Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

Kvinna som sitter och solar

11.5 Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område)

Syftet med LIS-områden (område för landsbygdsutveckling i strandnära läge) är att långsiktigt stimulera och öka förutsättningarna för den lokala utvecklingen genom att ge ökad möjlighet till bebyggelse och anläggningar i lägen nära vatten för bostäder och verksamheter. LIS-områden kan redovisas för permanent- och fritidsboende som kan utgöra underlag för lokal service (exempelvis butiker, skolor, kollektivtrafik), för boendemiljöer som kan bidra till företagsetablering, för turismanläggningar eller småskalig livsmedelsförsörjning.

Redovisning av LIS-områden görs i en kommuntäckande översiktsplan, för att det ska vara möjligt att göra en helhetsbedömning av hur stor del av kommunens stränder som kan få tas i anspråk för att främja landsbygdsutveckling. LIS-områden kan enbart redovisas för begränsade delar av kommunerna. Det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Inom LIS-områden, och enbart där, kan sedan det särskilda skälet i miljöbalkens 7 kap 18 d § användas vid dispenser i ärenden eller vid upphävande av strandskyddet.

När det finns en aktuell översiktsplan kan förändringar i kommunens syn på LIS-områden hanteras genom ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I kommande fördjupade översiktsplaner kan djupare analyser göras och LIS-områden i begränsad omfattning läggas till, utökas eller tas bort. I dessa planprocesser ska det också göras en djupare analys av förutsättningarna för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, allmänhetens tillgänglighet och förutsättningarna för landsbygdsutveckling i de LIS-områden som redovisas i respektive fördjupad översiktsplan.

Redovisningen av LIS-områden i Översiktsplan FalunBorlänge är första steget i att ge möjlighet att tillämpa det särskilda skälet i 18 d §. För att använda detta särskilda skäl kommer oftast ytterligare inventeringar av växt- och djurliv och allmänhetens tillgänglighet behöva göras i de aktuella ärendena. Hur den önskade förändringen bidrar till långsiktigt ökad ekonomisk aktivitet på orten eller i bygden kommer också behöva redovisas.

Länsstyrelsen har anmärkningar mot kommunernas redovisning av LIS-områden. Se länsstyrelsens granskningsyttrande sist i översiktsplanen.

11.5.1 LIS-områden är en möjlighet men inte ett ställningstagande

Redovisningen av LIS-områden i översiktsplanen innebär inte ett ställningstagande från kommunernas sida att områden ska bebyggas eller exploateras. Kommunernas strategier för bebyggelse och föreslagna planerade bebyggelseområden redovisas i kap 2 och 3.

Fastighetsägare inom LIS-områden ska se redovisningen som en möjlig att använda det särskilda skälet för dispens i ett enskilt ärende, eller för upphävande av strandskyddet inom en detaljplaneprocess, om/när de önskar göra en förändring. Initiativet till förändringen tas då av den som önskar den. Om en fastighetsägare/intressent inte önskar en förändring så innebär redovisningen som LIS-område i översiktsplanen inte någonting.

Att ett område är redovisat som LIS-område i översiktsplanen innebär inte att strandskyddet är upphävt eller att dispens inte behöver sökas. Prövningen sker alltid i det enskilda ärendet och det kan då även finnas andra beslut än strandskyddsdispens som krävs för att förändringen ska kunna komma till stånd, till exempel ett förhandsbesked/bygglov enligt plan- och bygglagen eller tillstånd för enskilt avlopp enligt miljöbalken. Det kan också innebära att lagen om allmänna vattentjänster inträder.

I samband med prövningen av dispens eller upphävande i detaljplan kommer det sannolikt att behöva göras inventeringar och beskrivningar av platsen/området. Det kan till exempel vara inventeringar av växt- och djurlivets förutsättningar och allmänhetens tillgänglighet. Hur den önskade förändringen bidrar till långsiktigt ökad ekonomisk aktivitet på orten eller i bygden kommer också behöva redovisas.

11.5.2 Områden där det inte föreslås LIS-områden

I de delar av kommunerna som redovisas som stora opåverkade områden (skogsbruk/stort opåverkat område) eller områden för vindbruk/skogsbruk redovisas inte LIS-områden med hänvisning till att markanvändningen där ska prioriteras för annat. LIS-områden redovisas inte heller i de delar av de strandskyddade områdena där det är risk för översvämning (högsta beräknade flöde) eller erosion. Med hänvisning till översvämningsrisken omfattar vissa LIS-områden också enbart delar av hundrameterszonen uppe på land.

De strandområden som har kända höga natur- och rekreations/friluftslivsvärden redovisas inte som LIS-område då det strider mot strandskyddets syften. Helt orörda sjöar redovisas inte. Vidare har även vissa andra delar av stränderna undantagits, bland annat in- och utloppsområden, uddar och områden inom 100 meter från riksintressen för kommunikationer (vägar och järnväg) och områden inom 100 meter från riksintressen för energiproduktion.

