Den första frågan att svara på om någon vill ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse eller en anläggning som inte kan klassas som enstaka komplettering av befintlig bebyggelse, är om jordbruksmarken är brukningsvärd eller inte. Jordbruksmark är all mark som någon gång röjts för bete eller odling. Det måste inte vara röjt tillräckligt för att kunna odla på marken, utan mark som enbart fungerar till bete är också jordbruksmark.

Frågan om jordbruksmarken är brukningsvärd ska bedömas utifrån markens förutsättningar att användas som jordbruksmark, inte utifrån nuvarande skick. Även mark som för tillfället inte brukas kan vara brukningsvärd jordbruksmark.

Jordbruksmark som inte är brukningsvärd får tas i anspråk

Om jordbruksmarken inte är brukningsvärd får den tas i anspråk utan att de kommande två frågorna behöver besvaras. Om jordbruksmarken däremot är brukningsvärd måste utredningen fortsätta med de andra två frågorna; är det som ska byggas eller anläggas ett väsentligt samhällsintresse? Och finns det en alternativ plats?

Även om jordbruksmarken inte är brukningsvärd kan det ändå finnas andra värden som gör att det inte är lämpligt att bygga på platsen. Dessa frågor måste hanteras i den vanliga lämplighetsprövningen.

Aspekter som ska påverka om jordbruksmarken ska betraktas som brukningsvärd

Om det finns någon som vill bruka marken ska den normalt anses vara brukningsvärd.
Om det däremot idag inte finns någon som brukar marken innebär inte det automatiskt att marken inte är brukningsvärd. Det kan nämligen vara svårt att utreda om det ändå finns någon som vill bruka den aktuella marken.

Om det aktuella området är i liknande storlek som övrig jordbruksmark i området ska den normalt anses vara brukningsvärd.
Storleken på de maskiner som behövs för att bruka marken brukar anpassas efter hur stora åkrarna och ängar är i området generellt. Stora maskiner på smala remsor gör marken svår att bruka. Det gör att små remsor av jordbruksmark i ett i övrigt storskaligt odlingslandskap kan bedömas vara inte brukningsvärd medan ett likadant område i ett småbrutet odlingslandskap är brukningsvärt.

Storleken ska räknas på den åker eller äng som berörs, inte hur stor del av den som berörs.

Om jordbruksmarken ligger i anslutning till ett större sammanhängande område med jordbruksmark ska den normalt anses vara brukningsvärd.
Närheten till annan jordbruksmark är avgörande för om jordbruksmarken ska anses vara brukningsvärd eller inte. Förflyttning kostar både ekonomiskt och tidsmässigt. Ju mindre ett område med jordbruksmark är, desto närmare övrig jordbruksmark behöver det ligga.

Kopplingar mellan åkrar eller ängar kan vara brukningsvärda.
Smala remsor av jordbruksmark som kopplar ihop olika åkrar eller ängar kan vara brukningsvärda om eventuella alternativa vägar exempelvis medför omvägar eller om den alternativa vägen kräver transport på smala gator eller genom bostadsområden.

Aspekter som inte ska påverka om jordbruksmarken ska betraktas som brukningsvärd

På vilket sätt marken brukas spelar ingen roll.
Både åker och bete är jordbruksmark. Vilken gröda som odlas eller vilket djurslag som betar har inte betydelse för om jordbruksmarken är brukningsvärd eller inte.

Fastighetsgränserna påverkar inte jordbruksmarkens storlek.
Om jordbruksmarken kan brukas utan hänsyn till fastighetsgränserna så ska inte fastighetsgränserna avgöra hur stort område åkern eller ängen omfattar. Vanligast är istället att vägar och diken påverkar hur stort ett område med jordbruksmark är. Som hjälp att avgöra hur stort ett område med jordbruksmark är så kan exempelvis information om gårdsstöd användas.

Både heltidsjordbruk och deltidsjordbruk är viktiga.
Om jordbruksmarken brukas av en heltidsjordbrukare, en deltidsjordbrukare eller som rent fritidsintresse påverkar inte bedömningen av om jordbruksmarken är brukningsvärde eller inte. Det beror framförallt på att vem som brukar marken inte är konstant och att detta kan ändras över tid.

Att sälja tomtmark är ett enskilt intresse.
Att behålla den brukningsvärda jordbruksmark som finns är ett allmänt intresse. Vill någon sälja jordbruksmark som tomtmark är det ett enskilt intresse. När det gäller möjligheten att bygga på brukningsvärd jordbruksmark är det enbart allmänna intressen, väsentliga samhällsintressen, som får motivera det. Att marken kan ha ett större ekonomiskt värde som tomtmark än som jordbruksmark har ingen betydelse för om marken ska anses vara brukningsvärd eller inte.