Lyssna
Användningskartan
Hur Falu kommun ser på detta för Falu tätort och området runt Varpan redovisas i användningskartan nedan. Planområdet är indelat i områden med olika typ av användning. För varje område anges områdestyp, avsikt och vägledning, samt vid behov tidshorisont. Varje område har fått en beskrivning och rekommendationer kring fortsatt planering och ärendehantering.
Redovisningen bygger på Boverkets översiktsplanemodell.
Användningskartan är ett resultat av de avvägningar kommunen gjort utifrån de olika områdenas förutsättningar och de allmänna intressen som redovisats för områdena.
Om man klickar på de olika fälten i kartan öppnas en tabell som med ord beskriver kommunens avsikter med det aktuella området.
Vad visar användningskartan?
Användningskartan med tillhörande tabeller beskriver kommunens avsikter vad gäller användningen av mark och vatten inom planområdet. Kartan består av två teman: Områdesanvändning och Transportsystem.
Kartan med tillhörande texter visar vad som gällde vid antagandet i september 2018.
Områdesanvändning
På kartan och i de tabeller man får fram när man klickar på kartans olika ytor beskrivs kommunens avsikter med de olika områdena.
-
Ekosystemtjänster
En kort beskrivning av områdets ekosystemtjänster.
-
Kulturmiljö och världsarv
En kort beskrivning av områdets kulturvärden och koppling till världsarvet.
-
Resor och transporter
En kort beskrivning av områdets förutsättningar för resor och transporter.
-
Hänsyn och risker
En kort beskrivning av hänsyn och risker inom området.
-
Avvägning
Här görs en avvägning mellan olika intressen och anspråk.
-
Områdesanvändning
Den framtida användningen av området. Denna är indelad i följande typer:- Stadsbygd
Område med bebyggelse av stads- eller tätortsmässig karaktär, och där bostäder ingår eller kan ingå. Bebyggelsen är indelad i kvarter åtskiljda av gator, eller har en kvartersliknande struktur. Utgörs av stadsbebyggelse och stadsliknande bebyggelse som i huvudsak används för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Trafik- och parkeringsytor, parker och fritidsanläggningar kan ingå. - Verksamheter
Områden för verksamheter, som inte bör blandas med bostäder. Kan utgöras av områden för verksamheter som kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller genererar tung eller stor mängd övrig trafik. I områdestypen ingår såväl traditionella "industriområden" som större handelsområden och liknande. - Grönområde
Parker, parkliknande miljöer, naturmark i tätortsmiljö, närrekreationsområden, samt anlagda områden för fritidsaktiviteter som främst äger rum utomhus. Avser grönområde som på grund av dess stora betydelse för ett stort omland bör skiljas ut från övrig bebyggelsemiljö. Små sjöar och delar av öppen sjö kan ingå. Stadsdelsparker och mindre grönytor inom ett bostadsområde ingår normalt i Stadsbygd. - Stadsnära landsbygd
Områden i stadens närhet som innehålla bostäder men med en mer lantlig karaktär än stadsbygden. - Natur
Område, med stora friluftslivs-, natur- eller landskapsvärden, och där natur- och landskapsvård bör vara överordnad annan mark- och vattenanvändning. Områden som är viktiga att bevara och där jord- och skogsbruk och andra näringar bör bedrivas på sätt som är förenligt med natur- och landskapsvårdens intressen. - Skogsbygd
Skogsbygden består till största delen av skog som brukas med modernt skogsbruk. Det kan också finnas spridda bostäder eller verksamheter. Mindre områden som är värdefulla exempelvis utifrån kulturmiljö eller naturvärden kan också ingå i skogsbygden. - Vatten
Vattenområde som inte ingår i de övriga områdestyperna. Ett mindre vattenområde kan ingå såväl i grönområde, landsbygd och natur som i stadsbygd.
- Stadsbygd
-
Tidsavsikt
För varje område anges om det ska bevaras i huvudsak oförändrat eller om det ska förändras. Dessutom anges inom vilken tid en förändring bedöms kunna ske.- Oförändrad
Pågående mark- och vattenanvändning fortsätter i huvudsak som hittills. Viss förändring som inte påverkar områdets användning eller karaktär i stort – exempelvis förtätning i relativt liten omfattning – kan dock få förekomma. - Ny/Förändrad
Nuvarande användning/funktion ersätts helt eller delvis av ny och/eller får ändrad karaktär. Exempelvis när ett tidigare obebyggt område exploateras med ny bebyggelse eller när ett tidigare industriområde omvandlas till blandstad med bostäder, handel och kontor, d.v.s. användningen ändras från Verksamheter till Stadsbygd. - Kort sikt
Projekt och åtgärder som bedöms bli påbörjade inom ca 0 – 10 år efter planens antagande. - Lång sikt
Projekt och åtgärder som bedöms bli påbörjade mer än 10 år efter planens antagande.
