Sammanfattning av kretsloppsplanen
Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Vi måste ställa om till ett mer resurseffektivt Dalarna och avfallshanteringen är en viktig del i detta. Avfall måste förebyggas och ses som en resurs.
Våra resurser ska in i kretslopp
Avfallsplanen kallas nu för kretsloppsplan vilket ska sätta fokus på att alla behöver förebygga avfall och ta hand om våra resurser i ett kretslopp.
Sverige framställs ofta som ett föredöme inom avfallshantering, då vi har låg andel deponering och hög andel energi- och materialåtervinning. Om man däremot tittar på avfallshanteringen ur ett individperspektiv så är vi långt ifrån bäst. Vår höga materiella levnadsstandard medför en stor mängd avfall per person vilket innebär en betydande klimatpåverkan.
Ur miljösynpunkt är det bästa avfallet det som aldrig uppstår eftersom det innebär att naturens resurser sparas. Ett perspektiv som lätt glöms bort är det avfall som uppstår i produktionsledet när man tittar på avfallet ur ett livscykelperspektiv. Man skulle kunna uttrycka det som att det avfall vi ser bara är toppen på isberget. Avfall uppstår till exempel när råmaterial tas ut från naturen, i förädlingsprocesser och även koldioxidutsläppen från transporter och produktion är ett avfall.
Ett normskifte
För att nå en cirkulär ekonomi krävs förändringar i beteenden och för detta krävs ett normskifte vilket anges i rapporten Tro, hopp och visioner – hur vi når ett cirkulärt samhälle genom normskifte för alla, som tagits fram av Expertgruppen Normskifte till Delegationen för cirkulär ekonomi. Rapporten har identifierat tre faktorer som kan utgöra nyckeln till att lösa de hinder som finns för det cirkulära normskiftet:
- En kombination av styrande och stöttande insatser har bäst effekt för att driva förändring.
- Skapa emotionell styrning, det vill säga det är inte primärt mer evidens som behövs för att motivera till handling, utan det är de känslomässiga motiven som behöver förstärkas.
- Individer måste kunna identifiera sig och känna sig inkluderade, det vill säga normskiftet till en cirkulär ekonomi kan inte begränsas till att inkludera enbart specialintresserade individer med en viss värdegrund.
Kretsloppsplanens viktigaste mål
Kretsloppsplanens viktigaste mål för Dalarna till år 2030 (jämfört med år 2022) är:
- Utveckla en mer hållbar konsumtion hos både hushåll och kommunala verksamheter där uppkomsten av avfall minskar med minst 25%
- Utveckla materialåtervinning av både restavfall och grovavfall med målet att minska mängden avfall till förbränning med 50 %.
- Utveckla hållbart byggande och hållbar hantering av byggavfall och schaktmassor
Inom alla områden är det viktigt att utveckla tillsynen som ett effektivt verktyg för att sträva uppåt i avfallshierarkin och minska klimatpåverkan.