Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Utvecklingskarta

På utvecklingskartan illustreras i kartform den strategiska delen av översiktsplanen. Här redovisas kommunens långsiktiga intentioner i grova drag. Områden, platser och stråk dit kommunen framför allt vill styra utvecklingsinsatser lyfts fram, liksom särskilt viktiga samband och de områden som i ett översiktligt perspektiv har de största värdena för natur och rekreation samt kulturmiljö och världsarv.

Kartan visar en översiktlig och förenklad bild av utvecklingstankarna.

Utvecklingskarta

Vad visar utvecklingskartan?

Utvecklingskartan beskriver kommunens avsikter vad gäller den långsiktiga utvecklingen och användningen av planområdet. Redovisningen är indelad i fyra teman: Bebyggelse, Transporter, Natur och rekreation samt Kulturmiljö och världsarv. För varje tema visas sedan i förekommande fall strategiskt viktiga objekt och samband.

Bebyggelse

Stadsbygd

Den befintliga tätbebyggda staden. Här finns alla typer av bebyggelse och en blandning av bostäder och olika typer av verksamheter.

Mötesplatser

Centrum. Ett levande centrum är viktigt för stadens identitet och utveckling. I stadens centrum finns viktiga funktioner samlade som alla i staden och kommunen ska ha tillgång till.

Olika typer av mötesplatser är viktiga för en levande stad. Det kan var stadsdelscentra med en blandning av kommersiell service och samhällsservice. Det kan också vara en förskola eller en skola, en idrottsanläggning eller en kulturverksamhet, eller en plats där en busslinje och ett huvudcykelstråk korsar. Mötesplatserna ska vara lätta att nå.

Utvecklingsstråk

För att få en stad som hänger samman är det viktigt att utvecklingen sker i tydliga stråk där sambanden idag i flera fall inte är så tydliga.

Växa mot Borlänge. På senare år har staden vuxit mot söder genom utbyggnaden av Galgberget och Lilla Källviken. Planarbete har även påbörjats för bostäder på norra sidan av Simonsberget och Källviksberget. En övergripande planeringsinriktning är att städerna Falun och Borlänge ska växa mot varandra väster om Runn.

Längs Runns norra strand finns möjlighet att utveckla attraktiva boendemiljöer samtidigt som grönska och vatten tas tillvara.

Born – Britsarvet. Genom omvandling och förtätning binds de norra stadsdelarna och centrum samman till en sammanhängande blandstad.

Regementet – Surbrunnshagen – Myran. Nya bostäder binder samman handelsplatsen på Regementsområdet med den kringliggande staden till en sammanhängande blandstad.

Utvecklingsområden

Centrum. I Översiktsplan FalunBorlänge sägs att städerna ska förtätas, i första hand i stadskärnorna och kring resecentrum. I Falu centrum och inom en radie på 1 km från resecentrum pågår ett flertal förtätningsprojekt. Här finns också möjligheter till ytterligare förtätning.

Söder om Simonsberget och Källviksberget är det område där stadens fortsatta utbyggnad kommer att ske när de förtätningsmöjligheter som finns i den befintliga stadsstrukturen är utnyttjade. Den fortsatta utvecklingen av området kommer att behandlas i en egen fördjupad översiktsplan.

Transporter

Befintliga noder

Idag finns två viktiga kollektivtrafiknoder i staden: Knutpunkten och Resecentrum Falun. I Knutpunkten möts alla busslinjer som trafikerar staden. I resecentrum är möjligheterna att byta mellan olika transportslag samlade.

Tillkommande noder på längre sikt

Diskussioner pågår om möjligheterna att åter låta tåg stanna vid Korsnäs station. Här kan en ny kollektivtrafiknod skapas med möjligheter att byta mellan olika transportslag. Dessutom blir kollektivtrafiknoden en viktig del i utvecklingen av denna del av staden. Här kan nya bostäder tillkomma i attraktiva sjönära lägen genom en omvandling av extensivt använda verksamhetsområden.

När en ny järnväg mellan Falun och Borlänge byggs bör möjligheterna att skapa en kollektivtrafiknod i stadens sydvästra delar utredas närmare.

Transportsamband

Den fortsatta utvecklingen av staden förutsätter att det finns bra transportsamband mellan olika befintliga delar och de nya områden som planeras. Viktigt är också transportsambanden med omvärlden både regionalt och nationellt. Här är särskilt sambanden med Borlänge viktiga att bevara och utveckla. Det finns fler transportsamband än de om av redovisningstekniska skäl visas på kartan.

Natur och rekreation

Natur- och rekreationsområden

Inom och runt staden finns natur- och rekreationsområden som bidrar med viktiga ekosystemtjänster.