11.5.3 LIS-områden i FalunBorlänge

Utgångspunkten för redovisning av LIS-områden i översiktsplanen har varit att utgå från befintliga bebyggelsestråk. LIS-områden har identifierats inom bebyggelsestråk i de delar av kommunerna som ligger utanför de två städerna och utanför mindre tätorter där det kan bli aktuellt med planerad bebyggelseutveckling som kräver stöd i detaljplan. Dessutom har områden identifierats i några andra mindre orter, vid några större sjöar och där det idag finns gällande detaljplaner. Vissa områden där det idag är svårt att ordna avlopp finns med, men de kommer inte att kunna bebyggas förrän det finns hållbara lösningar på avloppsproblemen.

Metoden för att välja ut och avgränsa LIS-områden är gjord som en GIS-analys[1]. Den är det första steget i utsökningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. I efterföljande planprocesser eller vid prövning av dispens med hänvisning till detta särskilda skäl kommer ytterligare inventeringar av växt- och djurliv och allmänhetens tillgänglighet att behöva göras. Det kommer också att behöva redovisas hur en önskad förändring bidrar till långsiktigt ökad ekonomisk aktivitet på orten eller i bygden. Redovisningen av LIS-områden är översiktlig och avgränsningen av områdena är inte avsedd att användas på fastighetsnivå. Det innebär att gränserna i kommande utredningar kan komma att ändras.

Vid Runn redovisas några LIS-områden, trots att Runns stränder har stor strategisk betydelse för rörligt friluftsliv, rekreation och besöksnäring, för vilka tillgängligheten till sjön är viktig. En del av dessa LIS-områden är också i första hand avsedda för friluftslivsanvändning/-anläggningar, medan andra avser en möjlighet för tillkommande bostäder. Dessa områden kommer att analyseras vidare i kommande fördjupad översiktsplan för Runn och de kan efter det komma att behöva förändras ytterligare genom ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.

[1] Geografiska Informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografisk data.

Bild 11.3 LIS-områden i FalunBorlänge

Bild 11.3 LIS-områden i FalunBorlänge

11.5.4 LIS-områden i bebyggelsestråk

Vid bedömningen av var det ska redovisas LIS-områden har det lagts särskild vikt på omgivningen till de mindre tätorter där det finns offentlig och/eller kommersiell service, eftersom utveckling där bedöms kunna bidra till ökad ekonomisk aktivitet på orten eller i bygden. I det delar av dessa orter där det kommer att behövas stöd i detaljplan vid förändringar anser dock kommunerna att det inte är det särskilda skälet i 18 d § (LIS-område) som ska användas utan att övriga dispensskäl i första hand ska tillämpas.

De tätorter som bedöms som särskilt viktiga är Sågmyra, Bjursås, Grycksbo, Enviken (Rönndalen), Linghed, Svärdsjö (Borgärdet), Sundborn, Lumsheden och Vika (Vika kyrkby), Sellnäs/Halvarsgårdarna och Idkerberget. I dessa tätorter finns det oftast dagligvaruaffär/drivmedelsförsäljning och/eller förskola, skola med förskoleklass/låg-mellanstadienivå och ibland även annan kommersiell eller offentlig service. Möjlighet till förtätning och bebyggelseutveckling inom och i anslutning till dessa orter är därför önskvärd för att servicen, näringsliv och lokal arbetsmarknad ska kunna behållas.

Bebyggelsestråk har identifierats där det finns bebyggelse längs kollektivtrafikhuvudstråk. GIS-analysen har gjorts med utgångspunkt från hållplatslägen och läget för befintliga byggnader. De flesta av kommunernas mindre tätorter med färre än 3 000 invånare ligger längs stråken. De tätorter som inte ligger i anslutning till kollektivtrafikhuvudstråk har lagts till, liksom några småorter där det finns dagligvaruhandel eller skola. I nästa steg av analysen har sjöar sökts ut som ansluter till de skapade bebyggelsestråken.

11.5.5 LIS-områden utanför bebyggelsestråk och tätorter

Utanför bebyggelsestråken och tätorterna identifieras LIS-områden också vid några större sjöar och i ytterligare några små orter/områden där det finns gällande detaljplaner/områdesbestämmelser. För dessa sjöar och småorter/planområden är det känt att det finns viss efterfrågan på att få bygga i strandlägen eller att det finns kända pågående utvecklingsprojekt som kan bidra till landsbygdsutvecklingen. Strandskydd kommer också att återinträda om en detaljplan/områdesbestämmelse upphävs eller ersätts av en ny, vilket är ännu ett skäl till att en del av områdena tas med.

De större sjöarna är Runn, Bjursen, Rogsjön, Fjällgrycken, Utgrycken, Ågsjön, Logärden, Hinsen, Ryggen, Spaksjön och Stora Länsan.

Vid Rogsjön gäller tills vidare också föreskrifter för att skydda sjön som ytvattentäkt, vilka innebär att det inte kan byggas inom 50 meter från stranden.

Sidan uppdaterad 2021-08-09