- Oförändrad
-
Precisering av områdets användning
För att precisera en eller flera användningar av ett område, utöver de olika områdestyperna, har bokstavsbeteckningar lagts till på kartan i några områden, framför allt där förändringar föreslås. Detta kan vara för att beskriva en dominerande typ av användning, till exempel at området i huvudsak ska användas för bostäder eller för att ange att det är viktigt med en kombination av användningssätt. Det kan också vara för att särskilt understryka att en ny bostadsstadsdel ska ha en skola även om man inte har klarat ut exakt var skollan ska ligga. följande beteckningar används:
B = Bostäder, Sf = Förskola, Ss = Samhällservice, Sk = Kommersiell service, P = Större parkeringsanläggning
-
Tillkommande antal bostäder
För områden där bostäder planeras redovisas hur många bostäder som bedöms tillkomma uppdelat på lägenheter i flerbostadshus och/eller friliggande småhus och radhus/kedjehus.
-
Rekommendationer
För varje område ges en vägledning för fortsatt detaljplanering, bygglov ekller annan hantering.
-
Beskrivning
En kort beskrivning av områdets användning och karaktär idag.
-
Namn
Varje område har ett namn som ungefär beskriver områdets omfattning och läge.
Stråk
Stråken som sammanbinder gröna och blå områden samt områden med kulturvärden och som ska utvecklas redovisas på utvecklingskartan.
Transportsystem
Översiktsplanen redovisar även det övergripande transportsystemet. Förutom själva infrastrukturen, gator, vägar järnvägsspår mm, redovisas också de kollektivtrafiklinjer eller kollektivtrafikstråk i stadsbygden som avses bli bestående och som är viktiga för att åstadkomma en hållbar och ändamålsenlig bebyggelsestruktur.
På kartan och i de tabeller man får fram när man klickar på kartans olika stråk beskrivs kommunens avsikter med de olika transportsystemen där förändringar är aktuella.
-
Namn
Några transportslag eller anläggningar har ett namn som ungefär beskriver omfattning och läge.
-
Beskrivning
I förekommande fall ges en kort beskrivning av transportslaget idag.
-
Tidsavsikt
För varje transportslag anges om det ska bevaras i huvudsak oförändrat eller om det ska förändras. Dessutom anges inom vilken tid en förändring bedöms kunna ske.- Oförändrad
Pågående användning tydliggör redan idag stråket och transportslaget fortsätter i huvudsak som hittills. - Ny/Förändrad
Nuvarande användning/funktion ersätts helt eller delvis av ny och/eller får ändrad roll. - Kort sikt
Projekt och åtgärder som bedöms bli påbörjade inom ca 0 – 10 år efter planens antagande. - Lång sikt
Projekt och åtgärder som bedöms bli påbörjade mer än 10 år efter planens antagande.
- Oförändrad
-
Transportslag
På användningskartan redovisas huvudnätet för fyra olika transportslag: cykeltrafik, kollektivtrafik, järnvägstrafik och biltrafik.- Cykeltrafik – huvudnät
Anläggning som är särskilt avsedd för trafik med cykel. I första hand redovisas huvudcykelleder, det vill säga cykelvägar med hög framkomlighet mellan ortens delområden och viktiga målpunkter. En mer detaljerad redovisning finns i Cykelplanen. - Kollektivtrafik – huvudnät
Lokal och regional persontrafik som i huvudsak bedrivs i linjetrafik med buss och som tar många resenärer. Här redovisas stombusslinjer och liknnande. Med stombusslinje avses busslinjer som bör säkerställas för lång tid framåt och som därmed utgör en stomme som bebyggelsen kan utvecklas efter. - Biltrafik - huvudnät
Vägar, gator och andra anläggningar avsedda för trafik med bil, buss och motorcykel. Endast huvud nätet redovisas: Genomfart/Infart, Huvudgata samt planerad väg/gata i huvudnätet. En detaljerad redovisning av biltrafiknätet finns i Trafiknätsplanen. - Järnvägstrafik
Anläggning för person- och godstransporter med tåg. Både befintlig och planerad redovisas.
- Cykeltrafik – huvudnät
-
Rekommendationer
Vid förändringar av transportslag ges en vägledning för fortsatt utveckling.
Utredningsområden
För vissa områden har det inte varit möjligt att i det pågående planarbetet tydligt ange en framtida användning. Detta kan bero på att kunskapsunderlaget inte är tillräckligt eller att det inte varit möjligt att göra lämpliga avvägningar mellan olika intressen. Dessa områden anges på användningskartan som utredningsområden. I tabellen man får upp när man klickar på ytan i kartan beskrivs området på samma sätt som övriga användningsområden. Dessutom anges vilka fortsatta utredningar som krävs och på vilket sätt det fortsatta arbetet ska knytas till plan- och bygglagen. Detta kan va i form av fortsatt fördjupas översiktsplanering eller detaljplaneprogram.