i dagvattenbrunnar. Plastrester har hittats i sköldpaddor, sälar, valar, fåglar samt flera fisk- och skaldjursarter. Plasten har med andra ord blivit en del av livsmedelskedjan vilket gör att vi människor också får i oss allt mer plast vilket riskerar skador på vävnader och fortplantningsorgan. Plast kan även ha negativ påverkan på trivsel, turism, fiske och sjöfart.


Sidan uppdaterad 2021-08-03