Nya riktlinjer för skärmanvändning för barn och unga

Nu har det kommit nya riktlinjer för skärmanvändning för barn och unga. Falu kommuns elevhälsa – som jobbar hälsofrämjande - ser positivt på de nya rekommendationerna.

– Vi ser elever som rör sig för lite. De väljer exempelvis spel i stället för att träffa kompisar. Vi ska ju jobba hälsofrämjande och förebyggande för att inte folksjukdomar som exempelvis diabetes uppkommer i senare ålder. Det står i både skollagen och hälso- och sjukvårdslagen, säger Maria Bäck, som är enhetschef på skolhälsovården, och som ser positivt på de nya rekommendationerna.

Så säger rekommendationerna

Det är Folkhälsomyndigheten som på regeringens uppdrag tagit fram nya riktlinjer för skärmanvändning. Syftet är att de ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.

Rekommendationerna säger bland annat att:

• skärmar inte används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten,
• digitala medier inte ska tränga undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max en timme per dygn, barn 6–12 år max en till två timmar, och barn 13–18 år max två till tre timmar,
• åldersgränser följs för till exempel sociala medier och spel,
• föräldrar aktivt styr vilket innehåll barn tar del av, och samtalar om vad barnen gör på digitala medier samt kommer överens om regler för skärmtid,
• föräldrar tänker på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet, och barns skärmvanor,
• barn under två år i möjligaste mån inte använder skärm.

Psykisk ohälsa och försämrad fysisk hälsa

När man ser på konsekvenserna av för mycket skärmtid, så visar forskning på att den psykiska ohälsan ökar, något som bland annat kopplas till sociala medier och den aktivitet som sker på dessa plattformar. Men man ser också att den fysiska hälsan försämras i vissa grupper.

– Vi ser att psykisk ohälsa ökar och att barn och ungas vikt ökar. Idag förekommer diabetes 2 till och med på förskolebarn. Diabetes 2 är den typ av diabetes som äldre får och främst de som kanske har övervikt och lite osunda levnadsvanor.

– Vi vet att många barn, ungdomar - och vuxna också för den delen - använder skärm betydligt mer än det rekommenderade. För oss är det viktigt att det finns en balans så kroppen också får den rörelse den behöver och att den sociala förmågan kan utvecklas på ett bra sätt, säger Maria Bäck.

Skärmtid diskuteras på hälsosamtal

Elevhälsans främsta uppdrag är att arbeta med förebyggande hälsa. När en elev kommer på hälsosamtal hos skolsköterska kommer hen bland annat få frågor om skärmtid.

– Skolsköterskan ska enligt lag erbjuda hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 i gymnasiet. Eleverna får först ett frågeunderlag där frågor om hälsan som sömn, kost, rörelse, trivsel och så vidare tas upp. Där finns även fråga om skärmtid. Dels hur många timmar vid skärm och dels hur eleven själv uppfattar att det påverkar hens liv. Utifrån vad elev svarat och vad hen vill prata om så diskuterar man frågor och ger råd. Alla saker som rör hälsan hänger ihop så behöver elev hjälp med något så kan skolsköterska stötta, säger Maria Bäck.

Barn och unga använder ju oftast även skärmar på skoltid, hur rimmar det med rekommendationerna?

– Den kunskap man hittar i datorn ska man så klart använda som hjälpmedel i skolan. Det man bör titta på mer är att det finns utrymme för rörelsepauser. Eftersom barn och ungar, och vuxna för den delen, ägnar en stor del av sin dag stillandesittande och kanske vid skärm, så är det bra om råden följs övrig tid. Att barn exempelvis leker ute när de kommer hem och på helgen.

För att läsa mer om de nya riktlinjerna, gå in på Folkhälsomyndighetens sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.