Barnomsorgen då och nu

I början av 1800-talet startade de tidigaste formerna av barnomsorg som kallades småbarnsskola och barnkrubba och var heldagsomsorger med tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen och se till att religionen grundlades, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element.

Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde Sverige 1896 och var en halvdagsomsorg med utbildningssyfte, som på grund av avgifterna endast var tillgänglig för de rikaste medborgarna. Barnträdgården var ett pedagogiskt komplement till hemmet, medan modern hade det övergripande ansvaret för omsorgen.

1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas som daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård

Barnstugeutredningen tillsattes år 1968 med uppdrag att bland annat skriva ett pedagogiskt program för förskolan. När Barnstugeutredningens resultat kom ut 1972 i två volymer valde man att samtidigt lansera förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg, för att markera den pedagogiska grunden för verksamheten. Trots detta lever ordet dagis, förkortningen av begreppet daghem som stiftades 1943, kvar i folkmun

1998 kommer det historiska beslutet att förskolan skulle föras över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Riksdagen fattade detta beslut samtidigt som den tog beslut om Lpfö98 – läroplanen för förskolan.