Allt fler elever väljer att gå yrkesprogram

Elevernas intresse för yrkesprogram ökar kraftigt och utvecklingen pekar på ett fortsatt trendbrott i årets preliminära gymnasieval.

Den nya sökstatistiken för läsåret 2026/27 visar att allt färre väljer studieförberedande program, samtidigt som yrkesutbildningarna lockar en växande andel förstahandssökande.

– Jag ser positivt på att allt fler ungdomar söker sig till en yrkesutbildning. Jag tror att ungdomarna ser att det finns bra framtidsutsikter den vägen. Intresset för alla yrkesprogram ökar, förutom när det gäller vård- och omsorgsprogrammet vilket inte är bra, säger Jonas Sallén Lennerthson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Detta framgår av den information som barn- och utbildningsnämnden tog del av vid sitt senaste sammanträde.

Andelen förstahandssökande till de kommunala gymnasieskolorna minskar totalt med 10 procent jämfört med föregående år. Men bakom tappet finns en tydlig förskjutning i elevernas val: fler väljer praktiska utbildningsvägar.

Utvecklingen går i linje med både regionala prognoser och nationell politisk inriktning, där yrkesutbildningar lyfts fram som ett strategiskt viktigt område.

El- och energiprogrammet är det program som ökar mest. Inför läsåret 2026/27 har 14 fler elever valt programmet i första hand jämfört med året innan.

Samtidigt backar vissa studieförberedande program rejält. Allra störst är minskningen på samhällsvetenskapsprogrammet, som går från 80 till 42 förstahandssökande.

Fler förskoleplatser behövs i Svärdsjö och Boda

Barn- och utbildningsnämnden har nu behandlat Faluförslaget om att skyndsamt planera för fler förskoleplatser i Boda och Svärdsjö med omnejd. Nämnden anser att förslaget är besvarat.

Förslagsställaren lyfter att dagens platsbrist gör att familjer ofta hänvisas till förskolor i Falun och Enviken, vilket innebär längre resor och mer tidskrävande dagar för barnen.

Enligt kommunens lokalbehovsplan är behovet av förskoleplatser i Svärdsjö och Sundborn större än kapaciteten de kommande åren.

Platsöverskottet i Enviken avlastar endast delvis eftersom avstånd och kollektivtrafikförbindelser är begränsande faktorer. Platsbristen väntas minska gradvis fram till omkring 2030.

– Jag delar synen på problematiken som förslagsställaren för fram. Det är orimligt att åka till Enviken, där det finns lediga platser, från Svärdsjö för att lämna sina barn. Vi har en tät kontakt med serviceföraltnigen och bett dem speeda på för att få fram fler platser i Boda/Svärdsjö, säger Jonas Sallén Lennerthson.

Nämnden avslår förslag om maxtak

Barn- och utbildningsnämnden avslår Faluförslaget om att införa ett maxtak för barngrupper i Falu förskolor enligt Skolverkets rekommendationer. Förslaget innebar mindre grupper – 9 barn i yngre grupper och 15 i äldre – samt lägre antal barn per pedagog.

Nämnden lutar sig mot ett tidigare antaget yttrande från december 2025, då en motion med liknande innehåll behandlades. Där konstaterades att mindre barngrupper skulle innebära betydande ökade kostnader. En ekonomisk beräkning visar att personalkostnaderna skulle stiga med cirka 39 miljoner kronor per år och övriga löpande kostnader med ytterligare omkring 34 miljoner kronor.

Mot bakgrund av detta bedömer nämnden att Faluförslaget inte kan genomföras.

– I Falun prioriterar vi högre personaltäthet framför mindre barngrupper. Personaltäthet är en viktig faktor för att nå bra kvalitet i verksamheten. Ett högre antal vuxna i den ordinarie barngruppen möjliggör fler små grupper inom avdelningen under dagens olika aktiviteter. Fler vuxna i den ordinarie gruppen ger också högre stabilitet vid exempelvis frånvaro, säger Jonas Sallén Lennerthson.