Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Traktor på åker framför äldre gård

Bygga på jordbruksmark

I Miljöbalken finns regler om hur man ska hushålla med mark- och vattenområden. Det är exempelvis bara tillåtet att bygga på jordbruksmark under vissa förutsättningar. Det beror på att jordbruksmarken är viktig för livsmedelsförsörjningen. Jordbruksmark som en gång har bebyggts kan inte återgå till jordbruksmark igen om behovet skulle öka i framtiden. Därför är det viktigt att bevara brukningsvärd jordbruksmark vare sig den används till livsmedelsproduktion eller inte idag.

Miljöbalken SFS 1998:808

3 kap 4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Förtydligande av när det är möjligt att bygga på jordbruksmark

I översiktsplan FalunBorlänge har byggande på jordbruksmark uppmärksammats med en skrivning motsvarande den som finns i Miljöbalken. Detta avsnitt om att bygga på jordbruksmark är ett förtydligande av kommunens syn på när det är möjligt att bygga på jordbruksmark.

Tre frågor att besvara

Innan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar behöver upp till tre frågor besvaras. Svaren på frågorna kan resultera i att jordbruksmarken inte får tas i anspråk.

De tre frågorna är:

1. Är jordbruksmarken brukningsvärd?

2. Är det som ska byggas eller anläggas ett väsentligt samhällsintresse?

3. Finns det en alternativ plats?

Förarbeten till lagstiftningen samt rättsfall ger vägledning för hur svaren på de tre frågorna ska tolkas. Men det finns också utrymme att förtydliga kommunens syn på alla tre frågor. Det är lämpligast att svara på frågorna i den ordning de presenteras ovan då svaret på respektive fråga kan göra det onödigt att gå vidare till nästa.

Andra värden kan också påverka möjligheten att bygga på jordbruksmark

Om svaren på de tre frågorna ovan innebär att jordbruksmarken kan tas i anspråk så kan det ändå finnas andra värden som gör att det inte är lämpligt att bygga på platsen. Miljöbalkens 3 kapitel 4 § hanterar exempelvis inte jordbruksmarkens värden för landskapsbild, naturvärden eller kulturmiljövärden, där bland annat riksintressen kan vara en faktor. Dessa frågor måste hanteras i den fortsatta handläggningen av det aktuella ärendet och den vanliga lämplighetsprövningen.

Frågorna kan utredas på olika sätt

För de områden där det redan nu finns ett uttalat önskemål om att bebygga jordbruksmark redovisas utredningen i respektive områdesrekommendation. När önskemål om att bebygga jordbruksmark kommer in efter att den fördjupade översiktsplanen är antagen kan utredningen ske i samband med planbesked eller planuppdrag, i ett planprogram eller direkt i detaljplan. I vissa fall kan utredningen även ske i samband med förhandsbesked om bygglov.

Utredningen av de tre frågorna varierar i omfattning utifrån förutsättningarna. Komplexiteten avgör hur och när utredningen behöver göras. Det är alltid lämpligt att göra en översiktlig utredning i samband med planbesked eller planuppdrag, men även om det görs kan det finnas behov av en grundligare utredning i senare skeden. Det är viktigt att alla relevanta punkter för de tre frågorna redovisas på ett tydligt sätt, men en mindre omfattande utredning behöver inte vara ett separat dokument.

Enstaka komplettering av befintlig bebyggelse

När den ursprungliga bestämmelsen om att skydda brukningsvärd jordbruksmark infördes i den nu upphävda naturresurslagen så framgick det av propositionen att vissa ändringar av markens användning ändå var förenliga med bestämmelsen. Det ansågs vara förenligt med bestämmelsen att ordna koloniområden med odlingslotter på jordbruksmark och att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare någon enstaka byggnad.

Bedömningen är därför att det i vissa fall bör vara möjligt att ta små ytor jordbruksmark i anspråk utan att ta ställning till om jordbruksmarken är brukningsvärd eller inte. De möjligheter som bör finnas är dels att utöka befintliga tomter med ytterligare byggnader och dels att bebygga så kallade lucktomter. Vid bedömningen av om denna möjlighet till undantag kan användas så är det viktigt att påverkan på jordbruksmarken är begränsad och att den enskilda åtgärden inte bidrar till möjlighet att ta ytterligare områden av jordbruksmark i anspråk, så kallade kumulativa effekter.

Att utöka en befintlig tomtplats ut på jordbruksmark för att möjliggöra ytterligare byggnader som hör till ett befintligt bostadshus bör i normalfallet vara möjligt om det saknas plats på den befintliga tomtplatsen att uppföra byggnaderna där. Det kan exempelvis handla om nya komplementbyggnader eller om ekonomibyggnader för en verksamhet. Även ett ytterligare bostadshus för att möjliggöra generationsboende bör vara möjligt. Däremot bedöms inte etablering av nya bostadshus för exempelvis uthyrning av lägenheter eller avstyckning av ytterligare bostadsfastighet rymmas inom begreppet att utöka befintlig tomtplats. När en befintlig tomtplats utökas ut på jordbruksmark ska de nya byggnaderna placeras så nära de befintliga byggnaderna som möjligt och utan onödiga extra ytor. Detta för att minimera ianspråktagandet av jordbruksmark och för att syftet med möjligheten inte är att ge möjlighet till avstyckningar. Generationsboende ska ha en tydlig koppling till det befintliga bostadshuset och dela tomtplats med detta, exempelvis liknande en flygelbyggnad.

