Publicerad
.jpg)
Beslutat av kommunstyrelsen 17 februari
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå att kommunfullmäktige godkänner Falu Energi & Vatten AB:s (FEV) planerade investering i ett nytt avloppsreningsverk i Främby. Projektet är en av de största infrastruktursatsningarna i kommunens moderna historia.
– Givet storleken är detta något av ett historiskt beslut. Nu skickar vi ärendet vidare till fullmäktige för slutgiltigt avgörande, säger Liza Lundberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
Det nya reningsverket beräknas kosta cirka 2 miljarder kronor. Anläggningen som ska ersätta dagens ska ge Falun en hållbar vattenrening under många decennier framåt. För att genomföra satsningen krävs kommunal borgen, något som också kommunstyrelsen nu föreslår att fullmäktige godkänner.
Falun står, precis som många andra svenska kommuner, inför stora krav på att modernisera sitt avloppssystem. De flesta reningsverk i landet byggdes under samma tidsperiod och behöver nu ersättas för att klara både dagens och framtidens miljökrav.
I FEV:s ägardirektiv slås det fast att verksamheten ska säkerställa en kapacitet som klarar tillväxt inom både bostäder och industri.
Det nya reningsverket har fått ett miljötillstånd med en maximal belastning på 70 000 personekvivalenter (PE). Måttet beskriver den totala biologiska belastningen – från både hushåll, verksamheter och industri – och motsvarar inte en befolkningssiffra utan den sammanlagda
Reningsverket beräknas ha en livslängd på omkring 70 år.
– Det här är en omfattande investering som kommer att påverka kommunens möjlighet att växa i generationer,, säger Liza Lundberg.
Avsiktsförklaring klar om vattenledning
Kommunstyrelsen beslutade att godkänna en avsiktsförklaring mellan Falu kommun och Falu Energi & Vatten AB (FEV) gällande den vattenledning som försörjer snöproduktionen på Lugnet. Beslutet innebär ett viktigt steg för att kunna säkra konstsnötillverkningen inför kommande vintersäsonger och inför Skid-VM 2027.
Den befintliga vattenledningen är i stort behov av underhåll och relining för att fortsatt kunna användas. Under hösten 2025 har kommunen och FEV arbetat gemensamt för att klargöra hur ägande, drift och ansvar ska se ut framåt.
Tidsplanen är mycket pressad. För att snöproduktionen ska kunna starta redan hösten 2026 måste ledningen rustas upp omgående. Det kräver att FEV snarast kan påbörja en upphandling – något som förutsätter en tydlig överenskommelse mellan parterna, trots att den exakta kostnadsbilden ännu inte är fastställd.
Den föreslagna avsiktsförklaringen slår fast att FEV ska äga och drifta vattenledningen i sin helhet. Bolaget ska också genomföra den nödvändiga upprustningen.
Falu kommun ska stå för kostnaderna kopplade till ledningen. Detta kommer att regleras när ett nytt ägaravtal tas fram. Ambitionen är att detta avtal ska beslutas av kommunfullmäktige före sommaren 2026.
– Vi har ett nytt pumphus som försörjer Lugnetanläggningen med snö. Som alla förstår behöver vi även fungerande vattenledningar för att produktionen ska fungera. Att ledningen var i så dåligt skick har för oss politiker varit okänt men nu vet vi läget och agerar för att säkra snöproduktionen över tid, säger Liza Lundberg.
Mini-Maria-verksamhet startas i Dalarna
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner flera avtal som gör det möjligt att starta Mini‑Maria-verksamhet i Dalarna. Satsningen sker i samverkan mellan Region Dalarna, Mora kommun och Falu kommun.
Målsättningen med Mini-Maria verksamheten är att motverka utveckling av och behandla riskbruk, skadligt bruk och beroende gällande barn och unga. Inom ramen för verksamheten ska vård och behandling erbjudas samt ska stöd ges vid psykiatrisk samsjuklighet och psykosocial problematik.
Verksamheten får två huvudmottagningar i Falun och Mora, kopplade till barn- och ungdomspsykiatrin. I Avesta och Älvdalen planeras satellitmottagningar med personal på plats en dag i veckan.
Huvudmannaskapet delas mellan Region Dalarna och värdkommunerna, som också ansvarar för bemanning och drift enligt verksamhetsbeskrivning och budget. Barn- och utbildningsnämnden föreslås representera Falu kommun i samarbetet.
Beslutet följer kommunstyrelseförvaltningens förslag och gäller under förutsättning att alla samverkansparter fattar motsvarande beslut.
– Att vi nu kan erbjuda den här typen av stöd för unga personer i Falun och Dalarna är oerhört bra. Ju tidigare man kan bryta riskbruk, skadligt bruk och eller ett beroende desto bättre förutsättningar att bli frisk för livet, säger Liza Lundberg.
Miljonsatsning på införandet av aktivitetskrav
Kommunstyrelsen beslutade att arbetslivs- och socialnämnden får upp till 6,47 miljoner kronor för att genomföra det nya nationella aktivitetskravet för personer som får försörjningsstöd. Pengarna tas från kommunstyrelsens reserv och betalas ut efter redovisade kostnader.
Nämnden ska löpande rapportera genomförda insatser och stå för samordning och ekonomisk kontroll i hela kommunkoncernen. Samtidigt får kommundirektören i uppdrag att ta fram en gemensam strategi för arbetet.
Aktivitetskravet införs 1 juli 2026 och ska stärka vägen till egen försörjning. Falu kommuns del av statsbidraget uppgår till 6,47 miljoner kronor.
– Det statsbidrag som skjuts till för aktivitetskravets genomförande överförs i och med det här beslutet till arbetslivs- och socialnämnden. Pengarna kommer framför allt användas till handledare som på plats ska stötta de personer som ska ut i olika aktiviteter, säger Liza Lundberg.
Godkände årsredovisningen 2025
Kommunstyrelsen beslutade att godkänna årsredovisning 2025.
Resultatet för kommunstyrelsen uppgår till en positiv avvikelse om 20,1 miljoner kronor jämfört med budget. Av den positiva avvikelsen är 10,9 miljoner kronor hänförligt till att KS buffert för oförutsedda händelser inte nyttjats.
Årets utfall för kommunstyrelseförvaltningen visar en positiv avvikelse om 6,2 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet är en följd av återhållsamhet och förändrade arbetssätt samt svårigheter att rekrytera personal inom flera av förvaltningens verksamheter.
Under hösten 2025 genomfördes en omorganisation av stadskansliet, vilket innebar att två nya ledande funktioner inrättades under kanslichefen. Det strategiska ansvaret för Världsarvet och rollen som världsarvssamordnare har flyttats till kommunstyrelsen, och Kommunikationskontoret har omorganiserats med mer verksamhetsnära uppdrag i förvaltningarna.
Även bemanningsfunktionen har förts ut till förvaltningarna medan kommunstyrelseförvaltningen behåller det strategiska ansvaret.