Mycket av arbetet med barnkonventionen har redan påbörjats i landets kommuner.

– Många kommuner har lagt om sitt arbetssätt redan. Man dokumenterar att samtal med barnen har ägt rum och vad som framkommit i samtalen, säger Elisabeth Dahlin som är barnombudsman.

Efter att barnkonventionen blivit lag måste barnkonsekvensanalyser och prövning av barnets bästa genomföras vid alla beslut som rör barn.

Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa rättigheter barnet har enligt konventionen. Även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa konventionen. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner.

Slutligen är också privata aktörer som utför tjänster åt staten, som berör barn, skyldiga att följa konventionen. Det gäller till exempel fristående skolor och sjukvårdsinrättningar. Skyldigheten att följa barnkonventionen gäller alla som arbetar inom dessa områden.

Alla omfattas av barnkonventionen

Oavsett om beslut tas på statlig nivå, regional nivå eller på kommunal nivå så omfattas besluten av barnkonventionen.

– Det är ett jättejobb som sker på myndigheterna nu. Exempelvis på Boverket, där har man ett utvecklingsarbete och process som pågår som är jättespännande, säger Elisabeth Dahlin.

Sverige sticker ut i ett OECD-perspektiv eftersom så många beslut som rör barn och unga tas på kommunal nivå. Enligt Elisabeth Dahlin kommer den största skillnaden att bli att det krävs kunskap, kompetens, resurser och politisk vilja för att följa lagen.

– Det handlar om ett samspel mellan beslutsfattare och tjänstemannaorganisationen, och jag vill ge en eloge till det jobb som görs i många kommuner runt om i landet, säger Elisabeth Dahlin.

I Norge sedan 2003

Barnkonventionen har varit lag i Norge sedan 2003 och enligt Elisabeth Dahlin har utvecklingen där varit väldigt positiv. Oavsett vilka beslut det handlar om.

– Exempelvis så ingår barnkonventionen som en naturlig del i all utbildning av lärare, vårdpersonal, psykologer bland annat.

Nu föreläser Elisabeth Dahlin på olika ställen runt om i landet och upplever ett sug efter kunskap. I Falun jobbar man redan nu med barnkonventionen på olika vis.

– Det jag önskar är att vi kan få igång en process i kommunen där politiker kan genomföra den webbutbildning som finns, och att vi också inom tjänstemannasektorn kan få igång det här arbetet i våra verksamheter i större omfattning, säger Magnus Nordahl som är sektionschef på socialförvaltningen i Falu kommun.

Tydligare rättsperspektiv

Inom socialtjänsten är man van att jobba med barnkonventionen sedan tidigare, men skillnaden vid årsskiftet blir att rättsperspektivet får större utrymme.

– Det är bra, barnrättsperspektivet har varit för svagt tidigare. Min övertygelse är att om samhället som helhet kan jobba med ett tydligare barnrättsperspektiv så kommer vi att ha färre ärenden där socialtjänstens myndighetsutövning behöver gå in och jobba, säger Magnus Nordahl.

Fotnot:

I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Källa: barnombudsmannen.se