Gröna och blå samband

Mellan områdena finns det strukturer och samband som behöver stärkas för att göra staden mer attraktiv. Genom att tydliggöra viktiga samband blir staden intressantare att röra sig i och man förstår bättre hur den hänger ihop. Här lyfter vi fram två stråk som behöver göras tydligare som miljöer för rekreation och biologisk mångfald.

Årummet från Varpan till Runn (N1 på kartan)

Falun är en stad med mycket vatten. Faluån, Tisken och Runn har genom historien haft stor betydelse som transportled. Samtidigt har mycket av den bebyggelse som tillkommit längs ån vänt ryggen mot den. Idag ses vattnet i staden som en tillgång och ett arbete har påbörjats för att vända staden mot vattnet. I det pågående projektet Årummet görs området mellan Falubron och Klabbron mer tillgängligt för människors utevistelse.

Under åren runt millennieskiftet pågick ett ambitiöst utredningsarbete med syftet att lyfta fram Tiskens vattenspegel. Detta skulle ske genom att en del av bottensedimentet muddrades bort. Här ingick också att återställa slussen mellan Tisken och Runn. På så sätt skulle Falun åter bli en sjöstad med båttrafik ända in i centrum. Detta arbetet har sedan 10-talet år legat stilla.

I arbetet med Tisken togs det även fram ett program för utvecklingen av Tiskens stränder. Programmet var ute på samråd men kom aldrig att återredovisas efter samrådet.

Flera projekt pågår eller har pågått för att utveckla vattenkontakten. En nysatsning skulle behövas för att skapa ett sammanhängande stråk för rekreation men även för att förstå vattnets betydelse för Faluns historia. Stråket sträcker sig ända från Varpans stränder, via Östanforsån och Faluån till Tiskens och Runns stränder.

Lugnet – Årummet (N2 på kartan)

Redan i gällande grönstrukturplan från 2006 lyfts stråket Faluån – Lugnet fram som ett viktigt grönstråk för rekreation. Det är sträckan Lugnet – Myran – Stadsparken/Lasarettsparken – Vasaparken – Faluån/Tisken. När staden förtätas är det viktigt att detta stråk ses som en tillgång som kan utvecklas och bli en tillgång för innevånare och besökare.

Kulturmiljö och världsarv

Världsarvsområde

Världsarvet Falun är en viktig tillgång för Faluns utveckling.

Kulturmiljösamband

Inom världsarvsområdet finns flera samband som behöver stärkas för att göra staden mer attraktiv. Genom att tydliggöra viktiga samband blir staden intressantare att röra sig i och man förstår bättre hur den hänger ihop. Här lyfter vi fram två stråk som behöver göras tydligare. De har betydelse ur kulturhistorisk synpunkt för att förstå hur staden vuxit fram.

Slaggstråket (R1 på kartan)

Gruvan har genom historien haft avgörande betydelse för stadens tillkomst och utveckling. Den är anledningen till att gruvan, staden och det omgivande bergsmanslandskapet är världsarv. Idag ser vi lämningar av gruvverksamheten som inte hänger ihop på ett tydligt sätt. Längs E16/Hanröleden, från Pilborondellen till Östanforsån, finns ett antal lämningar efter gruvverksamheten. Gruvan och rödfärgsverket är tydliga men flera andra döljs av en ökande igenväxning. Det finns lämningar av rostbås och slagghögar som kan göras mer tillgängliga. Från den stora slagghögen mellan Hanröleden och Yxhammarsgatan har man en storslagen utsikt över de centrala delarna av staden. Diskussioner pågår mellan kommunen och Länsstyrelsen om att starta ett gemensamt projekt för att utveckla området. Området kan bli en tillgång även för rekreation och besöksnäringen.

Gruvan möter staden (R2 på kartan)

Området från Gruvan till Stora torget innehåller flera delar som är intressanta för förståelsen av Faluns utvecklig. I Gruvan bröts malmen. I rostbåsen norr om Leksandsvägen (väg 293) och i hyttorna som bland annat låg där Västra skolan ligger idag, bearbetades malmen till råkoppar. Vid Hälsingtorget finns fortfarande Kopparvågen kvar där råkopparn skeppades ut på pråmar för vidare transport. Öster om Gruvgatan, i stadsdelen Elsborg, bodde gruvarbetare och hyttarbetare. Allt detta hängde tidigare ihop socialt och ekonomiskt. Genom åren har flera insatser gjorts för att tydliggöra området. Här finns möjligheter att bättre binda ihop områdets delar. På det sättet tydliggörs områdets betydelse för Faluns historia samtidigt som det blir intressant att promenera i och därmed en tillgång för rekreation och besöksnäringen.

Sidan uppdaterad 2019-08-16