Vid barn- och utbildningsnämnden senaste sammanträde, avrapporterades förutsättningarna för att kunna finansiera en så kallad rakbana – 100 meter lång - i anslutning till friidrottshallen på Lugnet. En rakbana skulle kosta mellan 20-30 miljoner kronor att bygga.

Tidigare i veckan meddelade också friidrottsförbundet att bevilja Faluns status som riksidrottsgymnasium (RIG) i ytterligare tre år. I dag bedrivs RIG friidrott i sex kommuner, och samtliga orter förutom Falun kan erbjuda en rakbana.

– Konkurrensen när det gäller friidrott är hård. Uppsala som också hade sökt, fick inte sin ansökan beviljad, säger nämndordförande Björn Ljungqvist (M).

Helheten i Falun med bland annat Lugnetanläggningen och det nära samarbetet med högskolan gör att Falun står sig starkt, men en rakbana är en viktig pusselbit som saknas.

– Eftersom kraven successivt höjs på de orter som vill bedriva elitidrottsutbildning var det nödvändigt att föra en strategisk diskussion kring hur vi skall handskas med dels RIG friidrott, dels övriga idrottsinriktningar där vi har en hög ambitionsnivå. Förvaltningen får nu i uppdrag att föra dialogen med övriga kommunala verksamheter, högskolan och andra externa intressenter kring hur denna verksamhet ska finansieras, säger Björn Ljungqvist och fortsätter:

– Utgångspunkten är att idrottsutbildningarna är strategiskt viktiga för Falu kommuns attraktionskraft, men de får inte tränga ut nödvändiga satsningar på vår kärnverksamhet. Med "kärnverksamhet" menar vi kvaliteten i våra ordinarie utbildningsprogram.

Hur ska framtidens gymnasium se ut?

På samma tema som ovan beställde nämnden en "planering och dimensionering av framtida utbildningsprogram" på de kommunala gymnasieskolorna.

Utredningen är uppdelad i två delar, kort- och lång sikt.

– På kort sikt behöver vi analysera vilka insatser som krävs för att möta kompetensförsörjningsbehovet från större arbetsgivare som nu etablerar sig i vårt närområde, exempelvis Northvolt och Försvarsmakten. Vid sidan om detta nya behov finns ett kontinuerligt behov av kompetensförsörjning från befintliga arbetsgivare, både privata och offentliga, exempelvis sjukvården, säger Björn Ljungqvist.

I det längre perspektivet har det under längre tid flaggats från utbildningsdepartementet att det kommer att genomföras mera genomgripande förändringar i gymnasiet som skolform.

Förvaltningens uppdrag är att kartlägga vilka förändringar som kommer att föreslås och lämna förslag på hur vi som kommun ska tänka och agera för att möta dessa förändringar.

Om samarbetet med Science Center 2047

Nämnden fick också en avrapportering av samarbetet med Science Center 2047 och Ljungbergsfonden.

Detta är ett samarbete som syftar till att öka intresset och utveckla nya undervisningsmetoder för NO-ämnen, teknik och matematik. Ett exempel är att i högre utsträckning kunna varva teori och praktik för att skapa en större förståelse och större "kunskapslust".

– Falu kommun har precis blivit beviljade ytterligare 5,5 miljoner kronor för de kommande tre åren där vi på olika sätt kommer att utveckla detta arbete och göra det tillgängligt för ännu flera av våra elever. Syftet är dels att fler ska klara skolans kunskapskrav på bästa sätt, men också att i förlängningen bidra till att kompetensförsörja teknikintensiva branscher i regionen och övriga Sverige, säger Björn Ljungqvist.

Hårt söktryck till kommunala högstadieskolor

Avslutningsvis avrapporterades söktrycket till årskurs 7 och till de kommunala högstadieskolorna.

– Vi kan konstatera att söktrycket är jämnt fördelat över alla skolor och att alla verkar kunna få sina förstahandsval beviljade. Särskilt roligt är det att konstatera att söktrycket till Svärdsjöskolan har ökat kraftigt. Nämnden hade en förhoppning att kommunens satsning på en ny skola få positiva effekter, men söktrycket överträffar ändå våra förväntningar, säger Björn Ljungqvist.