Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Klimatanpassning

Enligt FN:s klimatpanel leder ett förändrat klimat bland annat till högre temperaturer, ökad nederbörd, stigande havsnivåer och förändrade flöden i vattendrag samt ökade risker för ras, skred och erosion. För Faluns del är det främst ökad nederbörd och förändrade flöden i vattendrag som påverkar befintlig bebyggelse samt var ny bebyggelse kan lokaliseras och hur den utformas.

Konsekvenserna av klimatförändringarna kan förebyggas genom klok placering av tillkommande bebyggelse, mer grönska och att så många som möjligt kan välja hållbara transporter; kollektivtrafik på längre sträckor och cykel på kortare sträckor.

Ras, skred och erosion

Det finns inga kända risker för ras och skred inom planområdet. Skred förekommer främst i silt- och lerjordar (finkorniga jordar) medan ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter. De finkorniga jordarna har liten skredbenägenhet i större delen av kommunen enligt SGUs kartering, men närmare Dalälvens dalgång och gränsen mot Borlänge kommun ökar benägenheten för skred till ”viss benägenhet”. ”Liten skredbenägenhet” är den lägsta benägenheten i karteringen, men det finns fortfarande risk för skred. Nya byggnader och vissa andra anläggningar tillför mer tyngd på marken och kan därför påverka stabiliteten i slänten, även förändringar av slänten kan påverka stabiliteten. Länsstyrelsen Dalarna har tagit fram en vägledning för riskhantering kopplat till översvämningar, ras och skred. Risken för ras eller skred måste bedömas innan nybyggnation eller nyanläggning och en stabilitetsutredning kan krävas.

Kring de större vattendragen finns områden med erosionsbenägna jordarter. Erosion i strandzonerna och i branta lägen bedöms vara den största risken kopplat till erosion. Dessa frågor bör därför belysas särskilt i geotekniska undersökningar i branta lägen respektive strandnära lägen.

Riklig nederbörd

För Dalarna finns en kartering av var vatten samlas vid häftiga skyfall. Lågpunkter där vatten samlas vid skyfall har en viktig funktion eftersom vattnet fördröjs. Då minskar den mängd vatten som rinner längs med gator och vägar.

Det bästa är om dessa lågpunkter kan behållas. De kan med fördel vara en del av grönstrukturen och utvecklas som park eller annat rekreationsområde som tål att översvämmas ibland.

I de fall de ändå bebyggs är det viktigt att marken höjs så att den nya bebyggelsen inte skadas och det måste också utredas vart vattnet istället kommer att ta vägen vid häftiga skyfall. I vissa fall kan nya lågpunkter behöva konstrueras.

På nedanstående karta syns de lågpunkter där vatten kan komma att samlas vid kraftig nederbörd.

Höga vattenflöden

Klimatförändringarna kommer att leda till ökade vattenflöden i våra vattendrag. De medelhöga vattenflödena förväntas få längre varaktighet. Vårfloderna förväntas bli något mindre. Höga flöden kan även förekomma lokalt i dagvattensystem.

Det finns olika karteringar av översvämningsrisk som grund för kommunens planering, både Dalälvens vattenregleringsföretag, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen Dalarna har tagit fram översvämningskarteringar. Generellt rekommenderas att den kartläggning som ger den högsta nivån ska användas. Vilken återkomsttid, exempelvis 100-årsflöde eller högsta beräknade flöde, som ska användas beror på vad det är som ska byggas eller anläggas.

Under nivån för 100-årsflödet är det exempelvis bara lämpligt med områden utan byggnader eller enkla byggnader som förråd, uthus och garage. Byggnader och infrastruktur med viktiga samhällsfunktioner som sjukhus, större vägar eller anläggningar för el och VA bör alltid placeras över nivån för högsta beräknade flöde, liksom anläggningar som riskerar att ge stor miljöpåverkan vid en översvämning. För övriga användningar, exempelvis bostäder krävs det en riskbedömning som visar att användningen är lämplig om den ska placeras mellan 100-års flödet och högsta beräknade flöde.

I områden där översvämningsrisken inte har karterats måste fortfarande en bedömning göras om huruvida en åtgärd är lämplig eller inte med hänsyn till översvämningsrisken. Det kan ske exempelvis genom att inhämta lokal kunskap, dokumenterad eller utifrån erfarenheter, om vilka områden som ofta översvämmas, genom att studera vattendomar för befintliga dammar i de fall sådana finns eller genom att med hjälp av höjdkurvor i förhållande till vattendragets eller sjöns avrinningsområde avgöra vad som är en lämplig säkerhetsmarginal.

Inom planområdet finns översvämningskarteringar finns för Svärdsjövattendragen och Lilla Aspan.

Följande karteringar ska användas för respektive vattendrag

Länsstyrelsen Dalarna har tagit fram en vägledning för planläggning i strandnära lägen. Vid en bedömning av ett område ska följande flöden kontrolleras:

Svärdsjövattendragen

  • 100-årsflöde: MSB:s klimatanpassade översvämningskartering för år 2098
  • 200-årsflöde: Länsstyrelsens kartering av högsta klimatanpassade 200-årsflöde
  • Högsta beräknade flöde: MSB:s översvämningskartering från 2013

Lilla Aspan

  • 100-årsflöde: Vattenregleringsföretagens översvämningskartering från 2012
  • 200-årsflöde: Vattenregleringsföretagens översvämningskartering från 2012 + 1,5 dm
  • Högsta beräknade flöde: MSB:s översvämningskartering från 2013


Kartan nedan kan ta en stund att ladda.

Högre temperaturer

Längre perioder med höga temperaturer beräknas bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. Stor andel hårdgjord yta ökar temperaturen ytterligare och skapar så kallade värmeöar, medan grönska bidrar till att hålla temperaturen nere. Landsbygden har generellt en större andel grönska än staden och risken för värmeöar är därför betydligt lägre.

Det är ändå viktigt att tänka på mikroklimat, framförallt i tätorternas centrum och i andra områden med stor andel hårdgjorda ytor, exempelvis skolområden. Gröna områden behöver sparas eller tillkomma för att behålla eller skapa ett bra mikroklimat även under varma dagar.

Planeringsinriktning för Klimatanpassning

  • Länsstyrelsens vägledning för riskhantering i fysisk planering avseende översvämningar, ras och skred ska följas vid planering, byggnation och anläggning av tex. vägar. Det kan, beroende på förutsättningarna på platsen, innebära att
  • Det ställs krav på stabilitetsutredningar i områden där risken för ras eller skred inte kan avskrivas på annat sätt.
  • Det ställs krav på fördjupade översvämningsutredningar
  • Vissa byggnader och anläggningar, exempelvis viktiga vägar, inte får uppföras under vissa höjdnivåer.
  • Det ställs krav på skyddsåtgärder för att förebygga risken för översvämning, ras, skred eller erosion.
  • Skyfallskarteringar kan behöva göras vid planering av grupper av bebyggelse eller vid vissa För att minska risken för stora konsekvenser vid skyfall ska dagvatten i första hand avledas, infiltreras och fördröjas lokalt.
  • Andelen hårdgjorda ytor ska hållas på så låg nivå som möjligt i tätorter och annan sammanhållen bebyggelse.
Sidan uppdaterad 2021-10-04