Under vissa förutsättningar kan det även vara möjligt att ta i anspråk så kallade lucktomter på jordbruksmark. En lucktomt är ett mindre markområde som ligger mellan befintlig bebyggelse. Här nedan följer ett förtydligande av vad kommunen bedömer ska vara uppfyllt för att det ska räknas som en lucktomt och kunna bebyggas trots att området består av brukningsvärd jordbruksmark. Samtliga tre omständigheter som redovisas i text och bild nedan ska vara uppfyllda för att området ska kunna tas i anspråk med motiveringen att det är en lucktomt. Det kan dock alltid finnas andra orsaker till att bebyggelse inte kan tillåtas, exempelvis naturvärden, kulturmiljövärden eller en särskilt viktig landskapsbild.

En lucktomt omges av befintlig bebyggelse eller väg till befintlig bebyggelse på ett sätt som gör att inga nya lucktomter bildas när tomten bebyggs

Syftet med bestämmelserna om att jordbruksmark inte får bebyggas är att långsiktigt skydda jordbruksmarken. För att bebyggelse på lucktomter inte ska strida mot syftet är det viktigt att en ny tomt inte resulterar i att ytterligare en eller flera tomt kan bebyggas. För att uppnå detta måste det normalt finnas bebyggelse eller väg i tre väderstreck, men i vissa fall kan en lucktomt avgränsas på andra sätt.

En lucktomt som är omgiven av bostäder på två sidor och en väg på den tredje sidan.

En lucktomt ska ha en storlek som motsvarar övriga bostadsfastigheter/-tomter i närområdet men behöver inte redan ha styckats av

För att kunna bedöma hur stor lucka i bebyggelsen som kan anses vara en lucktomt ska de övriga fastigheterna eller tomtplatsern i området användas som jämförelse. Storleken på fastigheter/tomtplatser kan variera stort, särskilt på landsbygden och en bedömning av lämplig storlek måste göras i varje enskilt fall. Eftersom Fastigheter på landsbygden i flera fall omfattar mer mark än själva tomtplatsen kan en lucktomt vara en del av en befintlig fastighet som styckas av.

Två lucktomter på olika platser och i olika storlek eftersom de närliggande tomterna är i olika storlek

En lucktomt ska ligga i direkt anslutning till befintlig väg eller befintlig utfart

Anledningen till att det bör vara möjligt att bebygga lucktomter är att de har en placering i befintliga bebyggelsegrupper som gör dem till en naturlig förtätning och som resulterar i att fastighetsägaren normalt kan förväntas få bebygga sin fastighet. Om det krävs en ny tillfartsväg för att kunna bebygga ett markområde, även om det i övrigt uppfyller kriterierna ovan, så anses markområdet inte vara en sådan naturlig förtätning. Dessutom kan anläggandet av en ny infart, beroende på vägens placering, leda till att andra markområden också uppfyller kraven för lucktomt, vilket i så fall skulle göra att syftet med bestämmelsen om att långsiktigt skydda jordbruksmarken kan gå förlorat.

En lucktomt som ligger i anslutning till befintlig väg och en lucktomt som ligger i anslutning till en befintlig utfart.

Planeringsinriktning för att bygga på jordbruksmark

  • Byggande på och ianspråktagande av jordbruksmark får endast ske om det är förenligt med miljöbalkens 3 kap 4 § genom att det handlar om enstaka komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse, jordbruksmark som inte är brukningsvärd eller väsentliga samhällsintressen som inte kan lokaliseras till annan plats. Detta avsnitt är en hjälp i den bedömningen.
  • Enstaka komplettering av befintlig bebyggelse kan handla om en lucktomt. För att klassas som en lucktomt ska samtliga tre kriterier vara uppfyllda:
  • En lucktomt omges av befintlig bebyggelse eller väg till befintlig bebyggelse på ett sätt som gör att inga nya lucktomter bildas när tomten bebyggs
  • En lucktomt ska ha en storlek som motsvarar övriga bostadsfastigheter/-tomter i närområdet men behöver inte redan ha styckats av
  • En lucktomt ska ligga i direkt anslutning till befintlig väg eller befintlig utfart
  • För att avgöra om jordbruksmark är brukningsvärd används anvisningarna i avsnittet Är jordbruksmarken brukningsvärd?
  • För att avgöra om brukningsvärd jordbruksmark ändå får bebyggas används anvisningarna i avsnitten Väsentligt samhällsintresse och Alternativa platser.
Sidan uppdaterad 2021-10-04