Beslutat av kultur- och fritidsnämnden 22 september

Kultur- och fritidsnämnden har haft sitt andra sammanträde under hösten. Här hittar du information kring några av de ärendena som hanterades.

Förvaltningschefen gavs under våren 2026 i uppdrag att genomföra en utredning av hur arbetet inom investeringsprojektet på Övre dikarbacken, kulturreservatet, har bedrivits. Utredningen har utförts av en extern konsult och nämnden fick ta del av informationen vid sitt sammanträde.

Utredningen pekar bland annat på att utvecklingen av kulturreservatet Dikarbacken har kantats av förseningar och kraftiga kostnadsökningar. En genomgång visar att den ursprungliga budgeten på 7,5 miljoner kronor har vuxit till en beräknad slutkostnad på drygt 17 miljoner kronor.

Projektet omfattar bland annat ett nytt besökscentrum, parkering, serviceväg och tillgänglighetsanpassade stigar. Enligt rapporten beror kostnadsökningarna på att projektets komplexitet underskattades, i kombination med brister i projektstyrning, samordning och ekonomisk uppföljning.

Nu rekommenderas att projektet avslutas på ett strukturerat sätt och att erfarenheterna tas tillvara inför framtida investeringar. Samtidigt behöver kultur- och fritidsförvaltningen hitta en tydlig framtida användning för besökscentrumet, eftersom Naturskolans verksamhet har förändrats sedan projektet startade.

– Jag är djupt besviken över hur inrättandet av kulturreservatet har hanterats. Jag tycker att utredningen är mycket bra gjord, där vi får svar på många av de frågor som har funnits, och som många kan dra lärdom av, säger Catharina Enhörning (M), nämndens vice ordförande.

För att möjliggöra slutförande av investeringsprojektet Kulturreservat Dikarbacken behöver ytterligare investeringsmedel tillföras under 2026.

Kultur- och fritidsnämnden har därför beslutat att gå till kommunstyrelsen och begära en ökning av investeringsramen för 2026 med 2,5 miljoner kronor.

– Vi behöver komma till ett avslut gällande byggnationen och få till en slutbesiktning. Så länge den inte är gjord kan inga verksamheter bedrivas där. Så det är en nödvändighet, säger Catharina Enhörning.

Från början var det tänkt att naturskolan skulle ha sin bas i besökscentrumet på Dikarbacken, men lokalerna är för små. Vilken funktion huset ska ha återstår att därför att se liksom hur naturskolans och kulturreservatets framtid kommer att se ut.

– Jag tror på ett samarbete i olika former och är säker på att det går att hitta bra lösningar för såväl Dikarbacken som Naturskolans framtid. Jag ser framför mig ett samarbete med externa aktörer i olika former. Redan nu förs ju exempelvis samtal med Praktiska gymnasiet. Vi har skapat ett kulturreservat och det förpliktigar, säger Catharina Enhörning.

Hon jobbar även för att få i gång kulturgarantin i Falun igen. Kulturgarantin i Falun innebär att alla barn i kommunen garanteras kulturupplevelser under sin skoltid. Eleverna får bland annat ta del av musik, dans, teater, film, litteratur, konst och Faluns kulturhistoria. Syftet är att ge alla barn likvärdiga möjligheter att uppleva och delta i kultur, oavsett skola eller bakgrund.

– För mig känns det som ett viktigt steg. Kulturgarantin öppnar upp möjligheter som jag har sett saknats, säger Catharina Enhörning.

Gymnastiken i Falun behöver större lokaler

Gymnastiken i Falun behöver mer utrymme för att kunna växa. Det konstaterar kultur- och fritidsförvaltningen i en återrapport till nämnden.

En arbetsgrupp med tjänstemän och gymnastikföreningar föreslår att den befintliga specialhallen på Lugnet byggs ut samtidigt som gymnastikutrustningen förstärks i ett antal skolgymnastiksalar runt om i kommunen.

Bakgrunden är att den nuvarande specialhallen uppges vara överfull och inte längre anpassad för dagens verksamhet. Gymnastik är en av kommunens största idrotter sett till antalet utövare, och behovet av fler träningsytor bedöms vara viktigt för sportens fortsatta utveckling.

Den estimerade investeringskostnaden för en utbyggnad av specialhallen på Lugnet kan bara uppskattas för ärendet i detta skede. Den uppskattade investeringskostnaden för en utbyggnad av specialhallen beräknas uppgå till omkring 90-100 miljoner kronor.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att föra in behovet i nämndens lokalbehovsplan, som ska hanteras senare i höst.

– Hallen är gammal, gymnastiken har en stor verksamhet med många barn- och ungdomar och måste ha möjligheten att växa ytterligare med en hall som är anpassad för dagens verksamhet, säger Catharina Enhörning.

Friidrottsarenan på Lugnet kan byggas ut

Friidrottsarenan på Lugnet behöver rustas upp för att möta framtidens behov. Det konstaterar kultur- och fritidsförvaltningen i en återrapport till nämnden.

Arenan, som används av bland annat Falu IK Friidrott, Riksfriidrottsgymnasiet och NIU Friidrott, har i dag problem med bland annat slukhål, bristfällig dränering och saknar belysning. Anläggningen är dessutom inte godkänd för tävlingar på regional nivå.

Friidrottsarenan på Lugnet etablerades i början på 1990-talet. Arenan är hemmaarena för Falu IK Friidrott med omkring 580 medlemmar (mars 2026) och träningsmiljö för barn, ungdomar, elitidrottare

Förvaltningen föreslår en renovering och uppgradering av arenan. Ett av alternativen innebär att två nya löparbanor anläggs och att belysning installeras, vilket skulle skapa förutsättningar för större tävlingar och fler träningstimmar.

Den uppskattade investeringskostnaden för renovering och uppgradering av friidrottsarenan beräknas uppgå till omkring 10 miljoner kronor varav markarbeten utgör cirka 3,5 miljoner kronor.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att föra in behovet i nämndens lokalbehovsplan.

– Vi har en gammal friidrottsanläggning där det finns en stor skaderisk för utövarna och som man inte kan tävla på. Så det är klart att saker måste göras där, säger Catharina Enhörning.