Den attraktiva staden

Stadens struktur

Hur de olika stadsdelarna i Falun hänger ihop med varandra och med Centrum, vilken struktur staden har, påverkar hur bra staden blir som mötesplats.

Vattnen - Varpan, Östanforsån, Faluån, Runn, åsen genom staden och randbergen har tillsammans med gruvan med tillhörande bearbetningsindustrier påverkat hur vägar dragits och var man byggt genom historien. De stora vägarna E16, väg 50 och väg 69, samt järnvägarna ger ett tydligt mönster, en struktur, för dagens tätort.

Bebyggelsen i de olika stadsdelarna bildar också en struktur, tillsammans med mindre gator, vägar och gång- och cykelvägar. En annan struktur bildas av det gröna – parker och naturområden, och det blå – bäckar, åar, mindre sjöar och dammar.

Det kulturhistoriska landskapet med staden, gruvan, vattenvägarna, stadsplanemönstret, trästadsdelarna m.m. bildar också en struktur som är viktig för att förstå hur Falun vuxit fram.

Läs mer under fliken Kulturmiljö och världsarv.

Flera av de strukturer som finns i staden idag har utgått från vad som är bra för bilismen. För fotgängare och cyklister och också för djurlivet är de stora vägarna och järnvägarna ofta hinder, barriärer, för att ta sig fram enkelt och tryggt i en trevlig miljö. När vi nu ska göra det lättare att gå och cykla, och att mötas, behöver vi förbättra trafikstrukturen för fotgängare och cyklister och göra den gröna och blå strukturen tydligare. Det ska vara lätt att ta sig från de olika stadsdelarna till Centrum, men också att ta sig mellan olika stadsdelar.

Läs mer under flikarna Grönska och vatten och Hållbara resor och transporter.

Samla eller sprida

Ska vi samla så många målpunkter och mötesplatser som möjligt på ett ställe, i Centrum, eller ska vi sprida ut dem i staden? Nu finns redan många målpunkter och mötesplatser, och många av dem måste ligga där de är (förskolor, skolor, olika arbetsplatser, med mera). Men när vi ska bygga nytt, ska vi då förstärka Centrum som den självklara mötesplatsen, eller är det viktigare att varje stadsdel har ett eget centrum och mötesplatser, som ligger nära där man bor?

Målpunkter som förskolor, skolor och vårdcentraler är exempel på samhällsservice som kan finnas på många platser i staden. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, polisen och kommunens olika kontor är samhällsservice som oftast bara finns på ett ställe, i stadens centrum.

Butiker av olika slag, till exempel livsmedelsaffärer, klädbutiker och apotek, är kommersiell service. Hit räknas också företag som säljer tjänster, till exempel frisörer, skomakare och banker.

Restauranger, kaféer, teater och bio, samlingslokaler för musikuppträdanden och andra sammankomster, gym och andra träningslokaler är exempel på mötesplatser dit vi väljer att gå på vår fritid. Utomhus finns mötesplatser som till exempel idrottsplatser, bollplaner lekplatser torg och parker.

Mötesplatser

Mötesplatser är viktiga i ett öppet samhälle. Vi möter varandra i många sammanhang och på många platser i vår vardag. Det kan vara på gator och torg och i parker. Det kan vara på väg till eller från förskola, skola och jobb eller på väg till en fritidsaktivitet.

Vi kan göra det lättare att mötas om olika målpunkter ligger nära varandra, om man drar gång- och cykelvägar på ett klokt sätt, om busshållplatsen finns nära, om det finns flera olika anledningar att vara på en plats, och om platserna är trevliga. Det är viktigt att de stråk som binder ihop målpunkter och mötesplatser är trevliga och känns säkra och trygga, och att det är lätt att hitta.

Vad är en attraktiv stad?

När vi idag diskuterar hur våra städer ska vara utformade för att klara framtidens krav på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är det två begrepp som ofta dyker upp: blandstad och täthet. Men vad menar vi då?

Blandstad

Blandstad kan enkelt uttryckt sägas vara en stad eller tätort med hög grad av blandning. De typer av blandning som man då avser är vanligen:

• Funktionell blandning. Viktiga funktioner som bostäder, handel, kontor, nöjesliv, platser för utevistelse etc är inte geografiskt åtskilda utan återfinns i samma byggnad, kvarter eller stadsdel.
• Social blandning. Olika grupper av människor t ex ålder, inkomst, sociokulturellt, etc är inte geografiskt åtskilda utan återfinns i samma byggnad, kvarter eller stadsdel.
• Estetisk blandning. Byggnader inom en stadsdel varierar i stil, höjd och material.

Täthet

Täthet anges ofta som en förutsättning för att kunna skapa en blandstad. Täthet kan mätas på flera sätt, t.ex. betyda att den har höga exploateringstal eller hög befolkningstäthet. Det viktiga är att det finns bra samband mellan stadens olika delar och att det upplevs som nära att förflytta sig mellan olika målpunkter. Utglesningen av stadsbebyggelsen och den uppdelade staden har lett till ett kraftigt ökat transportbehov.

Så här skapar vi en attraktiv stad

En attraktiv stad kan beskrivas som en stad med en väl avvägd blandning av funktioner och människor samt med en bebyggelse av olika karaktär. Den ska dessutom ha bra samband mellan stadens olika delar så att staden upplevs som tät. De boende kan inom gångavstånd nå ett flertal funktioner - affärer, arbetsplatser, kulturella och sociala mötesplatser. Här finns offentliga rum där alla enkelt kan uppehålla sig. En tät struktur med gaturummet som viktig komponent.

När vi bygger nytt i större enheter, till exempel en ny stadsdel eller kanske ett större kvarter är det självklart att sträva efter en blandning. I den befintliga bebyggelsen blir det viktigt att tänka igenom vilka funktioner som behöver läggas till och om det finns socioekonomiska eller sociokulturella skevheter som kan motverkas genom att komplettera med andra typer av bostäder än vad som finns idag.

Den blandning som finns i den befintliga staden av människor, funktioner och byggnader är en viktig tillgång. Innan beslut tas om att omvandla till exempel ett arbetsplatsområde till ett bostadsområde är det viktigt att tänka igenom om det finns verksamheter eller i alla fall byggnader för verksamheter som kan finnas kvar. Den befintliga blandade stadsbebyggelsen bör därför betraktas som en knapp resurs som måste värnas om.

Planering sker bäst enligt kompensationsmetoden det vill säga tillföra det som saknas.