Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

4.2 Hälsofrämjande planering

Att ha en god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och något som de flesta värdesätter högt. Friska medborgare är också en förutsättning för en hållbar utveckling i FalunBorlänge, och god hälsa innebär också en samhällsekonomisk vinst. Många olika faktorer påverkar vår hälsa och livskvalitet – hur närmiljön är utformad, livsstil och levnadsvanor, relationer till andra människor och möjligheterna att förstå och påverka tillvaron och förmågan att hantera stress. Skillnader i behov och möjligheter att påverka sin livsmiljö hänger samman med, och är beroende av, sociala och ekonomiska skillnader, kön, ålder och funktionshinder.

Av de 11 nationella målområdena för folkhälsa har målområdena om delaktighet och inflytande och ett aktivt liv direkt koppling till den fysiska planeringen, men även andra målområden berörs. Tillgång till parker, odlingsområden och friluftsområden, gena gång- och cykelvägar, nära till kollektivtrafik samt närhet mellan bostäder, skola, arbete och service ger goda förutsättningar för fysisk aktivitet och för ett hållbart samhälle.

Se även kap 7, Fritid

Nedan behandlas följande områden:
4.2.1 Inflytande och delaktighet
4.2.2 Jämställdhet
4.2.3 Trygghet och säkerhet
4.2.4 Tillgänglighet

4.2.1 Inflytande och delaktighet

Delaktighet och inflytande i samhället är en betydande hälsofaktor, och en bra dialog med alla Falu- och Borlängebor är ett viktigt verktyg i samhällsplaneringen. För att alla oavsett kön, ålder, etnisk/kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i planeringsprocessen behöver flera olika metoder och samrådsformer användas. Kommunerna ska arbeta för att öka möjligheterna för medborgarna att delta i samhällsplaneringen. Barns och ungas erfarenheter och kunskap om sin närmiljö ska tas tillvara, och trygga och stimulerande uppväxtmiljöer ska skapas i dialog med dem. De äldres erfarenheter är viktiga underlag i planeringen av äldres livsmiljöer.

4.2.2 Jämställdhet

Jämställdhet innebär jämlikhet mellan könen - att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Trots att det inte finns några formella hinder mot jämställdhet i Sverige har kvinnor och män idag olika levnadsmönster och levnadsförhållanden. Den fysiska planeringen måste ta hänsyn till dessa olika livsmönster samtidigt som planeringen inte ska medverka till att befästa dem i framtiden. Det betyder att det är viktigt att få kunskap om hur män och kvinnor vill leva både idag och i framtiden.

Jämställdhetsaspekten behöver vägas in i själva planeringsprocessen där både kvinnor och män bör delta i arbetet. Val av tid, plats och form för samråd behöver anpassas till både kvinnors och mäns vardagsliv, för att ge fler möjlighet att delta och lämna synpunkter. Könsuppdelad statistik är ett viktigt kunskapsunderlag.

Genom att ge såväl kvinnor som män, flickor som pojkar, lika möjligheter att ge uttryck för sina synpunkter och behov får vi en bredare kunskap och bättre möjligheter att planera för ett jämställt samhälle.

4.2.3 Trygghet och säkerhet

Trygghet och säkerhet är två begrepp som liknar varandra. Trygghet är en upplevd känsla, medan säkerhet handlar om risken att utsättas för brott eller andra säkerhetsrisker, till exempel i trafiken.

Att känna sig trygg är en del i ett bra vardagsliv, och en trygg miljö främjas av miljöer där det finns människor dygnet runt och där boende, service och verksamheter blandas. Upplevelsen av otrygghet varierar mellan personer och mellan grupper av människor. De största skillnaderna i upplevelse av otrygghet finns mellan könen.

En genomtänkt planering och utformning av den fysiska miljön – till exempel boendemiljöer, parker, torg, gång- och cykelvägar och busshållplatser - påverkar både upplevelsen av trygghet och den faktiska säkerheten.

4.2.4 Tillgänglighet

Tillgänglighet kan delas in i fysisk tillgänglighet, informativ, kommunikativ och psykosocial tillgänglighet. Fysisk tillgänglighet innebär att alla ska kunna ta sig fram i inom- och utomhus miljöer. Informativ tillgänglighet betyder att alla ska kunna ta del av och förstå information av olika slag, och kommunikativ tillgänglighet innebär att det kan behövas hjälpmedel för att kommunikationen ska fungera mellan människor. Psykosocial tillgänglighet handlar om det förhållningssätt människor har till varandra och rör värderingar, bemötande, mångfald och mänskliga rättigheter.

Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående, synliga eller osynliga. Funktionshindret är i sig oftast inget hinder utan det är i mötet med en otillgänglig miljö som handikappet uppstår. En miljö som är tillgänglig är viktig för människor med funktionsnedsättningar och underlättar vardagslivet för alla människor.

Sidan uppdaterad 2019-08-12