Dela sidan på sociala medier

Kontaktinformation

En ekorre i ett träd

Reglerande ekosystemtjänster

De reglerande ekosystemtjänsterna är naturens egna processer som på olika sätt kan gynna oss människor till exempel genom att rena dagvatten, fördröja vatten vid häftiga regn eller ge svalka varma dagar. I många fall skapar vi tekniska lösningar inom bebyggda områden för att efterlikna de naturliga processerna där det egentligen skulle kunna vara lika bra eller till och med bättre rent tekniskt och ekonomiskt att utnyttja naturens egna sätt.

Luftrening, bullerdämpning och visuell avskärmning

En av de största störningskällorna i tätorten är trafiken genom att den skapar luftföroreningar i form av partiklar eller utsläpp av olika ämnen samt att det ger upphov till bullerstörningar. Vegetation kan på flera sätt bidra till att minska de negativa effekterna från trafiken. Trädens blad, barr och grenverk renar luften genom att partiklar fastnar på ytorna.

Vegetationen har också en förmåga att dämpa buller från trafiken. För att vegetationen ska få mätbara effekter på buller krävs att den är flerskiktad och bred. Samtidigt är den upplevda bullernivån inte lika stor om man inte ser trafiken. Därmed kan en förhållandevis smal vegetationsridå genom visuell avskärmning bidra till att den upplevda bullerstörningen blir betydligt lägre än vad de faktiska bullervärdena visar.

Planeringsinriktning och rekommendation för luftrening, bullerdämpning och visuell avskärmning

Bevara och utveckla grönområden som bidrar till luftrening, bullerdämpning och visuell avskärmning, via planeringsprocesser och förvaltning.

Längs gator, vägar och järnvägar samt andra störande verksamheter bör det finnas grönområden som motverkar störningarna. I lägen där det saknas vegetation kan det vara nödvändigt att anlägga nya grönområden eller att plantera enskilda träd. Andra sätt kan vara att använda vegetation och vatten för att ljudmaskera störande ljud som till exempel att plantera asp vars löv ger prasslande ljud eller att anlägga rinnande vatten.

Vattenrening, flödesutjämning och erosionsskydd

Grön- och vattenområden fyller en viktig funktion för att ta hand om vatten genom att de kan rena, fördröja och infiltrera vattnet. De naturliga processerna där växtligheten och andra organismer bryter ner ämnen och tar upp näringsämnen bidrar till att bland annat dagvatten renas. De naturliga processerna kan därmed vara komplement till tekniska lösningar eller till och med ersätta dem.

Lågpartier i terrängen kan även utgöra fördröjningsområden för att motverka höga vattenflöden vid t.ex. häftiga regn. Särskilt viktiga för fördröjning och rening av vatten är områden med genomsläpplig mark och våtmarker. Vegetationen bidrar också genom att den tar upp vatten samt att den binder jorden och förhindrar erosion.

Planeringsinriktning och rekommendation för vattenrening, flödesutjämning och erosionsskydd

Bevara och utveckla grön- och vattenområden som bidrar till vattenrening, infiltrering, flödesutjämning och erosionsskydd, via planeringsprocesser och förvaltning.

Den blå och gröna strukturen ska bidra till att rena dagvatten och att minska effekterna av höga vattenflöden på grund av skyfall och översvämningar. För att klara detta måste områdens betydelse utifrån de olika aspekterna klargöras. Vid exploateringar bör den blå och gröna strukturens förmåga tas tillvara eller utvecklas. Särskilt bör marker med hög genomsläpplighet, inströmningsområden samt våtmarker beaktas. Lokalt omhändertagande av vatten är ofta att föredra men marken väster om Faluån är till stor del uppfylld med slagg och gruvavfall vilket innebär att infiltration kan bidra till ökat metalläckage.

Klimatreglering

I stadsmiljö med mycket hårdgjorda ytor och stora hus av sten och betong absorberas sommartid värme vilket innebär att städerna blir varmare än omgivande områden med vegetation. Det skapas värmeöar i stadsmiljön och med ett generellt allt varmare klimat kan det innebära problem för många som vistas och bor i städerna. Vegetation inne i städer bidrar till att sänka temperaturen genom att träd skuggar och att grönytor inte absorberar värme på samma sätt. Även vattenområden bidrar till att sänka temperaturen i bebyggd miljö.

Parkbris är en effekt som uppstår tack vare temperaturskillnader mellan varma och svalare områden. Genom att den varma luften stiger kan sval luft strömma in från omgivande områden. Närheten till naturmark eller vatten från centrala delar är därför en faktor som bör beaktas vid samhällsplanering. Större parkområden kan ha mycket stor betydelse, särskilt områden som är runt tre hektar eller större vilket är den storlek då stadsbris börjar uppstå. Enskilda träd kan lokalt ha en mycket viktig effekt genom skuggning och mindre parkområden i anslutning till bostadsområden kan ge människor tillgång till svalare miljöer.

Planeringsinriktning och rekommendation för klimatreglering

Bevara och utveckla grön- och vattenområden som bidrar till klimatreglering och att bildandet av värmeöar undviks, via planeringsprocesser och förvaltning.

Den blå och gröna strukturen har en viktig funktion för att skapa ett bra lokalklimat inom den tätbebyggda miljön. Det är därför viktigt att bevara och utveckla strategiskt betydelsefulla strukturer som bidrar till en utjämning av temperaturen särskilt sommartid som t.ex. enskilda träd som ger skugga, grön- och vattenområden som kan ge bris och/eller svalka.

Risken för att värmeöar kan uppstå bör bedömas i planeringsprocessen och vid förvaltningen. Nedanstående modell kan vara ett stöd för denna bedömning.

Risk och miljöbeskrivning

Risk

Miljöbeskrivning

Obefintlig risk

Skog, odlingslandskap, parker

Liten risk

Låg och gles bebyggelse, mycket vegetation

Medel risk

Medelhög och tät bebyggelse, lite vegetation

Stor risk

Hög och tät bebyggelse, ingen vegetation

Källa: Thorsson, Sofia (2012), Stadsklimatet - Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden.


Sidan uppdaterad 2019-05-09