Startsida
Lyssna på sidan Lyssna

Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Cyklist cyklar mot kameran på en enfältsväg på landsbygden.

Enfältsväg med dubbelriktad trafik

För att cyklister och fotgängare ska få en säkrare trafikmiljö kommer nu en ny typ av väg, en enfältsväg med dubbelriktad trafik så kallad Bygdeväg att testas i Falun.
Tidigare har vägtypen utvärderats efter Trafikverkets vägar i landsbygdsmiljö. Nu ska vägtypen även testas och utvärderas i tätortsmiljö. Lilltorpsvägen i Falun kommer att vara en av två sträckor i Sverige som utvärderas under 2020.

Falu kommun har valt ut en sträcka av Lilltorpsvägen, mellan Margaretas väg och Lilltorpet. Sträckan finns med i planen för utbyggnad av cykelvägsnätet (Cykelplan för Falu kommun), men ligger mycket långt fram i tiden för en utbyggnad. Under tiden testas hur det fungerar med en enfältsväg.

Informationsblad om enfältsväg (pdf)  PDF

I informationsbladet finns även trafiklagstiftning som frågats om gällande enfältsväg med dubbelriktad trafik.

Vanliga frågor och svar om enfältsväg

  • Ska jag gå på vänster eller höger vägren?

    Precis som vanligt ska du gå längst till vänster på vänster
    sida av vägen så att du möter trafiken som kommer från
    andra hållet.
    Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276, 7 kap 1 §

  • Får vi cykla i bredd på vägrenen?

    När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får ni
    cykla i bredd.
    Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276, 6 kap 1 §

  • Vad finns det för tidigare erfarenheter av
    enfältsvägar i Sverige?

    Utformningen finns sedan i början av 2000-talet i Sverige,
    i Dalarna finns enfältsvägar i Bonäs (Mora), Hansjö (Orsa),
    Västtjärn (Gagnef), Åsmanbo (Smedjebacken) och i Stjärnsund.

  • Är en enfältsväg säker?

    I Danmark har liknande utformning, kompletterad med hastighetsdämpande
    åtgärder, minskat antalet olyckor med ca
    25 %. En utvärdering i Sverige från fem enfältsvägar i Skåne
    visar varken en ökning eller en minskning
    av antalet olyckor.

  • Får jag parkera på en enfältsväg?

    Du får inte stanna eller parkera ett fordon på en sådan
    plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår eller trafiken
    onödigtvis hindras eller störs.

  • Vilken sida av vägen ska jag rida på?

    Precis som vanligt ska du rida på höger sida, på en enfältsväg
    alltså på vägrenen på höger sida..

  • Hur ska bilisterna och andra motorfordonsförare mötas?

    Du får tillfälligt använda vägrenen för att underlätta framkomligheten
    för annan trafik, alltså t ex vid möten.
    Se även film på Youtube, sökord bygdeväg.

  • Hur gör jag i kurvor och/eller dålig sikt?

    Precis som vanligt ska du anpassa hastigheten i varje
    situation.
    Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276, 2 kap

  • Är vägrenen en cykelbana?

    Nej, utformningen är inte en cykelbana utan en vägren.
  • Vilka sträckor kan bli enfältsvägar?

    I Vägar och gators utformning finns följande råd:
    • Låga flöden - under 2000 fordon per dygn.
    • Hastighet max 60 km/h.
    • Vägen har en lokal funktion.
    Kommunen har i detta projekt valt Lilltorpsvägen eftersom
    aktuell sträcka finns med i cykelplanen men ligger mycket
    långt fram i tiden för en utbyggnad. Under tiden testas enfältsväg
    som nu finns som en ny vägtyp i Gator och vägars
    utformning.

  • Hur ska jag som fordonsförare/cyklist/gående använda en enfältsväg?

    Du ska använda körbanan när du kör bil eller annat motorfordon.
    Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276, 3 kap 6 §
    Om vägrenen är tillräckligt bred ska du använda vägrenen
    när du cyklar, går, kör moped (klass l och ll), rider, kör ett
    fordon konstruerat för en hastighet av max 40 km/timme,
    eller ett fordon förspänt med dragdjur.
    Om det behövs för att underlätta framkomligheten för
    annan trafik, får du använda vägrenen tillfälligt även när
    du kör andra fordon.
    Läs mer: Trafikförordningen 1998:1276, 3 kap 12 §

  • Varför ska vi ha enfältsväg?

    Utformningen gynnar framkomlighet och tillgänglighet för
    oskyddade trafikanter.

  • Vad visar tidigare försök med enfältsvägar?

    Trafikverket har tillsammans med Helsingborgs stad gjort
    ett försök med enfältsvägar med dubbelriktad trafik, även
    kallade bygdevägar, på fem platser i kommunen. Försökets
    utvärderades under 2018. Utvärderingen visade att
    medelhastigheten sänktes, det blev inga större skillnader
    i flöden före och efter perioden, ingen ökning eller
    minskning av olyckor, tydlig lägesförändring på vägen hos
    motorfordonen.
    I Danmark, där vägtypen kallas 2 minus 1-vägar, visar
    utvärderingar att olyckorna minskat med 25 procent.
    Men eftersom den här vägtypen idag enbart används på
    lågtrafikerade sträckor, där det inte är många olyckor,
    är det svårt att dra några säkra slutsatser om effekter på
    trafiksäkerheten.

  • Hur är en enfältsväg utformad?

    Sträckan märks ut med skylten Varning för avsmalnande
    väg, kombinerad med upplysning om körbanans bredd och
    sträckans längd. Vägrenarna på båda sidor avgränsas med
    kantmarkeringar.
    Den dubbelriktade körbanan får en bredd av 3,0 meter, och
    vägrenarnas bredd varierar mellan ca 1 till 1,5 meter.
    Vägen skyltas med vägmärket ”varning för avsmalnande
    väg” samt vägmärket ”fri bredd” (3,0 m) och sträckans
    längd (0 – 800 m).

  • Vad är en enfältsväg?

    En enfältsväg med dubbelriktad trafik, eller bygdeväg som
    den också kallas, är en befintlig, lågtrafikerad väg som
    målas och skyltas så att det blir tydligare för alla trafikanter
    att de måste samsas om utrymmet och ta hänsyn till
    varandra.
    Att du som trafikant ska ”iaktta den omsorg och varsamhet
    som krävs med hänsyn till omständigheterna” är en
    av grundbestämmelserna i Trafiklagstiftningen. Är vägen
    smal och sikten dålig ska du anpassa hastigheten och vara
    uppmärksam. Utformningen av enfältsvägen är ett sätt att
    förstärka det beteendet.
    Enfältsväg består av en dubbelriktad körbana i mitten, så
    smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på
    varje sida. Vid möte mellan motorfordon får du använda
    vägrenen tillfälligt – om det kan ske utan fara. Vägrenen
    är bredare än vanligt så att de oskyddade trafikanterna
    förfogar över en tydligare plats. Vägrenen ska användas av
    gående, cyklister och ryttare. Trafikverket har gjort en film
    som visar hur det ska fungera:
    https://www.youtube.com/watch?v=4smg1uDY-OQ

Sidan uppdaterad 2020-06-08